28 sep 2016 06:00

28 sep 2016 06:00

Små kommuner riskerar att hamna på efterkälken

Debatt: Digitalisering

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Säg det samhällsområde där debatten om digitalisering inte går het. Näringslivet, kultursektorn och den offentliga sektorn befinner sig alla just nu i det som sannolikt är vår tids största samhällsförändring. När vi frågar kommunerna runt om i landet hur det går med digitaliseringen får vi däremot oroväckande svar.

Medan nio av tio kommuner med fler än 50 000 invånare uppger att de erbjuder digitala välfärdstjänster, är motsvarande andel bara fyra av tio i landets små kommuner, som har färre än 11 000 invånare. Sveriges 290 kommuner har på många sätt vitt skilda förutsättningar. Det som däremot förenar dem är behovet av att effektivisera sina verksamheter.

Den viktigaste fördelen med digitalisering är möjligheten till bättre service. Som medborgare kan vi gynnas av till exempel kortare handläggningstider i bygglovsärenden eller möjlighet att välja så kallad nattkamera framför besök av hemtjänstpersonal när vi sover.

Såväl regeringens Digitaliseringskommission som Riksrevisionen flaggar för att det offentliga Sverige halkar efter våra europeiska grannar. Det är nu hög tid för konkreta åtgärder som möjliggör ökad digitalisering i så väl landets små och stora kommuner. Här är budskapet från de ledande kommunföreträdarna i Västra Götaland tydliga:

1. 33 av 43 efterfrågar en tydligare beskrivning över vilka digitala tjänster och lösningar som regeringen förväntar sig att kommunerna ska erbjuda sina invånare.

2. 35 av 43 efterfrågar konkreta handlingsplaner och verktyg som är möjliga att använda som underlag i den egna kommunens digitaliseringsarbete.

3. 35 av 43 efterfrågar regelförändringar som gör det möjligt för kommunerna att samverka över kommungränserna i större utsträckning än i dag.

4. Av de kommunföreträdare som inte anser att regeringen gör tillräckligt för bredbandsutbyggnaden uppger 19 av 25 att regelverket kring Jordbruksverkets stöd för bredbandsutbyggnad behöver förenklas. Det är orimligt att utbyggnaden av samhällskritisk infrastruktur ska präglas av snåriga regelverk och ideella insatser.

5. En förutsättning för att lyckas med en kommuns digitalisering är att invånarna kan ta del av tjänsterna. Fortfarande saknar fem av tio hushåll i Västra Götaland tillgång till fiberbredband. På landsbygden är sju av tio hushåll fortfarande utan en snabb och modern uppkoppling. Regeringen presenterade nyligen att de satsar ytterligare 850 miljoner kronor på bredbandsutbyggnad. Det är bra men inte tillräckligt. Att bygga bredband är dyrt och behovet är långt större än den aviserade satsningen.

Klyftan mellan städer och landsbygd måste överbryggas så att även invånarna utanför storstäderna ges möjlighet att ta del av digitaliseringens möjligheter.

Peter Lindroth

ordförande i Småkom, de små kommunernas samverkansorganisation

kommunstyrelsens ordförande i Karlborgs kommun

Mikael Ek

vd, Svenska Stadsnätsföreningen

Säg det samhällsområde där debatten om digitalisering inte går het. Näringslivet, kultursektorn och den offentliga sektorn befinner sig alla just nu i det som sannolikt är vår tids största samhällsförändring. När vi frågar kommunerna runt om i landet hur det går med digitaliseringen får vi däremot oroväckande svar.

Medan nio av tio kommuner med fler än 50 000 invånare uppger att de erbjuder digitala välfärdstjänster, är motsvarande andel bara fyra av tio i landets små kommuner, som har färre än 11 000 invånare. Sveriges 290 kommuner har på många sätt vitt skilda förutsättningar. Det som däremot förenar dem är behovet av att effektivisera sina verksamheter.

Den viktigaste fördelen med digitalisering är möjligheten till bättre service. Som medborgare kan vi gynnas av till exempel kortare handläggningstider i bygglovsärenden eller möjlighet att välja så kallad nattkamera framför besök av hemtjänstpersonal när vi sover.

Såväl regeringens Digitaliseringskommission som Riksrevisionen flaggar för att det offentliga Sverige halkar efter våra europeiska grannar. Det är nu hög tid för konkreta åtgärder som möjliggör ökad digitalisering i så väl landets små och stora kommuner. Här är budskapet från de ledande kommunföreträdarna i Västra Götaland tydliga:

1. 33 av 43 efterfrågar en tydligare beskrivning över vilka digitala tjänster och lösningar som regeringen förväntar sig att kommunerna ska erbjuda sina invånare.

2. 35 av 43 efterfrågar konkreta handlingsplaner och verktyg som är möjliga att använda som underlag i den egna kommunens digitaliseringsarbete.

3. 35 av 43 efterfrågar regelförändringar som gör det möjligt för kommunerna att samverka över kommungränserna i större utsträckning än i dag.

4. Av de kommunföreträdare som inte anser att regeringen gör tillräckligt för bredbandsutbyggnaden uppger 19 av 25 att regelverket kring Jordbruksverkets stöd för bredbandsutbyggnad behöver förenklas. Det är orimligt att utbyggnaden av samhällskritisk infrastruktur ska präglas av snåriga regelverk och ideella insatser.

5. En förutsättning för att lyckas med en kommuns digitalisering är att invånarna kan ta del av tjänsterna. Fortfarande saknar fem av tio hushåll i Västra Götaland tillgång till fiberbredband. På landsbygden är sju av tio hushåll fortfarande utan en snabb och modern uppkoppling. Regeringen presenterade nyligen att de satsar ytterligare 850 miljoner kronor på bredbandsutbyggnad. Det är bra men inte tillräckligt. Att bygga bredband är dyrt och behovet är långt större än den aviserade satsningen.

Klyftan mellan städer och landsbygd måste överbryggas så att även invånarna utanför storstäderna ges möjlighet att ta del av digitaliseringens möjligheter.

Peter Lindroth

ordförande i Småkom, de små kommunernas samverkansorganisation

kommunstyrelsens ordförande i Karlborgs kommun

Mikael Ek

vd, Svenska Stadsnätsföreningen