27 nov 2015 06:00

27 nov 2015 06:00

Låt skogen rädda klimatet

Debatt:

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Nästa vecka samlas världens länder i Paris för att ännu en gång försöka avvärja klimathotet. Signalerna från förberedelserna är inte lugnande.

Men ansvaret för klimatet vilar inte i första hand i händerna på världens regeringar och förhandlare. Framtiden avgörs av vad näringsliv, skogsbrukare och varje enskild person väljer att göra. I skogslandet Sverige finns mycket speciella möjligheter för alla att bidra till en god utveckling. Det ställer krav på oss alla – men inte krav på uppoffringar.

Möjligheterna skapas av skogens växande. De senaste 65 åren har mängden virke i den svenska skogen ökat med en miljard kubikmeter, från två till tre miljarder. Det betyder att ungefär lika många ton koldioxid har fångats in från atmosfären.

Samtidigt har vi kunnat skörda närmare fyra miljarder kubikmeter förnybar råvara. Anmärkningsvärt nog drivs skogens ökade tillväxt till stor del av att vi använder den. Förr hade stora delar av skogarna i Sverige ett lågt ekonomiskt värde. Men numera driver alltså avverkningen, skogens nyttjande, på vården av skogen. Och genom att använda skogsprodukter till att ersätta fossila bränslen och andra oljeslukande material undviker vi dessutom utsläpp av koldioxid. Enligt studier vid bland annat Lantbruksuniversitetet, rör det sig om 500 kilo minskade utsläpp för varje avverkad kubikmeter virke.

Men möjligheterna tas inte tillvara fullt ut. Det går att öka både virkesförrådet i skogen och utfasningen av koldioxidtunga material och bränslen.

• Företagen behöver öka användningen av förnyelsebar skogsråvara. Allt som görs av olja kan göras av skog. I dag byggs mindre än en av tio stora byggnader i trä. Det skulle kunna vara som med småhusen: Nio av tio.

Konsumenterna har utvecklingen i sin hand. Var och en kan efterfråga uthålligt producerade varor. Det handlar inte längre om att välja en papperskasse före en plastkasse – utan att fråga handlaren vad plastkassen är gjord av för råvara.

Skogsbrukarna i Sverige har en nyckelroll i utvecklingen. Genom att plantera närmare 400 miljoner träd årligen överträffar man det mesta av trädplanteringsprojekt för klimatet världen över. Men forskning och inventeringar visar att skogens tillväxt kan öka ännu mer – med ännu bättre skötsel av skogen.

I takt med att skogen producerar mer bränsle och råvara har skogsbolagen och landets enskilda skogsägare dessutom ett särskilt ansvar för att utveckla naturvården så att ökad tillväxt och klimatnytta inte krockar med våra mål om biologisk mångfald och en skog som är trevlig att vistas i för människor.

Den svenska regeringen och riksdagen kan naturligtvis påverka alla dessa aktörer genom att skapa förutsättningar för en god utveckling. Energiminister Ibrahim Baylan skickade en positiv signal när han i media för en tid sedan ville lyfta in mer biomassa i elproduktionen.

Jordens samlade befolkning fäller dock det viktiga avgörandet. Vilket skogligt mandat får ländernas regeringar inför Parismötet?

Bengt Ek

Herman Sundqvist

Marie Larsson-Stern

Föreningen Skogen, vd, ordförande respektive vice ordförande

Nästa vecka samlas världens länder i Paris för att ännu en gång försöka avvärja klimathotet. Signalerna från förberedelserna är inte lugnande.

Men ansvaret för klimatet vilar inte i första hand i händerna på världens regeringar och förhandlare. Framtiden avgörs av vad näringsliv, skogsbrukare och varje enskild person väljer att göra. I skogslandet Sverige finns mycket speciella möjligheter för alla att bidra till en god utveckling. Det ställer krav på oss alla – men inte krav på uppoffringar.

Möjligheterna skapas av skogens växande. De senaste 65 åren har mängden virke i den svenska skogen ökat med en miljard kubikmeter, från två till tre miljarder. Det betyder att ungefär lika många ton koldioxid har fångats in från atmosfären.

Samtidigt har vi kunnat skörda närmare fyra miljarder kubikmeter förnybar råvara. Anmärkningsvärt nog drivs skogens ökade tillväxt till stor del av att vi använder den. Förr hade stora delar av skogarna i Sverige ett lågt ekonomiskt värde. Men numera driver alltså avverkningen, skogens nyttjande, på vården av skogen. Och genom att använda skogsprodukter till att ersätta fossila bränslen och andra oljeslukande material undviker vi dessutom utsläpp av koldioxid. Enligt studier vid bland annat Lantbruksuniversitetet, rör det sig om 500 kilo minskade utsläpp för varje avverkad kubikmeter virke.

Men möjligheterna tas inte tillvara fullt ut. Det går att öka både virkesförrådet i skogen och utfasningen av koldioxidtunga material och bränslen.

• Företagen behöver öka användningen av förnyelsebar skogsråvara. Allt som görs av olja kan göras av skog. I dag byggs mindre än en av tio stora byggnader i trä. Det skulle kunna vara som med småhusen: Nio av tio.

Konsumenterna har utvecklingen i sin hand. Var och en kan efterfråga uthålligt producerade varor. Det handlar inte längre om att välja en papperskasse före en plastkasse – utan att fråga handlaren vad plastkassen är gjord av för råvara.

Skogsbrukarna i Sverige har en nyckelroll i utvecklingen. Genom att plantera närmare 400 miljoner träd årligen överträffar man det mesta av trädplanteringsprojekt för klimatet världen över. Men forskning och inventeringar visar att skogens tillväxt kan öka ännu mer – med ännu bättre skötsel av skogen.

I takt med att skogen producerar mer bränsle och råvara har skogsbolagen och landets enskilda skogsägare dessutom ett särskilt ansvar för att utveckla naturvården så att ökad tillväxt och klimatnytta inte krockar med våra mål om biologisk mångfald och en skog som är trevlig att vistas i för människor.

Den svenska regeringen och riksdagen kan naturligtvis påverka alla dessa aktörer genom att skapa förutsättningar för en god utveckling. Energiminister Ibrahim Baylan skickade en positiv signal när han i media för en tid sedan ville lyfta in mer biomassa i elproduktionen.

Jordens samlade befolkning fäller dock det viktiga avgörandet. Vilket skogligt mandat får ländernas regeringar inför Parismötet?

Bengt Ek

Herman Sundqvist

Marie Larsson-Stern

Föreningen Skogen, vd, ordförande respektive vice ordförande

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.