10 jun 2016 06:00

10 jun 2016 06:00

Sverige fick helgon nummer tre

Sankta Helena:

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Elisabeth Hesselblad helgonförklarades under en mässa i Vatikanen 5 juni. Hon anges som vårt andra svenska helgon. Detta är fel! Hon blir vårt tredje helgon. Vårt första helgon är Helena av Skövde som helgonförklarades av påven Alexander i franska Sens år 1164 på inrådan och rekommendation av dåvarande kung Karl Sverkersson. Samtidigt vigdes klostermunken Stefan till svensk ärkebiskop med säte i Uppsala. På uppdrag av påven Alexander skrinlades Sankta Helena av ärkebiskopen i Skövde kyrka. År 1288 fridlyste Skarabiskopen Brynolf Algotsson 31 juli som Sankta Helenas firningsdag och hon firades därefter i hela kyrkoprovinsen.

Efter reformationen skändades skrinet med relikerna av ärkebiskop Abraham Angermannus. Järngrinden som skyddade skrinet finns kvar att beskåda i Sankta Helenas kyrka i Skövde. Söder om Skövde fanns också Sankta Helenas kapell med en helig källa. Denna lät ärkebiskop Angermannus fylla igen och kapellet miste sitt värde och förföll. Källan finns kvar än i dag.

Som en liten kuriositet kan nämnas att kung Olof (Skötkonung) och hustrun Estrids dotter Ingeborg som gifte sig med den ryske storfursten Jaroslav korades till Rysslands nationalhelgon ”Anna av Novgorod” år 1052. Hon firas än i dag i de ortodoxa kyrkorna i Sverige.

Erik Jedvardsson ”den helige” fick inte helgonförklaras. Påven stoppade detta. Han blev endast saligförklarad och inskriven i Vallentunakalendariet.

Varför är man så förtegen om vårt helgon Sankta Helena? Intresserade kan läsa ”Sankta Helena av Skövde – kulten, källorna, kvinnan” skriven av docent Sven- Erik Pernler. Nytt material som aldrig tidigare brukats inom Elinforskningen förs fram här.

Stig Ljungwald

Mariestad

Elisabeth Hesselblad helgonförklarades under en mässa i Vatikanen 5 juni. Hon anges som vårt andra svenska helgon. Detta är fel! Hon blir vårt tredje helgon. Vårt första helgon är Helena av Skövde som helgonförklarades av påven Alexander i franska Sens år 1164 på inrådan och rekommendation av dåvarande kung Karl Sverkersson. Samtidigt vigdes klostermunken Stefan till svensk ärkebiskop med säte i Uppsala. På uppdrag av påven Alexander skrinlades Sankta Helena av ärkebiskopen i Skövde kyrka. År 1288 fridlyste Skarabiskopen Brynolf Algotsson 31 juli som Sankta Helenas firningsdag och hon firades därefter i hela kyrkoprovinsen.

Efter reformationen skändades skrinet med relikerna av ärkebiskop Abraham Angermannus. Järngrinden som skyddade skrinet finns kvar att beskåda i Sankta Helenas kyrka i Skövde. Söder om Skövde fanns också Sankta Helenas kapell med en helig källa. Denna lät ärkebiskop Angermannus fylla igen och kapellet miste sitt värde och förföll. Källan finns kvar än i dag.

Som en liten kuriositet kan nämnas att kung Olof (Skötkonung) och hustrun Estrids dotter Ingeborg som gifte sig med den ryske storfursten Jaroslav korades till Rysslands nationalhelgon ”Anna av Novgorod” år 1052. Hon firas än i dag i de ortodoxa kyrkorna i Sverige.

Erik Jedvardsson ”den helige” fick inte helgonförklaras. Påven stoppade detta. Han blev endast saligförklarad och inskriven i Vallentunakalendariet.

Varför är man så förtegen om vårt helgon Sankta Helena? Intresserade kan läsa ”Sankta Helena av Skövde – kulten, källorna, kvinnan” skriven av docent Sven- Erik Pernler. Nytt material som aldrig tidigare brukats inom Elinforskningen förs fram här.

Stig Ljungwald

Mariestad

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.