02 maj 2016 06:00

02 maj 2016 06:00

Rusta för krig så att vi får vara i fred

Debatt:

Sedan kalla kriget drog sin sista suck har vi sett en konstant nedrustning av det svenska försvaret som fått allvarliga inverkningar på landets försvarsförmåga. Förutom stora materiella tillkortakommanden så har Sverige även fått en soldatbrist, detta gemensamt är oroväckande för landets säkerhet.

Förutom att det innebär ett allvarligt läge för Sverige så innebär det dessutom att om det blir svårt för våra vänner och grannländer så kan de inte lita på att Sverige klarar av att bistå vid kris eller krig. För att få lov att anslutas till den Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato, som utan tvekan är det bästa säkerhetsstrategiska draget, är en grundförutsättning att man måste tillföra något till bordet. USA är redan riktigt irriterade på europeiska länder inom alliansen som inte sköter sitt ansvar.

Riksdagen lade år 2009 den allmänna värnplikten i vila med möjlighet att återuppväckas när säkerhetsläget ändras. Det var i en tid när det gamla systemet inte längre ansågs vara optimalt och försvarsmakten behövde anställa frivilliga soldater för olika uppdrag utomlands.

Men inte så lång tid efter beslutet började situationen se väldigt annorlunda ut. Ryssland har uppträtt mycket aggressivt genom att kraftigt rusta upp sin militära förmåga, ockupera Krim och föra hybridkrig i Ukraina samt provocera militärt vid Sveriges gränser, för att bara nämna några exempel.

Om vi blickar västerut till grannlandet Norge så är situationen en helt annan. Den borgerliga regeringen har nyligen infört en moderniserad form av värnplikten som är könsneutral och fungerar effektivt.

Av en årgång på 60 000 personer som får fylla i frågeformulär om sig själva och där bland annat uppge motivationsgrad så kallas cirka 20 000 in på en informationsdag med fysiska tester, psykologiska tester, intervju och läkarundersökning. Därefter är det cirka 8 000 som genomför tjänsten. Det är alltså ett mycket flexibelt system där det enkelt går att reglera upp och ner antalet värnpliktiga efter läge och behov.

Just nu pågår en utredning tillsatt av regeringen för att se över en långsiktigt hållbar personalförsörjning till det militära försvaret där bland annat en balans mellan plikt och frivillighet utifrån behov ska föreslås. Överbefälhavare Micael Bydén flaggade också försiktigt i TV4 Nyhetsmorgon (23/4) för att ett liknande system kunde vara ett alternativ för Sverige.

Utöver att en kombination av plikt och frivillighet skulle ge förutsättningar att fylla de hål som finns i försvarsorganisationen så är också opinionen positiv då 7 av 10 svenskar vill införa någon typ av värnplikt igen enligt Ipsos mätning (Källa: DN/Ipsos 3-14 december 2015).

Samhällskontraktet innebär att medborgarna ska kunna lita på staten för att få sin frihet försvarad. Men då måste medborgarna vara beredda att delta i det försvaret och ställa upp för sin nation.

För min generation känns kalla kriget avlägset, de flesta av oss var inte ens födda då. Men det är inte många som undgått tanken på om det är ett nytt kallt krig som vi nu träder in i, och på vad som händer om det plötsligt hettar till.

Emma Ophus

MUF Skaraborg

Sedan kalla kriget drog sin sista suck har vi sett en konstant nedrustning av det svenska försvaret som fått allvarliga inverkningar på landets försvarsförmåga. Förutom stora materiella tillkortakommanden så har Sverige även fått en soldatbrist, detta gemensamt är oroväckande för landets säkerhet.

Förutom att det innebär ett allvarligt läge för Sverige så innebär det dessutom att om det blir svårt för våra vänner och grannländer så kan de inte lita på att Sverige klarar av att bistå vid kris eller krig. För att få lov att anslutas till den Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato, som utan tvekan är det bästa säkerhetsstrategiska draget, är en grundförutsättning att man måste tillföra något till bordet. USA är redan riktigt irriterade på europeiska länder inom alliansen som inte sköter sitt ansvar.

Riksdagen lade år 2009 den allmänna värnplikten i vila med möjlighet att återuppväckas när säkerhetsläget ändras. Det var i en tid när det gamla systemet inte längre ansågs vara optimalt och försvarsmakten behövde anställa frivilliga soldater för olika uppdrag utomlands.

Men inte så lång tid efter beslutet började situationen se väldigt annorlunda ut. Ryssland har uppträtt mycket aggressivt genom att kraftigt rusta upp sin militära förmåga, ockupera Krim och föra hybridkrig i Ukraina samt provocera militärt vid Sveriges gränser, för att bara nämna några exempel.

Om vi blickar västerut till grannlandet Norge så är situationen en helt annan. Den borgerliga regeringen har nyligen infört en moderniserad form av värnplikten som är könsneutral och fungerar effektivt.

Av en årgång på 60 000 personer som får fylla i frågeformulär om sig själva och där bland annat uppge motivationsgrad så kallas cirka 20 000 in på en informationsdag med fysiska tester, psykologiska tester, intervju och läkarundersökning. Därefter är det cirka 8 000 som genomför tjänsten. Det är alltså ett mycket flexibelt system där det enkelt går att reglera upp och ner antalet värnpliktiga efter läge och behov.

Just nu pågår en utredning tillsatt av regeringen för att se över en långsiktigt hållbar personalförsörjning till det militära försvaret där bland annat en balans mellan plikt och frivillighet utifrån behov ska föreslås. Överbefälhavare Micael Bydén flaggade också försiktigt i TV4 Nyhetsmorgon (23/4) för att ett liknande system kunde vara ett alternativ för Sverige.

Utöver att en kombination av plikt och frivillighet skulle ge förutsättningar att fylla de hål som finns i försvarsorganisationen så är också opinionen positiv då 7 av 10 svenskar vill införa någon typ av värnplikt igen enligt Ipsos mätning (Källa: DN/Ipsos 3-14 december 2015).

Samhällskontraktet innebär att medborgarna ska kunna lita på staten för att få sin frihet försvarad. Men då måste medborgarna vara beredda att delta i det försvaret och ställa upp för sin nation.

För min generation känns kalla kriget avlägset, de flesta av oss var inte ens födda då. Men det är inte många som undgått tanken på om det är ett nytt kallt krig som vi nu träder in i, och på vad som händer om det plötsligt hettar till.

Emma Ophus

MUF Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.