27 jan 2016 06:00

27 jan 2016 06:00

Så bromsar vi den ökande sjukfrånvaron

Debatt:

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i snabb takt. Försäkringskassan kan påverka sjukfallens längd, men inflödet av nya fall påverkas av faktorer som till stor del ligger utanför vår kontroll. För att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på nio dagar till 2020 krävs därför att arbetsgivare och läkare kliver fram på ett helt annat sätt än i dag och att samhällets inställning till sjukskrivning förändras i grunden.

Inget tyder på att ökningen av sjukfrånvaron som pågått sedan 2010 är på väg att bromsas. Försäkringskassans senaste rapporter pekar i stället på att sjukpenningtalet på riksnivå hamnar runt 13 dagar år 2020. Den senaste siffran från december 2015 var 10,5 dagar.

Med 12,6 dagar ligger Skaraborg ännu högre. Skillnaderna mellan könen är stora. Kvinnorna i kommunerna inom området är i genomsnitt sjukskrivna cirka 17 dagar om året. Det är nästan dubbelt så mycket som männen. Sjukfrånvaron varierar dessutom kraftigt mellan kommunerna. Högst ligger Gullspång med 15,2 dagar och lägst ligger Skövde med 10,6.

Om det ser tufft ut på nationell nivå, tycks utmaningen alltså vara ännu större i Skaraborg. Men om länets invånare ska få den välfärd de förväntar sig även i framtiden finns inget alternativ. Vi måste vända utvecklingen för samhällets skull, men också för individens.

Sjukskrivningarna ökar snabbt men vi ser lyckligtvis inte samma förändringar i folkhälsa. Detta talar för att det är möjligt att få ner sjukfrånvaron.

Försäkringskassan lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Vi ska ta till vara arbetsförmåga och stödja fler sjukskrivna tillbaka till arbete. Vi ska också se till att rätt person får rätt ersättning redan vid det första beslutet om sjukpenning. Detta kommer att förkorta sjukskrivningarna, men Försäkringskassans insatser räcker inte. Arbetsgivarnas, läkarnas och samhällets inställning till sjukskrivning är minst lika viktig för att få ner sjukfrånvaron.

Arbetsgivare har unika möjligheter att fånga tidiga tecken på ohälsa och vidta åtgärder för att undvika sjukskrivning helt och hållet. Därför är det hög tid att de börjar ta både sitt fysiska och psykosociala arbetsmiljöansvar på allvar.

Inom läkarkåren krävs samsyn om när sjukskrivning är en lämplig behandling, men kanske framför allt när det inte är det. Läkarna ska i sina intyg ta ställning inte bara till patientens sjukdom utan också till förmågan att arbeta. Vårt uppdrag är nämligen inte att pröva hur sjuk någon är, vi bedömer möjligheten att arbeta.

Men ska vi nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på nio dagar 2020 krävs att alla berörda går från ord till handling och faktiskt tar sitt ansvar. Först då kommer vi gemensamt att lyckas bromsa den ökande sjukfrånvaron.

Lars-Åke Brattlund

försäkringsdirektör för sjukförsäkringen, Försäkringskassan

Torgny Andersson

områdeschef, Försäkringskassan i Skaraborg

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i snabb takt. Försäkringskassan kan påverka sjukfallens längd, men inflödet av nya fall påverkas av faktorer som till stor del ligger utanför vår kontroll. För att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på nio dagar till 2020 krävs därför att arbetsgivare och läkare kliver fram på ett helt annat sätt än i dag och att samhällets inställning till sjukskrivning förändras i grunden.

Inget tyder på att ökningen av sjukfrånvaron som pågått sedan 2010 är på väg att bromsas. Försäkringskassans senaste rapporter pekar i stället på att sjukpenningtalet på riksnivå hamnar runt 13 dagar år 2020. Den senaste siffran från december 2015 var 10,5 dagar.

Med 12,6 dagar ligger Skaraborg ännu högre. Skillnaderna mellan könen är stora. Kvinnorna i kommunerna inom området är i genomsnitt sjukskrivna cirka 17 dagar om året. Det är nästan dubbelt så mycket som männen. Sjukfrånvaron varierar dessutom kraftigt mellan kommunerna. Högst ligger Gullspång med 15,2 dagar och lägst ligger Skövde med 10,6.

Om det ser tufft ut på nationell nivå, tycks utmaningen alltså vara ännu större i Skaraborg. Men om länets invånare ska få den välfärd de förväntar sig även i framtiden finns inget alternativ. Vi måste vända utvecklingen för samhällets skull, men också för individens.

Sjukskrivningarna ökar snabbt men vi ser lyckligtvis inte samma förändringar i folkhälsa. Detta talar för att det är möjligt att få ner sjukfrånvaron.

Försäkringskassan lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Vi ska ta till vara arbetsförmåga och stödja fler sjukskrivna tillbaka till arbete. Vi ska också se till att rätt person får rätt ersättning redan vid det första beslutet om sjukpenning. Detta kommer att förkorta sjukskrivningarna, men Försäkringskassans insatser räcker inte. Arbetsgivarnas, läkarnas och samhällets inställning till sjukskrivning är minst lika viktig för att få ner sjukfrånvaron.

Arbetsgivare har unika möjligheter att fånga tidiga tecken på ohälsa och vidta åtgärder för att undvika sjukskrivning helt och hållet. Därför är det hög tid att de börjar ta både sitt fysiska och psykosociala arbetsmiljöansvar på allvar.

Inom läkarkåren krävs samsyn om när sjukskrivning är en lämplig behandling, men kanske framför allt när det inte är det. Läkarna ska i sina intyg ta ställning inte bara till patientens sjukdom utan också till förmågan att arbeta. Vårt uppdrag är nämligen inte att pröva hur sjuk någon är, vi bedömer möjligheten att arbeta.

Men ska vi nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på nio dagar 2020 krävs att alla berörda går från ord till handling och faktiskt tar sitt ansvar. Först då kommer vi gemensamt att lyckas bromsa den ökande sjukfrånvaron.

Lars-Åke Brattlund

försäkringsdirektör för sjukförsäkringen, Försäkringskassan

Torgny Andersson

områdeschef, Försäkringskassan i Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.