12 sep 2016 06:00

12 sep 2016 06:00

Psykisk ohälsa måste bekämpas

Hälsovård:

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

I dag ställs det stora krav på hur vi ska fungera socialt. Om jag inte passar i normen så måste jag ju vara onormal? Och om jag inte är frisk – så måste jag ju vara sjuk.

Med den inställningen är det lätt att förstå att många hamnar utanför.

Många barn och unga tillhör de drabbade. Intervjuer i årskurs 9 och gymnasiet visar att eleverna känner sig stressade av skolarbetet och av rädslan för arbetslöshet. Stressen leder till magont och huvudvärk, och i allvarligare fall till ångest. Oviljan att berätta av rädsla för att vara annorlunda gör inte situationen lättare.

I vårt land lever också ungefär en kvarts miljon barn i fattigdom. De löper ökad risk att utveckla psykisk ohälsa och att hamna i utanförskap.

Sedan 1990-talet har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. Ökningen visar sig tydligt i den ökade efterfrågan på vård.

Den psykiatriska vård som idag erbjuds räcker inte alls till och psykreformen har gjort det svårt att veta vart man ska vända sig. Vi behöver få en individanpassad psykvård och förstärka den öppna vården. Att få snabb och anpassad vård kan vara skillnaden mellan liv och död.

Regeringen satsar totalt 4,3 miljarder under fyra år på bättre psykvård. Trots detta är man långt ifrån att nå de uppsatta målen. Till exempel ökar antalet självmord bland unga.

Kyrkor och andra ideella organisationer drar idag ett stort lass för att hjälpa människor med psykisk ohälsa, bland annat genom att skapa mötesplatser dit alla är välkomna. Det sker ofta med begränsat eller obefintligt stöd från samhället.

För att komma tillrätta med den psykiska ohälsan behövs en förändrad attityd hos oss alla. Med större öppenhet, mer debatt och mer information kan vi förändra livet till det bättre för många, och i slutändan också rädda liv.

Camilla Flodberg

stiftsdiakon

I dag ställs det stora krav på hur vi ska fungera socialt. Om jag inte passar i normen så måste jag ju vara onormal? Och om jag inte är frisk – så måste jag ju vara sjuk.

Med den inställningen är det lätt att förstå att många hamnar utanför.

Många barn och unga tillhör de drabbade. Intervjuer i årskurs 9 och gymnasiet visar att eleverna känner sig stressade av skolarbetet och av rädslan för arbetslöshet. Stressen leder till magont och huvudvärk, och i allvarligare fall till ångest. Oviljan att berätta av rädsla för att vara annorlunda gör inte situationen lättare.

I vårt land lever också ungefär en kvarts miljon barn i fattigdom. De löper ökad risk att utveckla psykisk ohälsa och att hamna i utanförskap.

Sedan 1990-talet har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. Ökningen visar sig tydligt i den ökade efterfrågan på vård.

Den psykiatriska vård som idag erbjuds räcker inte alls till och psykreformen har gjort det svårt att veta vart man ska vända sig. Vi behöver få en individanpassad psykvård och förstärka den öppna vården. Att få snabb och anpassad vård kan vara skillnaden mellan liv och död.

Regeringen satsar totalt 4,3 miljarder under fyra år på bättre psykvård. Trots detta är man långt ifrån att nå de uppsatta målen. Till exempel ökar antalet självmord bland unga.

Kyrkor och andra ideella organisationer drar idag ett stort lass för att hjälpa människor med psykisk ohälsa, bland annat genom att skapa mötesplatser dit alla är välkomna. Det sker ofta med begränsat eller obefintligt stöd från samhället.

För att komma tillrätta med den psykiska ohälsan behövs en förändrad attityd hos oss alla. Med större öppenhet, mer debatt och mer information kan vi förändra livet till det bättre för många, och i slutändan också rädda liv.

Camilla Flodberg

stiftsdiakon

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.