13 jun 2016 06:00

13 jun 2016 06:00

Stoppa vindkraftssubventionerna

Debattreplik

Replik till Stefan Henningsson och Linda Burenius Magnusson i SLA 7 juni.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Vindindustrin hävdar att det är mer subventioner som krävs för att nå upp till de klimatmål som satts upp av regering och riksdag. Detta medan de flesta andra bedömare anser att det är just skatter och stödsystem som snedvridit elmarknaden och där nu hela vårt elsystem står inför en systemkollaps om långsiktigt felaktiga beslut fattas på energiområdet. I Sverige subventionerar vi nämligen vindkraft och straffbeskattar kärnkraft.

Länder vars elsystem till stor del består av subventionerad vindkraft, såsom Tyskland och Danmark, har Europas högsta elpriser till kund och elsystemet står, särskilt i Tyskland, inför stora utmaningar avseende kostnader och obalanser. Tyska konsumenter beräknas subventionera grön energi med över 200 miljarder kronor per år. Man har, totalt sett, kastat bort nästan 1000 miljarder kronor i subventioner till förnybar energi de senaste åren, och inte nog med det. Elpriserna till kund har ökat med 80 procent och ligger därmed nästan 50 procent över det europeiska genomsnittet. Karlsruheinstitutet (KIT) har dessutom räknat ut att kostnaderna kan komma att öka ytterligare, med hela 70 procent till år 2025.

I flera år nu har vindindustrins propaganda gått ut på att ny vindkraft är det billigaste sättet att producera el, samtidigt som enorma belopp i subventioner utbetalas till vindföretagen. Trots den omfattande subventioneringen går vindindustrin med förlust.

Guldåren fick till följd att utbyggnaden ökade så mycket att subventionerna minskade, helt i enlighet med de principer enligt vilket elcertifikatsystemet fungerar. Något som vindindustrin lätt kunnat förutse. Trots detta krävde vindindustrin, även under guldåren, ännu mer subventioner och hade regering och riksdag beslutat i enlighet med vindindustrins krav så hade subventionsnivåerna redan 2009, trots höga elpriser, rasat i höjden och krävt elkunderna på subventioner på över 300 miljarder kronor fram till 2035. Bland annat krävde man, redan med 2008/2009 års subventionsnivåer på nära 35 öre/kWh, dubbelt stöd för vindkraft till havs. Alltså ett stöd på cirka 70 öre/kWh. Man redovisade heller inte öppet de ökade krav man ställde på elnätet till en kostnad för landet om minst 25 miljarder kronor.

Energikommissionen har ett viktigt arbete framför sig, men uppgiften består snarare i att harmonisera skatter, avgifter och subventioner för att få balans i världens miljövänligaste elproduktion, nämligen den svenska, snarare än att fortsätt höja subventionerna till en av de mest ineffektiva och miljöstörande verksamheterna som finns – vindkraften.

Jonny Fagerström

Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Vindindustrin hävdar att det är mer subventioner som krävs för att nå upp till de klimatmål som satts upp av regering och riksdag. Detta medan de flesta andra bedömare anser att det är just skatter och stödsystem som snedvridit elmarknaden och där nu hela vårt elsystem står inför en systemkollaps om långsiktigt felaktiga beslut fattas på energiområdet. I Sverige subventionerar vi nämligen vindkraft och straffbeskattar kärnkraft.

Länder vars elsystem till stor del består av subventionerad vindkraft, såsom Tyskland och Danmark, har Europas högsta elpriser till kund och elsystemet står, särskilt i Tyskland, inför stora utmaningar avseende kostnader och obalanser. Tyska konsumenter beräknas subventionera grön energi med över 200 miljarder kronor per år. Man har, totalt sett, kastat bort nästan 1000 miljarder kronor i subventioner till förnybar energi de senaste åren, och inte nog med det. Elpriserna till kund har ökat med 80 procent och ligger därmed nästan 50 procent över det europeiska genomsnittet. Karlsruheinstitutet (KIT) har dessutom räknat ut att kostnaderna kan komma att öka ytterligare, med hela 70 procent till år 2025.

I flera år nu har vindindustrins propaganda gått ut på att ny vindkraft är det billigaste sättet att producera el, samtidigt som enorma belopp i subventioner utbetalas till vindföretagen. Trots den omfattande subventioneringen går vindindustrin med förlust.

Guldåren fick till följd att utbyggnaden ökade så mycket att subventionerna minskade, helt i enlighet med de principer enligt vilket elcertifikatsystemet fungerar. Något som vindindustrin lätt kunnat förutse. Trots detta krävde vindindustrin, även under guldåren, ännu mer subventioner och hade regering och riksdag beslutat i enlighet med vindindustrins krav så hade subventionsnivåerna redan 2009, trots höga elpriser, rasat i höjden och krävt elkunderna på subventioner på över 300 miljarder kronor fram till 2035. Bland annat krävde man, redan med 2008/2009 års subventionsnivåer på nära 35 öre/kWh, dubbelt stöd för vindkraft till havs. Alltså ett stöd på cirka 70 öre/kWh. Man redovisade heller inte öppet de ökade krav man ställde på elnätet till en kostnad för landet om minst 25 miljarder kronor.

Energikommissionen har ett viktigt arbete framför sig, men uppgiften består snarare i att harmonisera skatter, avgifter och subventioner för att få balans i världens miljövänligaste elproduktion, nämligen den svenska, snarare än att fortsätt höja subventionerna till en av de mest ineffektiva och miljöstörande verksamheterna som finns – vindkraften.

Jonny Fagerström

Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.