08 jun 2016 06:00

08 jun 2016 06:00

Kravlöshet är inte kärleksfullt

DEBATT: Asylboenden

Vi som bor i Sverige, ett så fantastiskt land, ska definitivt vara både stolta och tacksamma över vad våra äldre arbetare/föräldrar har gjort för detta land. Att vi är generösa och öppnar gränsen för människor som flyr för sitt liv från andra länder, känns som en förmån och skyldighet. Vad vi däremot måste tänka över är hur vi kan ta emot människor och vilka som verkligen är i behov av ett land som Sverige.

När jag nu läser om vad som händer på våra asylboenden runt om i Sverige blir jag både ledsen och arg. Här blir kvinnor och barn antastade och våldtagna dagligen, förmodligen av män. Jag utgår från att det inte är svenska medborgare som bor på våra asylboenden utan människor/män som har kommit från andra länder. Borde inte dessa män få lära sig om vad de svenska lagarna säger kring detta odrägliga och djuriska beteende? Det känns som vi är alltför godtrogna och naiva och vi tar emot människor utan att ställa några krav i utbyte att få stanna och bo här. Kravlöshet är inte kärleksfullt, om nu någon trodde det. De första kraven borde naturligtvis vara att lära sig svenska och svenska lagar.

Dessa män som utfört nämnda handlingar i det nya fantastiska, fria landet har inte insett det mest mänskliga och elementära i relationen till kvinnor, barn, andra människor utan ser friheten som en möjlighet att ”ta för sig” utan hut och tanke. Ge mig ett argument för varför en sådan person ska få asyl och få stanna här, när vi också ser exempel på människor som bott och etablerat sig i det svenska samhället, efter en ofta mångårig handläggning från Migrationsverket, ändå får packa ihop sina väskor, ta barnen från sina svenska kompisar i skolan och åka tillbaks till landet som de en gång lämnade?

Tacksam Tibrobo

 

När jag nu läser om vad som händer på våra asylboenden runt om i Sverige blir jag både ledsen och arg. Här blir kvinnor och barn antastade och våldtagna dagligen, förmodligen av män. Jag utgår från att det inte är svenska medborgare som bor på våra asylboenden utan människor/män som har kommit från andra länder. Borde inte dessa män få lära sig om vad de svenska lagarna säger kring detta odrägliga och djuriska beteende? Det känns som vi är alltför godtrogna och naiva och vi tar emot människor utan att ställa några krav i utbyte att få stanna och bo här. Kravlöshet är inte kärleksfullt, om nu någon trodde det. De första kraven borde naturligtvis vara att lära sig svenska och svenska lagar.

Dessa män som utfört nämnda handlingar i det nya fantastiska, fria landet har inte insett det mest mänskliga och elementära i relationen till kvinnor, barn, andra människor utan ser friheten som en möjlighet att ”ta för sig” utan hut och tanke. Ge mig ett argument för varför en sådan person ska få asyl och få stanna här, när vi också ser exempel på människor som bott och etablerat sig i det svenska samhället, efter en ofta mångårig handläggning från Migrationsverket, ändå får packa ihop sina väskor, ta barnen från sina svenska kompisar i skolan och åka tillbaks till landet som de en gång lämnade?

Tacksam Tibrobo

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.