22 aug 2016 06:00

22 aug 2016 06:00

Vem granskar granskarna?

RIKSREVISIONEN

För en tid sedan var våra tre riksrevisorer föremål för granskning i riksdagens Konstitutionsutskott. Anledningen var det avslöjande som tidningen Dagens Nyheter gjort kring ett antal märkliga händelser på Riksrevisionen. Det har bland annat handlat om jäv och bristande anställningsrutiner, där toppjobb gått till tidigare arbetskamrater på regeringskansliet. Det har också handlat om att biståndspengar, som borde ha gått till projekt i andra länder, istället gått till myndighetens interna kostnader och chefspensioner.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Riksrevisionens uppdrag är att granska den offentliga makten och säkerställa att staten och myndigheterna hanterar skattebetalarnas pengar på ett korrekt sätt. Av den anledningen är Riksrevisionens sätt att hantera dessa frågor på det sätt som framgår av Dagens Nyheters granskning synnerligen allvarligt och att denna myndighet har problem med vänskapspolitik, bristande integritet och oklara lojaliteter borde naturligtvis leda till konsekvenser för de ansvariga, men icke.

Konstitutionsutskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl för att sparka riksrevisorerna. Det vore rimligt att den tredje statsmakten, nämligen media, här i landet avkrävde konstitutionsutskottet en definition på vad som är tillräckliga skäl. Om det som hänt på Riksrevisionen inte räcker för ett avsked så finns det skäl för skattebetalarna att fundera över var gränsen går. En av de berörda riksrevisorerna har valt att avgå självmant. De två andra har den dåliga smaken att sitta kvar.

Eller kan det vara så illa att även granskarna, det vill säga Konstitutionsutskottet, har samma problem som Riksrevisionen, nämligen vänskapspolitik, bristande integritet och oklara lojaliteter. Vem granskar granskarna? Vilka kan skattebetalarna lita på om man inte kan lita på Riksrevisionen och inte på Konstitutionsutskottet heller? Ribban för att sparka en riksrevisor måste ligga betydligt lägre än där Konstitutionsutskottet lagt den idag. Annars blir man inte trovärdig mot sina uppdragsgivare skattebetalarna.

Stefan Hallberg

Sverigedemokraterna Karlsborg

Riksrevisionens uppdrag är att granska den offentliga makten och säkerställa att staten och myndigheterna hanterar skattebetalarnas pengar på ett korrekt sätt. Av den anledningen är Riksrevisionens sätt att hantera dessa frågor på det sätt som framgår av Dagens Nyheters granskning synnerligen allvarligt och att denna myndighet har problem med vänskapspolitik, bristande integritet och oklara lojaliteter borde naturligtvis leda till konsekvenser för de ansvariga, men icke.

Konstitutionsutskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl för att sparka riksrevisorerna. Det vore rimligt att den tredje statsmakten, nämligen media, här i landet avkrävde konstitutionsutskottet en definition på vad som är tillräckliga skäl. Om det som hänt på Riksrevisionen inte räcker för ett avsked så finns det skäl för skattebetalarna att fundera över var gränsen går. En av de berörda riksrevisorerna har valt att avgå självmant. De två andra har den dåliga smaken att sitta kvar.

Eller kan det vara så illa att även granskarna, det vill säga Konstitutionsutskottet, har samma problem som Riksrevisionen, nämligen vänskapspolitik, bristande integritet och oklara lojaliteter. Vem granskar granskarna? Vilka kan skattebetalarna lita på om man inte kan lita på Riksrevisionen och inte på Konstitutionsutskottet heller? Ribban för att sparka en riksrevisor måste ligga betydligt lägre än där Konstitutionsutskottet lagt den idag. Annars blir man inte trovärdig mot sina uppdragsgivare skattebetalarna.

Stefan Hallberg

Sverigedemokraterna Karlsborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.