10 okt 2016 06:00

10 okt 2016 06:00

Rädda Ranes runsten

Rådenestenen

På Rådene ödekyrkogård finns en stor runsten (170/62 cm), vilket många ortsbor inte känner till. Jag såg den första gången 1964, då Gunnar Linde visade mig den. Stenen var då förvånansvärt opåverkad av tidens tand, vilket sannolikt berodde på att den i över 600 år varit golvsten i Rådene kyrka och därför undgått det slitage, som väder och vind utgör.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Vi beundrade runristarens hantverksskicklighet och estetiska sinne: stungna runor, mästerligt väluthuggna i den hårda graniten och placerade i en skön slinga längs stenens kant. Det var en fröjd att åse detta 900-åriga konstverk.

När jag häromdagen på nytt besökte platsen, mötte mig en bedrövlig syn. Stenen hade ramlat omkull och var täckt av lavar och mossa. Runristningen kunde bara anas under alla beläggningar och tycktes vara på väg att utplånas.

En medlidsam person har visserligen med hjälp av en lastpall (!) och ett rep lyckats resa stenen en bit över marken, men det är uppenbart, att om inget görs kommer detta monument från vikingatiden att ha förvandlats till en stenhäll vilken som helst. Jag tycker att det vore synd och skam om detta får ske. Är vi inte skyldiga Rane – som enligt runtexten skänkt oss denna klenod – att bevara hans skapelse till eftervärlden? Vår trakt är mycket fattig på runstenar. Rådenestenen skulle kunna bli en sevärdhet, i klass med S:ta Elins källa.

Jag vädjar till Skövde kulturnämnd, Skultorps hembygdsförening och Svenska kyrkan (som torde vara ägare till stenen) att i samarbete med länsmuseet agera för att rädda Rådenestenen.

Svante Ljungcrantz

Vi beundrade runristarens hantverksskicklighet och estetiska sinne: stungna runor, mästerligt väluthuggna i den hårda graniten och placerade i en skön slinga längs stenens kant. Det var en fröjd att åse detta 900-åriga konstverk.

När jag häromdagen på nytt besökte platsen, mötte mig en bedrövlig syn. Stenen hade ramlat omkull och var täckt av lavar och mossa. Runristningen kunde bara anas under alla beläggningar och tycktes vara på väg att utplånas.

En medlidsam person har visserligen med hjälp av en lastpall (!) och ett rep lyckats resa stenen en bit över marken, men det är uppenbart, att om inget görs kommer detta monument från vikingatiden att ha förvandlats till en stenhäll vilken som helst. Jag tycker att det vore synd och skam om detta får ske. Är vi inte skyldiga Rane – som enligt runtexten skänkt oss denna klenod – att bevara hans skapelse till eftervärlden? Vår trakt är mycket fattig på runstenar. Rådenestenen skulle kunna bli en sevärdhet, i klass med S:ta Elins källa.

Jag vädjar till Skövde kulturnämnd, Skultorps hembygdsförening och Svenska kyrkan (som torde vara ägare till stenen) att i samarbete med länsmuseet agera för att rädda Rådenestenen.

Svante Ljungcrantz