25 nov 2015 06:00

25 nov 2015 06:00

Ni har missförstått

FLYKTINGAR

Replik. Angående insändaren från Mikael & Mikael i SLA 20/11.

Ni har missförstått FN:s konventioner. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna handlar om ett kontrakt mellan dig som medborgare och det land du är medborgare i. Ansvaret för barn ligger på dig som vårdnadshavare och på det land du är medborgare i.

Ni har t.ex. inte rätt till pension, utbildning eller rösträtt i ett annat land. Era barn har inte ens rätt till att gå i skola i en annan kommun (utan särskilda skäl). Om alla vore väldigt tydliga med detta och höll sig till det, så skulle folk inte söka sig till Sverige i förvissning om att vi ger deras barn och dem själva utbildning och bra boende.

Struntar jag då fullständigt i under vilka förhållanden andra lever i? Tvärtom – det jag gör är att tänka längre än näsan räcker. Då slipper folk drunkna i Medelhavet, de slipper frysa utan tak över huvudet hos oss, de slipper slösa år av sitt liv på att försöka ta sig hit och sedan överklaga att de inte har rätt till asyl – istället kan de ta ansvar för sina barn och försöka ge dem ett bättre liv hos sin egen familj.

Sveriges statsskuld ökar just nu med cirka 5 000 kronor per invånare och år. Är ni fyra i familjen är det 20 000 kr per år. Det innebär att mina barns rättigheter enligt FN:s konventioner hotas – istället går de resurserna till andra länders medborgare – det gör faktiskt mig förbannad. Missförstå mig dock rätt – visst sjutton kan behövande få låna barnens gympasal en dag eller två, men det vi talar om tar inte slut i övermorgon.

Christer Bratt

Ni har missförstått FN:s konventioner. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna handlar om ett kontrakt mellan dig som medborgare och det land du är medborgare i. Ansvaret för barn ligger på dig som vårdnadshavare och på det land du är medborgare i.

Ni har t.ex. inte rätt till pension, utbildning eller rösträtt i ett annat land. Era barn har inte ens rätt till att gå i skola i en annan kommun (utan särskilda skäl). Om alla vore väldigt tydliga med detta och höll sig till det, så skulle folk inte söka sig till Sverige i förvissning om att vi ger deras barn och dem själva utbildning och bra boende.

Struntar jag då fullständigt i under vilka förhållanden andra lever i? Tvärtom – det jag gör är att tänka längre än näsan räcker. Då slipper folk drunkna i Medelhavet, de slipper frysa utan tak över huvudet hos oss, de slipper slösa år av sitt liv på att försöka ta sig hit och sedan överklaga att de inte har rätt till asyl – istället kan de ta ansvar för sina barn och försöka ge dem ett bättre liv hos sin egen familj.

Sveriges statsskuld ökar just nu med cirka 5 000 kronor per invånare och år. Är ni fyra i familjen är det 20 000 kr per år. Det innebär att mina barns rättigheter enligt FN:s konventioner hotas – istället går de resurserna till andra länders medborgare – det gör faktiskt mig förbannad. Missförstå mig dock rätt – visst sjutton kan behövande få låna barnens gympasal en dag eller två, men det vi talar om tar inte slut i övermorgon.

Christer Bratt

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.