15 sep 2016 06:00

15 sep 2016 06:00

Svenska hembygden firar 100 år

Debatt:

2016 firar den svenska hembygdsrörelsen 100 år. Tillkomsten av Sveriges Hembygdsförbund lyfts fram på många olika sätt under året. Det är en aktiv 100-åring som lever i ständig förnyelse.

Hembygdsrörelsen är en av Sveriges stora folkrörelser. I Västra Götalandsregionen har hembygds- och fornminnesföreningarna över 100 000 medlemmar, organiserad i mängder av föreningar och hembygdsgårdar vilka har en stark förankring i museerna. De flesta läns- och stadsmuseer har tillkommit genom ett stort engagemang från de lokala föreningarna.

Intresset för historia och inte minst lokalhistoria ökar och då hembygdens dag eller liknande arrangemang anordnas blir det ofta folkfest. I en tid av globalisering och urbanisering tycks hembygden ha fått en ökad betydelse.

Idén med hembygdsrörelsen är att vara och skapa förståelse för vår identitet. Genom att förstå var vi kommer ifrån, vilken hembygd som präglat oss, vilka traditioner och värden som byggt vårt samhälle, kan vi bättre förstå vilka vi är och vart vi är på väg.

Jag ser ett antal intressanta utvecklingsområden för den svenska hembygdsrörelsen.

Stärkt samverkan mellan skolan och hembygdsrörelsen. Hembygdsrörelsen har mycket att bidra med för att stärka undervisningen i skolan. I de kommunala kulturplanerna bör skolpolitikerna se till att alla elever får ta del av lokalhistoria på hembygdsgårdarna och museerna.

Införande av kulturarv som ett ämne i den nya kulturskolan. I breddningen av ämnen i kulturskolan bör kulturarv införas som ett ämne och här är hembygdsrörelsen en stor tillgång.

Hembygdsresor. I Västra Götaland finns ett arrangörsstöd som skolorna kan använda då de besöker kulturinstitutioner. Detta kan också användas för att resa till andra delar av regionen för att ta del av kunskap om olika hembygder.

Tillvaratagande av hembygdsrörelsens kompetens i mottagandet av nyanlända. Det finns många goda exempel på hur nyanlända besökt hembygdsgårdar och därigenom getts möjlighet att få fördjupad insikt i svensk historia.

Engagera unga människor. Runt om i Västra Götaland har ungdomar under sommaren fått feriearbete inom hembygdsrörelsen. Ett projekt som heter kompetensväxling handlar om hur äldre kan lära unga personer om hantverk, miljöer och i somras har flera satsningar gjorts på unga personer som guidat i lokalhistoriska miljöer.

Ökat nyttjande av tekniken. Genom att utveckla och använda teknik i större utsträckning går det att bana väg för en större kunskapsspridning. Ett intressant projekt som utvecklas är Prisma – ett digitalt verktyg för att lyfta berättelserna om det industrihistoriska arvet.

Till helgen kommer många av föreningarna i Västra Götaland att mötas på Tånga Hed. Här får vi möjlighet att möta en vital rörelse som länkar samman dåtid med nutid, men också ger inblickar i framtiden.

Conny Brännberg (KD)

ordförande Kulturnämnden Västra Götalandsregionen

Hembygdsrörelsen är en av Sveriges stora folkrörelser. I Västra Götalandsregionen har hembygds- och fornminnesföreningarna över 100 000 medlemmar, organiserad i mängder av föreningar och hembygdsgårdar vilka har en stark förankring i museerna. De flesta läns- och stadsmuseer har tillkommit genom ett stort engagemang från de lokala föreningarna.

Intresset för historia och inte minst lokalhistoria ökar och då hembygdens dag eller liknande arrangemang anordnas blir det ofta folkfest. I en tid av globalisering och urbanisering tycks hembygden ha fått en ökad betydelse.

Idén med hembygdsrörelsen är att vara och skapa förståelse för vår identitet. Genom att förstå var vi kommer ifrån, vilken hembygd som präglat oss, vilka traditioner och värden som byggt vårt samhälle, kan vi bättre förstå vilka vi är och vart vi är på väg.

Jag ser ett antal intressanta utvecklingsområden för den svenska hembygdsrörelsen.

Stärkt samverkan mellan skolan och hembygdsrörelsen. Hembygdsrörelsen har mycket att bidra med för att stärka undervisningen i skolan. I de kommunala kulturplanerna bör skolpolitikerna se till att alla elever får ta del av lokalhistoria på hembygdsgårdarna och museerna.

Införande av kulturarv som ett ämne i den nya kulturskolan. I breddningen av ämnen i kulturskolan bör kulturarv införas som ett ämne och här är hembygdsrörelsen en stor tillgång.

Hembygdsresor. I Västra Götaland finns ett arrangörsstöd som skolorna kan använda då de besöker kulturinstitutioner. Detta kan också användas för att resa till andra delar av regionen för att ta del av kunskap om olika hembygder.

Tillvaratagande av hembygdsrörelsens kompetens i mottagandet av nyanlända. Det finns många goda exempel på hur nyanlända besökt hembygdsgårdar och därigenom getts möjlighet att få fördjupad insikt i svensk historia.

Engagera unga människor. Runt om i Västra Götaland har ungdomar under sommaren fått feriearbete inom hembygdsrörelsen. Ett projekt som heter kompetensväxling handlar om hur äldre kan lära unga personer om hantverk, miljöer och i somras har flera satsningar gjorts på unga personer som guidat i lokalhistoriska miljöer.

Ökat nyttjande av tekniken. Genom att utveckla och använda teknik i större utsträckning går det att bana väg för en större kunskapsspridning. Ett intressant projekt som utvecklas är Prisma – ett digitalt verktyg för att lyfta berättelserna om det industrihistoriska arvet.

Till helgen kommer många av föreningarna i Västra Götaland att mötas på Tånga Hed. Här får vi möjlighet att möta en vital rörelse som länkar samman dåtid med nutid, men också ger inblickar i framtiden.

Conny Brännberg (KD)

ordförande Kulturnämnden Västra Götalandsregionen

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.