11 okt 2016 06:00

11 okt 2016 06:00

Kvinnor undviker deltidsfällan genom flexibelt arbetsliv

Debatt:

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

På svensk arbetsmarknad är jämställdheten en ödesfråga. Därför kommer Jusek i den kommande avtalsrörelsen att driva frågor som stärker kvinnors karriärmöjligheter och ekonomiska egenmakt. En ny undersökning visar att hela 31 procent i västra Sverige skulle behöva gå ner i arbetstid om de inte kunde jobba flexibelt.

Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fortfarande mindre än män och tar större ansvar för hem och familj. Enligt Juseks lönestatistik tjänar manliga jurister och samhällsvetare drygt fem procent mer än kvinnor med motsvarande utbildning, bransch och position.

Knappt varannan mamma med två barn arbetar deltid, medan var tionde pappa gör det. Enligt beräkningar från Alecta kan en person som jobbat deltid i privat sektor i tio år få hela 7 500 kr/mån i lägre pension jämfört med om hen jobbat heltid under hela arbetslivet.

Tack vara den snabba tekniska förändringen under de senaste tio åren har fler fått möjlighet att välja var och när man arbetar. Med smartphonen i fickan och en bärbar dator i väskan kan småbarnsföräldrar gå tidigare på dagen för att sedan jobba vidare vid datorn när barnen har somnat.

Juseks undersökning, som TNS-Sifor genomfört, visar att många uppskattar att kunna arbeta flexibelt. Hela 32 procent skulle behöva gå ner i arbetstid om de inte kunde arbeta flexibelt. Vi vet också att den möjligheten är extra viktigt för kvinnor, eftersom de oftast tar huvudansvaret för hem och familj.

Det flexibla arbetslivet möjliggör för många att jobba heltid, vilket ökar individers ekonomiska egenmakt. Det är också en samhällsekonomisk vinst med fler arbetade timmar. De behövs för att finansiera framtidens välfärd.

Vår undersökning visar dock att i västra Sverige uppger 34 procent av de som jobbar flexibelt att de har en för hög arbetsbelastning. Därför kommer Jusek i den annalkande avtalsrörelsen i privat sektor att driva frågor om hur det flexibla arbetslivet kan blir en vinst för både individen och arbetsgivaren. Det gör vi genom att poängtera värdet av vägledning, formaliserade rutiner och policys för hur man på arbetsplatsen kan etablera fungerande arbetssätt. Jusek kommer också driva att det flexibla arbetslivet ställer nya krav på chefernas ledarskap. Cheferna måste ta en mer aktiv roll i att definiera mål, stämma av arbetsbelastning och sätta gränser tillsammans med sina medarbetare. Chefer måste vilja och ha tid att vara coachande chefer.

Att arbeta flexibelt är självklart inte hela lösningen på ojämställdheten mellan män och kvinnor. Det finns andra normer och strukturer som gör att det oftast är kvinnorna som tar störst ansvar för hem och familj. Men i en familj där båda föräldrarna har möjlighet att arbeta flexibelt finns bättre förutsättningar att dela på ansvaret. Det flexibla arbetet är därför en viktig pusselbit för att stärka kvinnors karriärmöjligheter, minska stressen i arbetslivet och ge kvinnor mer ekonomisk egenmakt. Arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare ett flexibelt arbetsliv har allt att vinna. En minskad stress i arbetslivet är dessutom en avgörande pusselbit för att vända trenden sedan 1970-talet mot ett allt lägre välbefinnande i arbetet på svensk arbetsmarknad.

Magnus Hedberg

vd Jusek

Maria Arrefelt

förhandlingschef, Jusek

På svensk arbetsmarknad är jämställdheten en ödesfråga. Därför kommer Jusek i den kommande avtalsrörelsen att driva frågor som stärker kvinnors karriärmöjligheter och ekonomiska egenmakt. En ny undersökning visar att hela 31 procent i västra Sverige skulle behöva gå ner i arbetstid om de inte kunde jobba flexibelt.

Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fortfarande mindre än män och tar större ansvar för hem och familj. Enligt Juseks lönestatistik tjänar manliga jurister och samhällsvetare drygt fem procent mer än kvinnor med motsvarande utbildning, bransch och position.

Knappt varannan mamma med två barn arbetar deltid, medan var tionde pappa gör det. Enligt beräkningar från Alecta kan en person som jobbat deltid i privat sektor i tio år få hela 7 500 kr/mån i lägre pension jämfört med om hen jobbat heltid under hela arbetslivet.

Tack vara den snabba tekniska förändringen under de senaste tio åren har fler fått möjlighet att välja var och när man arbetar. Med smartphonen i fickan och en bärbar dator i väskan kan småbarnsföräldrar gå tidigare på dagen för att sedan jobba vidare vid datorn när barnen har somnat.

Juseks undersökning, som TNS-Sifor genomfört, visar att många uppskattar att kunna arbeta flexibelt. Hela 32 procent skulle behöva gå ner i arbetstid om de inte kunde arbeta flexibelt. Vi vet också att den möjligheten är extra viktigt för kvinnor, eftersom de oftast tar huvudansvaret för hem och familj.

Det flexibla arbetslivet möjliggör för många att jobba heltid, vilket ökar individers ekonomiska egenmakt. Det är också en samhällsekonomisk vinst med fler arbetade timmar. De behövs för att finansiera framtidens välfärd.

Vår undersökning visar dock att i västra Sverige uppger 34 procent av de som jobbar flexibelt att de har en för hög arbetsbelastning. Därför kommer Jusek i den annalkande avtalsrörelsen i privat sektor att driva frågor om hur det flexibla arbetslivet kan blir en vinst för både individen och arbetsgivaren. Det gör vi genom att poängtera värdet av vägledning, formaliserade rutiner och policys för hur man på arbetsplatsen kan etablera fungerande arbetssätt. Jusek kommer också driva att det flexibla arbetslivet ställer nya krav på chefernas ledarskap. Cheferna måste ta en mer aktiv roll i att definiera mål, stämma av arbetsbelastning och sätta gränser tillsammans med sina medarbetare. Chefer måste vilja och ha tid att vara coachande chefer.

Att arbeta flexibelt är självklart inte hela lösningen på ojämställdheten mellan män och kvinnor. Det finns andra normer och strukturer som gör att det oftast är kvinnorna som tar störst ansvar för hem och familj. Men i en familj där båda föräldrarna har möjlighet att arbeta flexibelt finns bättre förutsättningar att dela på ansvaret. Det flexibla arbetet är därför en viktig pusselbit för att stärka kvinnors karriärmöjligheter, minska stressen i arbetslivet och ge kvinnor mer ekonomisk egenmakt. Arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare ett flexibelt arbetsliv har allt att vinna. En minskad stress i arbetslivet är dessutom en avgörande pusselbit för att vända trenden sedan 1970-talet mot ett allt lägre välbefinnande i arbetet på svensk arbetsmarknad.

Magnus Hedberg

vd Jusek

Maria Arrefelt

förhandlingschef, Jusek