14 dec 2015 15:59

14 dec 2015 15:59

Tro inte på klimatreligionen

KLIMATMÖTET

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Klimatmötet i Paris är över och resultatet är lika anorektiskt som vanligt. Att detta var väntat är något som effektivt har dolts i den massiva hotpropagandan i svenska media. Den som istället följt internationella nyheter kan konstatera att de uppblåsta förväntningarna, överdrifterna och undergångsprofetiorna nästan helt saknats. Inga observerade fakta stöder nämligen hypotesen att koldioxid driver den uppvärmning som pågått sedan den Lilla istiden. Jordens klimat har heller inte blivit varmare under de senaste nästan 20 åren, fast nära en tredjedel av alla utsläpp ägt rum under den tiden.

Om man inte är troende i klimatreligionen vill säga. För visst är det en religion, den har alla attribut en religion har: Dogmer som inte får ifrågasättas, inkvisition och hot mot dem som ändå gör det, tro som går före vetenskap och krav på bekännelser till den rätta läran. Även Svenska kyrkan, med ärkebiskopen i spetsen, har anammat den nya religionen och gör anspråk på en ny andlighet i sekulariseringens spår. Bättre någon religion, än ingen religion tycks vara mottot.

Deklarationen i Paris är emellertid ytterligare ett bevis på att de flesta länder inte vill ha några bindande klimatavtal, än mindre vill man tvingas att minska sina koldioxidutsläpp. I stället är åtagandena frivilliga, utan någon internationell legal bindning eller tillsyn. Till skillnad från Kyotoprotokollet så tar man nu bort kravet på att de nationella regeringarna måste stoppa eller reducera koldioxidutsläppen. Med de löften som nu lämnats från olika länder kommer utsläppen att öka med minst 20 procent fram till 2030. Kina kan dubbla sina utsläpp och Indien kan tredubbla dem. Det är precis dessa möjligheter som nu gjort att man kommit överens i Paris.

I Sverige tar tyvärr klimatreligionen alltmer absurda former, bland det värsta i år var Telge Energis internationella barnklimatmöte i Södertälje där 64 hjärntvättade barn tvingades uppträda i SVT med inlärda trosbekännelser om kommande katastrofer. Flera andra, mer eller mindre extrema uttryck har också vädrat morgonluft: Miljö- och djurrättsextremister, veganer, bilhatare, tillväxtmotståndare, vind- och subventionsindustrin, kärnkraftshatare och diverse vänstergrupper. Någon framtid har emellertid inte den nya religionen. Allt fler pekar nu på forskningsfusket, lögnerna, politiseringen och den bristande insynen i klimatreligionen.

Låt oss slutligen vara glada över att det fortfarande finns kloka människor i andra länder som står starka mot propagandan och dogmerna. För Sverige kommer att vara sist i kön att förstå förändringen. Då är det emellertid försent. Kraftproduktionen, transportsystemen och exportindustrin är borta och välfärden lagd i ruiner.

Jonny Fagerström

Skövde

Klimatmötet i Paris är över och resultatet är lika anorektiskt som vanligt. Att detta var väntat är något som effektivt har dolts i den massiva hotpropagandan i svenska media. Den som istället följt internationella nyheter kan konstatera att de uppblåsta förväntningarna, överdrifterna och undergångsprofetiorna nästan helt saknats. Inga observerade fakta stöder nämligen hypotesen att koldioxid driver den uppvärmning som pågått sedan den Lilla istiden. Jordens klimat har heller inte blivit varmare under de senaste nästan 20 åren, fast nära en tredjedel av alla utsläpp ägt rum under den tiden.

Om man inte är troende i klimatreligionen vill säga. För visst är det en religion, den har alla attribut en religion har: Dogmer som inte får ifrågasättas, inkvisition och hot mot dem som ändå gör det, tro som går före vetenskap och krav på bekännelser till den rätta läran. Även Svenska kyrkan, med ärkebiskopen i spetsen, har anammat den nya religionen och gör anspråk på en ny andlighet i sekulariseringens spår. Bättre någon religion, än ingen religion tycks vara mottot.

Deklarationen i Paris är emellertid ytterligare ett bevis på att de flesta länder inte vill ha några bindande klimatavtal, än mindre vill man tvingas att minska sina koldioxidutsläpp. I stället är åtagandena frivilliga, utan någon internationell legal bindning eller tillsyn. Till skillnad från Kyotoprotokollet så tar man nu bort kravet på att de nationella regeringarna måste stoppa eller reducera koldioxidutsläppen. Med de löften som nu lämnats från olika länder kommer utsläppen att öka med minst 20 procent fram till 2030. Kina kan dubbla sina utsläpp och Indien kan tredubbla dem. Det är precis dessa möjligheter som nu gjort att man kommit överens i Paris.

I Sverige tar tyvärr klimatreligionen alltmer absurda former, bland det värsta i år var Telge Energis internationella barnklimatmöte i Södertälje där 64 hjärntvättade barn tvingades uppträda i SVT med inlärda trosbekännelser om kommande katastrofer. Flera andra, mer eller mindre extrema uttryck har också vädrat morgonluft: Miljö- och djurrättsextremister, veganer, bilhatare, tillväxtmotståndare, vind- och subventionsindustrin, kärnkraftshatare och diverse vänstergrupper. Någon framtid har emellertid inte den nya religionen. Allt fler pekar nu på forskningsfusket, lögnerna, politiseringen och den bristande insynen i klimatreligionen.

Låt oss slutligen vara glada över att det fortfarande finns kloka människor i andra länder som står starka mot propagandan och dogmerna. För Sverige kommer att vara sist i kön att förstå förändringen. Då är det emellertid försent. Kraftproduktionen, transportsystemen och exportindustrin är borta och välfärden lagd i ruiner.

Jonny Fagerström

Skövde

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.