03 mar 2016 06:00

03 mar 2016 06:00

Livsmedelsstrategin bör handla om kossan

Debatt:

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Forskning visar att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har fel. Livsmedelsstrategin bör främst handla om kossans enorma växthusgasutsläpp av metan, dikväveoxid och koldioxid – inte om matsvinnets relativt små utsläpp.

En ny forskningsrapport från Chalmers ”How can the EU climate targets be met?” visar att om svensken ersätter kalvmjölk och kobiff med havremjölk och bönbiff så kan växthusgasutsläppen från jordbruket halveras, givet att ny teknik också gör produktionen effektivare. En minskning av matsvinnet ger däremot en mycket liten effekt. Även om Sverige uppnår en halvering av matsvinnet, vilket forskarna betraktar som optimistiskt, åstadkommer detta endast en utsläppsminskning på ytterligare 1 till 3 procent.

Regeringen håller nu på med att utarbeta en livsmedelsstrategi som syftar till att göra jordbruket mer miljövänligt. Men istället för konkreta politiska åtgärder för minskad nötkött- och mjölkkonsumtion, jordbrukets riktigt stora klimatbovar, inriktar sig landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) mot matsvinnet och på att stödja svensk djurproduktion.

Bucht vill absolut inte politiskt styra vad som ska finnas på frukostbordet, lunchbordet eller middagsbordet. Det sa landsbygdsministern nyligen med eftertryck till Sveriges Radio Ekot. Men hundratals miljoner satsas i årets budget på extra subventioner till kött- och mjölkindustrin vilket kraftigt snedvrider svensk livsmedelsmarknad till de miljöskadliga animaliernas fördel.

Det är dags att Bucht gör en helomvändning och låter miljön gå före köttindustrins kortsiktiga vinstintresse. För det krävs kraftfulla politiska åtgärder om det svenska klimatmålet om nollutsläpp av växthusgaser ska kunna förverkligas. Vi måste sätta igång nu om Sverige år 2050 enligt plan ska ha minskat växthusgasutsläppen med minst 85 procent jämfört med 1990.

Idag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050, enligt Naturvårdsverket aktuella rapport ”Hållbara konsumtionsmönster”.

I jämförelse med förbättrad teknik och minskad konsumtion av nötkött och mejeriprodukter spelar minskat matsvinn en mindre roll för att nå klimatmålen. Sveriges livsmedelsstrategi bör därför justeras och kompletteras med en tydlig målsättning att minska animaliekonsumtionen för miljöns skull.

Jonas Paulsson

Köttfri måndag

Forskning visar att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har fel. Livsmedelsstrategin bör främst handla om kossans enorma växthusgasutsläpp av metan, dikväveoxid och koldioxid – inte om matsvinnets relativt små utsläpp.

En ny forskningsrapport från Chalmers ”How can the EU climate targets be met?” visar att om svensken ersätter kalvmjölk och kobiff med havremjölk och bönbiff så kan växthusgasutsläppen från jordbruket halveras, givet att ny teknik också gör produktionen effektivare. En minskning av matsvinnet ger däremot en mycket liten effekt. Även om Sverige uppnår en halvering av matsvinnet, vilket forskarna betraktar som optimistiskt, åstadkommer detta endast en utsläppsminskning på ytterligare 1 till 3 procent.

Regeringen håller nu på med att utarbeta en livsmedelsstrategi som syftar till att göra jordbruket mer miljövänligt. Men istället för konkreta politiska åtgärder för minskad nötkött- och mjölkkonsumtion, jordbrukets riktigt stora klimatbovar, inriktar sig landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) mot matsvinnet och på att stödja svensk djurproduktion.

Bucht vill absolut inte politiskt styra vad som ska finnas på frukostbordet, lunchbordet eller middagsbordet. Det sa landsbygdsministern nyligen med eftertryck till Sveriges Radio Ekot. Men hundratals miljoner satsas i årets budget på extra subventioner till kött- och mjölkindustrin vilket kraftigt snedvrider svensk livsmedelsmarknad till de miljöskadliga animaliernas fördel.

Det är dags att Bucht gör en helomvändning och låter miljön gå före köttindustrins kortsiktiga vinstintresse. För det krävs kraftfulla politiska åtgärder om det svenska klimatmålet om nollutsläpp av växthusgaser ska kunna förverkligas. Vi måste sätta igång nu om Sverige år 2050 enligt plan ska ha minskat växthusgasutsläppen med minst 85 procent jämfört med 1990.

Idag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050, enligt Naturvårdsverket aktuella rapport ”Hållbara konsumtionsmönster”.

I jämförelse med förbättrad teknik och minskad konsumtion av nötkött och mejeriprodukter spelar minskat matsvinn en mindre roll för att nå klimatmålen. Sveriges livsmedelsstrategi bör därför justeras och kompletteras med en tydlig målsättning att minska animaliekonsumtionen för miljöns skull.

Jonas Paulsson

Köttfri måndag

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.