01 okt 2016 06:00

01 okt 2016 06:00

Skaraborgare drabbas när regeringen höjer skatten

Debattreplik

Replik på S-ledamöternas debattartikel Vi tar ansvar för Sverige (SLA 29/9).
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Regeringen har presenterat sin budget för 2017 och redan nu bekänner finansminister Magdalena Andersson (S) färg: regeringen väljer en politik som försämrar hushållsekonomin för vanligt folk. Skaraborgare får betala dyrt för regeringens bidragskarusell, vilket S-ledamöterna kallar att ta ansvar.

Trots vallöftet om att inte höja inkomstskatt för löntagare, gör regeringen just det. Redan i dag betalar 1,3 miljoner människor statlig inkomstskatt. Det motsvarar nästan var tredje arbetande. Genom att trixa med uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt får ytterligare 40 000 personer höjd inkomstskatt nästa år. Skattehöjning som drabbar skaraborgare med vanliga yrken och inkomster. Det är t.ex. skaraborgare som är poliser, barnmorskor och lärare. Det är en ekonomisk politik som minskar människors drivkraft att jobba extra eller ta en ny tjänst eftersom en stor del av lönen inte hamnar i plånboken, utan går bort i skatt.

Höjd skatt på arbete rimmar dessutom illa med regeringens tal om att Sverige ska konkurrera med kunskap. I stället för att uppmuntra till arbete gör man det mindre lönsamt att utbilda sig och att jobba hårt.

Sverige står inför stora utmaningar med utanförskap som snart omfattar motsvarande 1 miljon människor och hög arbetslöshet bland utrikes födda. Ska vi kunna bryta utvecklingen måste fler komma i arbete. I Moderaternas plan för ett starkare Sverige ingår därför att det alltid ska löna sig att göra rätt för sig. Arbete och ansträngningar ska uppmuntras. Därför vill vi sänka skatten på låga inkomster och införa en jobbstimulans i bidrag och ersättningar så att fler ska sträva efter att lämna utanförskap och bidragsberoende.

Att inte räkna upp brytpunkten för statlig skatt i samma takt som tidigare är en skattehöjning oavsett hur kreativ regeringen försöker vara i sina formuleringar. Genom höjda inkomstskatter sänder regeringen oroväckande signaler. Redan i dag är Sverige ett av de länder där arbete beskattas hårdast. Det lönar sig alltför lite att utbilda sig. Att driva en politik där färre vill utbilda sig och jobba är fel väg. Det borde regeringen inte vara nöjd med.

Maria Malmer Stenergard (M)

riksdagsledamot

skattepolitisk talesperson

Cecilia Widegren (M)

riksdagsledamot Skaraborg

socialpolitisk talesperson

Regeringen har presenterat sin budget för 2017 och redan nu bekänner finansminister Magdalena Andersson (S) färg: regeringen väljer en politik som försämrar hushållsekonomin för vanligt folk. Skaraborgare får betala dyrt för regeringens bidragskarusell, vilket S-ledamöterna kallar att ta ansvar.

Trots vallöftet om att inte höja inkomstskatt för löntagare, gör regeringen just det. Redan i dag betalar 1,3 miljoner människor statlig inkomstskatt. Det motsvarar nästan var tredje arbetande. Genom att trixa med uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt får ytterligare 40 000 personer höjd inkomstskatt nästa år. Skattehöjning som drabbar skaraborgare med vanliga yrken och inkomster. Det är t.ex. skaraborgare som är poliser, barnmorskor och lärare. Det är en ekonomisk politik som minskar människors drivkraft att jobba extra eller ta en ny tjänst eftersom en stor del av lönen inte hamnar i plånboken, utan går bort i skatt.

Höjd skatt på arbete rimmar dessutom illa med regeringens tal om att Sverige ska konkurrera med kunskap. I stället för att uppmuntra till arbete gör man det mindre lönsamt att utbilda sig och att jobba hårt.

Sverige står inför stora utmaningar med utanförskap som snart omfattar motsvarande 1 miljon människor och hög arbetslöshet bland utrikes födda. Ska vi kunna bryta utvecklingen måste fler komma i arbete. I Moderaternas plan för ett starkare Sverige ingår därför att det alltid ska löna sig att göra rätt för sig. Arbete och ansträngningar ska uppmuntras. Därför vill vi sänka skatten på låga inkomster och införa en jobbstimulans i bidrag och ersättningar så att fler ska sträva efter att lämna utanförskap och bidragsberoende.

Att inte räkna upp brytpunkten för statlig skatt i samma takt som tidigare är en skattehöjning oavsett hur kreativ regeringen försöker vara i sina formuleringar. Genom höjda inkomstskatter sänder regeringen oroväckande signaler. Redan i dag är Sverige ett av de länder där arbete beskattas hårdast. Det lönar sig alltför lite att utbilda sig. Att driva en politik där färre vill utbilda sig och jobba är fel väg. Det borde regeringen inte vara nöjd med.

Maria Malmer Stenergard (M)

riksdagsledamot

skattepolitisk talesperson

Cecilia Widegren (M)

riksdagsledamot Skaraborg

socialpolitisk talesperson