08 jan 2016 06:00

08 jan 2016 06:00

Skolan står still

SKOLAN: Dyslexi

Hej, jag är en förälder till dyslektiker som har läst alla insändare i SLA de senaste veckorna om de problem dyslektiker har i skolan. Vi kämpar också för att våra barn ska ha rätt hjälp och hjälpmedel för att klara av skolan.

Jag tycker att utbildningsförvaltningen behöver ta sig i kragen och börja utbilda sin personal i olika lärometodiker. Vårt samhälle går framåt men skolan står still.

Det är inte lätt att få gehör i skolan då rektorer inte förstår vad det handlar om och en del lärare inte fattar vad det rör sig om eller också gör de det men orkar inte bry sig längre då deras arbetsbelastning kanske är för hög.

Rektorer och skolförvaltningen behöver utbilda sina lärare/personal för att bli en modern skola, vi lever faktiskt inte på 70-talet längre.

Elever med dyslexi är inte inkompetenta eller dumma, de förstår vad man säger och med rätt hjälp och hjälpmedel så klarar de skolan lika bra som vilken elev som helst. Vissa elever använder glasögon som hjälpmedel, en dyslektiker använder datorn eller mobilen som hjälpmedel. Att ha sina glasögon på proven är självklart men en dyslektiker får inte alltid använda sina hjälpmedel.

Vi lever i Sverige men är man förälder till barn som har dyslexi så känns det som att vårt land har många små länder i ett land. Bor man i Västra Götaland så har man knappt någon som kan utreda om en elev har dyslexi eller liknande handikapp, man blir kastad mellan olika enheter, det är ingen som vill ta ansvar. Behöver man hjälpmedel så får man stå för dessa själv, men bor du i en annan del av Sverige så finns det både hjälp och hjälpmedel att få. Hur kan det vara så?

Stå på dig ”Vardag för en dyslektiker” och alla andra som kämpar!

Förälder till dyslektiker

Jag tycker att utbildningsförvaltningen behöver ta sig i kragen och börja utbilda sin personal i olika lärometodiker. Vårt samhälle går framåt men skolan står still.

Det är inte lätt att få gehör i skolan då rektorer inte förstår vad det handlar om och en del lärare inte fattar vad det rör sig om eller också gör de det men orkar inte bry sig längre då deras arbetsbelastning kanske är för hög.

Rektorer och skolförvaltningen behöver utbilda sina lärare/personal för att bli en modern skola, vi lever faktiskt inte på 70-talet längre.

Elever med dyslexi är inte inkompetenta eller dumma, de förstår vad man säger och med rätt hjälp och hjälpmedel så klarar de skolan lika bra som vilken elev som helst. Vissa elever använder glasögon som hjälpmedel, en dyslektiker använder datorn eller mobilen som hjälpmedel. Att ha sina glasögon på proven är självklart men en dyslektiker får inte alltid använda sina hjälpmedel.

Vi lever i Sverige men är man förälder till barn som har dyslexi så känns det som att vårt land har många små länder i ett land. Bor man i Västra Götaland så har man knappt någon som kan utreda om en elev har dyslexi eller liknande handikapp, man blir kastad mellan olika enheter, det är ingen som vill ta ansvar. Behöver man hjälpmedel så får man stå för dessa själv, men bor du i en annan del av Sverige så finns det både hjälp och hjälpmedel att få. Hur kan det vara så?

Stå på dig ”Vardag för en dyslektiker” och alla andra som kämpar!

Förälder till dyslektiker

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.