01 sep 2016 06:00

01 sep 2016 06:00

Manifestation för sjukvården och mot nedskärningar

Debatt:

Den 4 september planeras en manifestation i Sverige, så även i Skövde. En manifestation för sjukvården och mot nedskärningar maskerade som effektiviseringar.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Att det ens ska behövas! Över hela landet har under flera år sjukvårdspersonal av alla kategorier lyft sin röst genom media som tv, tidningar, radio och sociala medier men ändå blir man inte hörd. Den höga arbetsbelastning som kommer ur för få vårdplatser toppat med alldeles för många extra pass och dubbelpass, har blivit vardag. Det som för tio år sedan sågs som undantag som överbeläggningar och patienter som vårdas på andra avdelningar än där deras specialitet finns, har blivit det normala. Den sommarsituation som uppstår varje år vill arbetsgivaren ofta kalla för ansträngd men vi som personal ser snarare ord som patientosäker, arbetsmiljövidrig och samhällsfarlig som rätt beskrivning.

Vi ser kommuner som bemannas med mindre än hälften av ordinarie bemanning men inte färre patienter, snarare fler och sjukare då sjukhusen inte har tillräckligt med vårdplatser.

Vi ser sjukhus där vårdplatserna dras ner för att man inte har bemanning, inte för att det saknas patienter.

Vi ser sjuksköterskor som redan innan juni kommer, måste ta ställning till hur många och vilka extrapass de kan arbeta under sommaren. När sen sjuksköterskorna har skrivit upp sig på listan med extrapass, inte för att de vill men för att de vet att de annars blir beordrade och kan då inte själva välja när de ska vara borta från sin familj och sitt privatliv, då kallar arbetsgivaren det för frivillig övertid. Den psykologiska stress som här läggs på personalen att lösa sommaren genom att lojalt ställa upp för sina patienter, sina kollegor, sin chef och sin verksamhet kallar vi för psykologisk utpressning. Detta är inget scenario någon önskar sig, varken arbetsgivare eller personal. Men så länge inte arbetsgivaren får de verktyg de behöver för att kunna rekrytera och behålla sin personal kommer ingen förändring ske. I tidningen Dagens arena kunde vi den 19 maj läsa vår sjukvårdsminister Gabriel Wikström säga följande:

”Generellt sett är min bild att sjukvården klarar av situationen och löser bemanningen, även om det ibland bara kan ske med hjälp av mycket höga kostnader för bemanningsföretag. Så jag ser ingen anledning till någon allmän oro.”

Denna manifestation äger rum för att säga det motsatta: Det finns visst anledning till allmän oro. Fundamentet smular sönder och byggnaden lutar. Det är dags att allmänheten oroar sig så väl som arbetsgivare och politiker.

Så slut upp den 4 september på Hertig Johans torg. Visa att Sverige är bättre än detta och att vi alla vill ha en fungerande sjukvård.

Frisk som sjuk, arbetstagare som arbetsgivare, väljare som politiker, tjänstemän som chefer, styrelse som nämnd. Alla är välkomna och alla behövs!

Viveka Karlberg

Lene Lorentzen

Att det ens ska behövas! Över hela landet har under flera år sjukvårdspersonal av alla kategorier lyft sin röst genom media som tv, tidningar, radio och sociala medier men ändå blir man inte hörd. Den höga arbetsbelastning som kommer ur för få vårdplatser toppat med alldeles för många extra pass och dubbelpass, har blivit vardag. Det som för tio år sedan sågs som undantag som överbeläggningar och patienter som vårdas på andra avdelningar än där deras specialitet finns, har blivit det normala. Den sommarsituation som uppstår varje år vill arbetsgivaren ofta kalla för ansträngd men vi som personal ser snarare ord som patientosäker, arbetsmiljövidrig och samhällsfarlig som rätt beskrivning.

Vi ser kommuner som bemannas med mindre än hälften av ordinarie bemanning men inte färre patienter, snarare fler och sjukare då sjukhusen inte har tillräckligt med vårdplatser.

Vi ser sjukhus där vårdplatserna dras ner för att man inte har bemanning, inte för att det saknas patienter.

Vi ser sjuksköterskor som redan innan juni kommer, måste ta ställning till hur många och vilka extrapass de kan arbeta under sommaren. När sen sjuksköterskorna har skrivit upp sig på listan med extrapass, inte för att de vill men för att de vet att de annars blir beordrade och kan då inte själva välja när de ska vara borta från sin familj och sitt privatliv, då kallar arbetsgivaren det för frivillig övertid. Den psykologiska stress som här läggs på personalen att lösa sommaren genom att lojalt ställa upp för sina patienter, sina kollegor, sin chef och sin verksamhet kallar vi för psykologisk utpressning. Detta är inget scenario någon önskar sig, varken arbetsgivare eller personal. Men så länge inte arbetsgivaren får de verktyg de behöver för att kunna rekrytera och behålla sin personal kommer ingen förändring ske. I tidningen Dagens arena kunde vi den 19 maj läsa vår sjukvårdsminister Gabriel Wikström säga följande:

”Generellt sett är min bild att sjukvården klarar av situationen och löser bemanningen, även om det ibland bara kan ske med hjälp av mycket höga kostnader för bemanningsföretag. Så jag ser ingen anledning till någon allmän oro.”

Denna manifestation äger rum för att säga det motsatta: Det finns visst anledning till allmän oro. Fundamentet smular sönder och byggnaden lutar. Det är dags att allmänheten oroar sig så väl som arbetsgivare och politiker.

Så slut upp den 4 september på Hertig Johans torg. Visa att Sverige är bättre än detta och att vi alla vill ha en fungerande sjukvård.

Frisk som sjuk, arbetstagare som arbetsgivare, väljare som politiker, tjänstemän som chefer, styrelse som nämnd. Alla är välkomna och alla behövs!

Viveka Karlberg

Lene Lorentzen

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.