31 maj 2016 06:00

31 maj 2016 06:00

Vi behöver skärpa kontrollen

LSS

De senaste månaderna har det pågått en intensiv debatt kring personlig assistans. Ett skäl till det är den översyn av personlig assistans och Lagen om stöd och service (LSS) som ska påbörjas under 2016. Ett annat skäl är de åtgärder som redan har påbörjats för ökad kostnadskontroll inom assistansen. Bengt Eliasson och Pär Johnson, båda (L), skrev den 24 maj i SLA med anledning av detta. De menar att regeringens fokus på att få kostnadskontroll inom assistansersättningen riskerar att leda till att det tummas på rättigheterna för de personer som behöver assistans.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Låt oss då upprepa det vi både sagt och skrivit många gånger: individernas rättigheter och behov ska stå i centrum för assistansen. Det är ingenting vi ska tumma på, tvärtom behöver vi i översynen av LSS titta på vägar att säkerställa att individerna faktiskt får det stöd de har rätt till.

Samtidigt ska vi se över kostnadsdrivande mekanismer och skärpa kontrollen. En del tycks se en motsättning mellan rättigheter och kostnadskontroll. Vi menar att det är en falsk motsättning.

Assistansersättningen och de andra insatserna inom funktionshinderspolitiken är en viktig del av vår svenska modell. Legitimiteten för den modellen ligger i att var och en av oss kan lita på att systemen fungerar och att varje krona används till dem eller det de var avsedda för. Det borde egentligen inte vara kontroversiellt.

Varför prioriterar då regeringen att skärpa kontrollen av just assistansen? Det enkla svaret är att kostnadsutvecklingen varit oförklarligt hög. Kostnaderna har fördubblats på tio år och uppgår idag till över 30 miljarder kronor, samtidigt som antalet personer som får assistans inte ökat i alls samma utsträckning. Vi vet att många upplever att de inte får de insatser de har rätt till. Samtidigt ser vi hur antalet beviljade timmar per assistansmottagare ökar vecka för vecka. Vi behöver skärpa kontrollen.

Kontroll på varje krona innebär inte att frångå människors rättigheter. Det handlar om att säkerställa att pengarna används på rätt sätt. Det borde ligga i allas intresse.

Åsa Regnér

barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Carina Ohlsson

riksdagsledamot (S)

Låt oss då upprepa det vi både sagt och skrivit många gånger: individernas rättigheter och behov ska stå i centrum för assistansen. Det är ingenting vi ska tumma på, tvärtom behöver vi i översynen av LSS titta på vägar att säkerställa att individerna faktiskt får det stöd de har rätt till.

Samtidigt ska vi se över kostnadsdrivande mekanismer och skärpa kontrollen. En del tycks se en motsättning mellan rättigheter och kostnadskontroll. Vi menar att det är en falsk motsättning.

Assistansersättningen och de andra insatserna inom funktionshinderspolitiken är en viktig del av vår svenska modell. Legitimiteten för den modellen ligger i att var och en av oss kan lita på att systemen fungerar och att varje krona används till dem eller det de var avsedda för. Det borde egentligen inte vara kontroversiellt.

Varför prioriterar då regeringen att skärpa kontrollen av just assistansen? Det enkla svaret är att kostnadsutvecklingen varit oförklarligt hög. Kostnaderna har fördubblats på tio år och uppgår idag till över 30 miljarder kronor, samtidigt som antalet personer som får assistans inte ökat i alls samma utsträckning. Vi vet att många upplever att de inte får de insatser de har rätt till. Samtidigt ser vi hur antalet beviljade timmar per assistansmottagare ökar vecka för vecka. Vi behöver skärpa kontrollen.

Kontroll på varje krona innebär inte att frångå människors rättigheter. Det handlar om att säkerställa att pengarna används på rätt sätt. Det borde ligga i allas intresse.

Åsa Regnér

barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Carina Ohlsson

riksdagsledamot (S)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.