20 jan 2016 06:00

20 jan 2016 06:00

Rör inte rösträttsåldern

DEMOKRATIUTREDNINGEN

På måndagen presenterade Demokratiutredningen sitt betänkande. Ett av de mer uppseendeväckande förslagen är att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år. Men bara i kommunalvalen. Vi ställer oss avvisande till förslaget.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det finns flera 16-åringar som är mogna, kloka och dessutom samhällsintresserade. Det finns 14- och 15-åringar som är det också. Det är viktigt och angeläget att deras intresse och engagemang tillvaratas, kanaliseras och utvecklas i och av samhället. I skolan, genom dialog med beslutsfattare och inte minst genom aktivitet i politiska ungdomsförbund och andra samhällsorienterade organisationer.

Men det motiverar inte en sänkning av rösträttsåldern. I Sverige är man i andra sammanhang barn tills dess att man har fyllt 18 år. 16-åringen står därför under sina föräldrars förmyndarskap. 16-åringen kan därmed inte ingå något avtal. Ej ta lån i en bank. Ej flytta hemifrån utan föräldrars samtycke. Ej köpa en dosa snus och än mindre en flaska mellanöl på Systembolaget. Den beskyddande svenska staten tillåter inte ens att 16-åringen köper en trisslott.

Det är inkonsekvent att ge den, som i lagstiftningen generellt betraktas som barn, ansvaret att utöva rösträtt. Inkonsekvent är det också att den sänkta rösträttsåldern föreslås gälla i kommunal- men inte i riksdagsval. Det signalerar felaktigt att kommunalvalet inte är särdeles viktigt. Detta trots att det är kommunerna som intaxerar och omsätter huvuddelen av medborgarnas skattemedel och svarar för det huvudsakliga utförandet av verksamheterna inom välfärdens kärna.

Det är inte rimligt att den som är omyndig och av staten betraktas som barn i de flesta sammanhang ska vuxenförklaras i just vallagen. Förslaget om sänkt rösträttsålder bidrar enligt vår mening till att trivialisera demokratin och politiken till något som är mindre viktigt och allvarligt än en trisslott. Vi motsätter oss att sådana jippon tillåts urholka respekten för rösträtten och för vår svenska demokrati.

Anders G Johansson (M)

kommunfullmäktige, Skövde

Adam Johansson

ordförande MUF Skaraborg, Falköping

Det finns flera 16-åringar som är mogna, kloka och dessutom samhällsintresserade. Det finns 14- och 15-åringar som är det också. Det är viktigt och angeläget att deras intresse och engagemang tillvaratas, kanaliseras och utvecklas i och av samhället. I skolan, genom dialog med beslutsfattare och inte minst genom aktivitet i politiska ungdomsförbund och andra samhällsorienterade organisationer.

Men det motiverar inte en sänkning av rösträttsåldern. I Sverige är man i andra sammanhang barn tills dess att man har fyllt 18 år. 16-åringen står därför under sina föräldrars förmyndarskap. 16-åringen kan därmed inte ingå något avtal. Ej ta lån i en bank. Ej flytta hemifrån utan föräldrars samtycke. Ej köpa en dosa snus och än mindre en flaska mellanöl på Systembolaget. Den beskyddande svenska staten tillåter inte ens att 16-åringen köper en trisslott.

Det är inkonsekvent att ge den, som i lagstiftningen generellt betraktas som barn, ansvaret att utöva rösträtt. Inkonsekvent är det också att den sänkta rösträttsåldern föreslås gälla i kommunal- men inte i riksdagsval. Det signalerar felaktigt att kommunalvalet inte är särdeles viktigt. Detta trots att det är kommunerna som intaxerar och omsätter huvuddelen av medborgarnas skattemedel och svarar för det huvudsakliga utförandet av verksamheterna inom välfärdens kärna.

Det är inte rimligt att den som är omyndig och av staten betraktas som barn i de flesta sammanhang ska vuxenförklaras i just vallagen. Förslaget om sänkt rösträttsålder bidrar enligt vår mening till att trivialisera demokratin och politiken till något som är mindre viktigt och allvarligt än en trisslott. Vi motsätter oss att sådana jippon tillåts urholka respekten för rösträtten och för vår svenska demokrati.

Anders G Johansson (M)

kommunfullmäktige, Skövde

Adam Johansson

ordförande MUF Skaraborg, Falköping

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.