27 feb 2016 06:00

27 feb 2016 06:00

Kan riskkapitalet förstöra fibermarknaden?

Debatt:

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Just nu är kapitalstarka intressenter på jakt efter kommunal fiberinfrastruktur. Strategin är densamma som när man bestämde sig för att gå in i vårdsektorn: här finns oexploaterad, samhällsnyttig verksamhet i offentlig regi med potentiellt dolda värden.

Vid Post- och telestyrelsens senaste mätning, hösten 2014, hade 48 procent av Västra Götalands hushåll tillgång till fiberbredband. Den siffran väntas öka kraftigt under de kommande åren och i takt med att bredbandet blir allt mer finmaskigt ökar givetvis även dess ekonomiska värde.

Vi vill nu rikta en stark uppmaning till kommuner och regionala aktörer i Västra Götaland att inte ogenomtänkt sälja ut infrastruktur. Risken är överhängande att långsiktiga förutsättningar för fri och likvärdig konkurrens i stadsnäten undermineras – kommunerna säljer smöret, tappar pengarna och förlorar tjänsteutbudet.

Vi som undertecknar är i grunden marknadsvänner. Jonas blev kallad bredbandsjesus när han på 1990-talet förutsåg att bredband maximalt skulle kosta några hundralappar för minst 100 Mbit/s. Jon är verksam i Sveriges första internetoperatör Bahnhof, som länge brottades med resterna av ett sammanfallande statligt nät (bland entreprenörer ofta kallad Felia) för att hitta nya vägar, inte sällan i allians med lokala stadsnät.

Det var avregleringen av marknaden och den fria konkurrensen som var nyckeln bakom IT-revolutionen. Det paradoxala är – nu mer än 20 år efter Televerkets fall – att offentliga aktörer på många orter i Sverige blivit en garant för mångfald. Det gäller särskilt på kommunal och regional nivå där det idag finns en väl fungerande marknad som består av öppna och konkurrensneutrala stadsnät. Stadsnäten äger fiberinfrastruktur, och öppnar sedan upp sina nät för privata konkurrerande kommunikationsoperatörer, bredbandsoperatörer och tjänsteleverantörer. Här finns även en öppenhet för parallell infrastruktur (som t.ex. ”svart fiber”). Marknaden fungerar överlag bra!

Man kan jämföra fibernäten med vägnätet ur ett ägandemässigt perspektiv. Ska det vara möjligt att köpa upp olika vägsträckor runt om i Sverige – och sedan stänga dem för konkurrenter? Det är ett fullt realistiskt – och farligt – scenario för bredbandsmarknaden om kommunerna släpper kontrollen över sina stadsnät till ett stort riskkapitalbolag, som både blir ägare av näten, leverantör av tjänster, och grindvakt mot konkurrenter.

Framgångarna måste bevakas och monopol är alltid förödande. Intäkten från en försäljning av fibernätet kan vara frestande för en kommun på kort sikt. Men håll emot! Ytterst handlar det om samhällsnytta, förutsättningar för den fria konkurrensen – och nöjda medborgare.

Jon Karlung

vd, Bahnhof

Jonas Birgersson

vd, Labs2

Just nu är kapitalstarka intressenter på jakt efter kommunal fiberinfrastruktur. Strategin är densamma som när man bestämde sig för att gå in i vårdsektorn: här finns oexploaterad, samhällsnyttig verksamhet i offentlig regi med potentiellt dolda värden.

Vid Post- och telestyrelsens senaste mätning, hösten 2014, hade 48 procent av Västra Götalands hushåll tillgång till fiberbredband. Den siffran väntas öka kraftigt under de kommande åren och i takt med att bredbandet blir allt mer finmaskigt ökar givetvis även dess ekonomiska värde.

Vi vill nu rikta en stark uppmaning till kommuner och regionala aktörer i Västra Götaland att inte ogenomtänkt sälja ut infrastruktur. Risken är överhängande att långsiktiga förutsättningar för fri och likvärdig konkurrens i stadsnäten undermineras – kommunerna säljer smöret, tappar pengarna och förlorar tjänsteutbudet.

Vi som undertecknar är i grunden marknadsvänner. Jonas blev kallad bredbandsjesus när han på 1990-talet förutsåg att bredband maximalt skulle kosta några hundralappar för minst 100 Mbit/s. Jon är verksam i Sveriges första internetoperatör Bahnhof, som länge brottades med resterna av ett sammanfallande statligt nät (bland entreprenörer ofta kallad Felia) för att hitta nya vägar, inte sällan i allians med lokala stadsnät.

Det var avregleringen av marknaden och den fria konkurrensen som var nyckeln bakom IT-revolutionen. Det paradoxala är – nu mer än 20 år efter Televerkets fall – att offentliga aktörer på många orter i Sverige blivit en garant för mångfald. Det gäller särskilt på kommunal och regional nivå där det idag finns en väl fungerande marknad som består av öppna och konkurrensneutrala stadsnät. Stadsnäten äger fiberinfrastruktur, och öppnar sedan upp sina nät för privata konkurrerande kommunikationsoperatörer, bredbandsoperatörer och tjänsteleverantörer. Här finns även en öppenhet för parallell infrastruktur (som t.ex. ”svart fiber”). Marknaden fungerar överlag bra!

Man kan jämföra fibernäten med vägnätet ur ett ägandemässigt perspektiv. Ska det vara möjligt att köpa upp olika vägsträckor runt om i Sverige – och sedan stänga dem för konkurrenter? Det är ett fullt realistiskt – och farligt – scenario för bredbandsmarknaden om kommunerna släpper kontrollen över sina stadsnät till ett stort riskkapitalbolag, som både blir ägare av näten, leverantör av tjänster, och grindvakt mot konkurrenter.

Framgångarna måste bevakas och monopol är alltid förödande. Intäkten från en försäljning av fibernätet kan vara frestande för en kommun på kort sikt. Men håll emot! Ytterst handlar det om samhällsnytta, förutsättningar för den fria konkurrensen – och nöjda medborgare.

Jon Karlung

vd, Bahnhof

Jonas Birgersson

vd, Labs2

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.