06 sep 2016 06:00

06 sep 2016 06:00

Nedlagda gårdar om MP får bestämma

ÄNGS- OCH BETESMARKER

Miljöpartiets Peter Sögaard beskriver Moderaternas landsbygdspolitik utifrån sin egen tolkning istället för hur den ser ut i verkligheten (SLA 24/8). Vi vill att kor ska vara ute på bete och att den svenska animalieproduktionen ska öka.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Påståendet att flertalet av betesdjuren går inne året runt får stå för Sögaard. I Sverige har vi ett beteskrav som är ett minimikrav på hur många dygn per år som boskap måste vistas utomhus, för oss i Skaraborg är minimikravet 90 dygn. Det är var och en som är insatt i lantbruk och landsbygdens villkor väl medveten om. Regelverket runt beteskravet gjordes om tidigare i år och blev mer flexibelt vilket innebär att lantbrukaren nu själv har större möjlighet att avgöra när boskapen ska gå ute eller stanna inne. Om det behöver göras ytterligare förändringar återstår att se. Lantbrukaren är bättre på att avgöra när boskapen kan vara ute med hänsyn till väder och årstid än vad politiker och tjänstemän är.

Det främsta skälet till att vi har allt färre betande djur som håller hagmarkerna öppna i Sverige är inte att djuren går inne. Det beror på svenska särkrav och höga skatter som ger dålig lönsamhet i animalieproduktionen och svårigheter att konkurrera på den internationella marknaden. Att tro något annat är naivt.

Sögaard bör ta av sig sina gröna skygglappar och se det svenska lantbrukets svårigheter och möjligheter, istället för att lägga energi på att försöka forma det efter en ideologisk utopi med svag förankring i verkligheten. Hur högre skatter på konstgödsel, köttskatt och kilometerskatt på transporter gynnar det svenska lantbruket har vi svårt att se. Resultatet av Miljöpartiets politik är inte böljande ängar och öppna landskap. Det är nedlagda gårdar och en avfolkning av landsbygden.

Svenska lantbrukare behöver inte fler regleringar och högre skatter som sedan kompenseras med olika bidrag. De behöver förutsättningar att kunna hävda sig på en internationell marknad på samma villkor som sina konkurrenter i andra länder. Genom att göra animalieproduktionen mer lönsam får vi fler som vågar satsa på betande djur och som då vågar satsa på nya eller större besättningar som betar fler naturmarker. Att som Sögaard komma med önskemål om ökat stöd är att börja i fel ände.

Sten Bergheden (M)

landsbygdspolitisk talesperson

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott

Påståendet att flertalet av betesdjuren går inne året runt får stå för Sögaard. I Sverige har vi ett beteskrav som är ett minimikrav på hur många dygn per år som boskap måste vistas utomhus, för oss i Skaraborg är minimikravet 90 dygn. Det är var och en som är insatt i lantbruk och landsbygdens villkor väl medveten om. Regelverket runt beteskravet gjordes om tidigare i år och blev mer flexibelt vilket innebär att lantbrukaren nu själv har större möjlighet att avgöra när boskapen ska gå ute eller stanna inne. Om det behöver göras ytterligare förändringar återstår att se. Lantbrukaren är bättre på att avgöra när boskapen kan vara ute med hänsyn till väder och årstid än vad politiker och tjänstemän är.

Det främsta skälet till att vi har allt färre betande djur som håller hagmarkerna öppna i Sverige är inte att djuren går inne. Det beror på svenska särkrav och höga skatter som ger dålig lönsamhet i animalieproduktionen och svårigheter att konkurrera på den internationella marknaden. Att tro något annat är naivt.

Sögaard bör ta av sig sina gröna skygglappar och se det svenska lantbrukets svårigheter och möjligheter, istället för att lägga energi på att försöka forma det efter en ideologisk utopi med svag förankring i verkligheten. Hur högre skatter på konstgödsel, köttskatt och kilometerskatt på transporter gynnar det svenska lantbruket har vi svårt att se. Resultatet av Miljöpartiets politik är inte böljande ängar och öppna landskap. Det är nedlagda gårdar och en avfolkning av landsbygden.

Svenska lantbrukare behöver inte fler regleringar och högre skatter som sedan kompenseras med olika bidrag. De behöver förutsättningar att kunna hävda sig på en internationell marknad på samma villkor som sina konkurrenter i andra länder. Genom att göra animalieproduktionen mer lönsam får vi fler som vågar satsa på betande djur och som då vågar satsa på nya eller större besättningar som betar fler naturmarker. Att som Sögaard komma med önskemål om ökat stöd är att börja i fel ände.

Sten Bergheden (M)

landsbygdspolitisk talesperson

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.