13 okt 2016 06:00

13 okt 2016 06:00

Västra stambanan viktigare än höghastighetståg

Debatt

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Moderaterna säger nej till höghastighetståg eftersom projektet har blivit för dyrt. Vi är för få invånare i Sverige för att tågen ska bli ekonomiskt försvarbara och tidsvinsterna jämfört med flyget motiverar inte resenärer att byta från flyg till tåg. När det gäller miljönyttan är en utbyggnad av höghastighetståg mycket tveksam. Betydligt större vinster för miljön gör vi om vi istället elektrifierar större vägar och satsar på mer miljövänligt flygbränsle.

Höghastighetståg i Sverige löper stor risk att bli ett ekonomiskt slukhål. Landets tre största städer är i förhållande till europiska storstäder mycket små. Trots mångdubbelt fler invånare är det många höghastighetsbanor i Europa som har ekonomiska problem. Befolkningsunderlaget är helt enkelt för litet för att det ska gå ihop. Ett europeiskt exempel är AVE som är namnet på de spanska höghastighetstågen. Sträckan Madrid–Barcelona, två städer som har 3,1 miljoner respektive 1,6 miljoner invånare, stod klar 2008 och går med underskott på grund av att befolkningsunderlaget är för litet. När en linje mellan två städer av den storleken inte bär sig ekonomiskt har jag svårt att se att det skulle gå att få någon lönsamhet i Sverige. Det är fler personer som stiger av och på vid T-centralen i Stockholm på en dag, än som pendlar mellan Stockholm och Göteborg på ett år.

Om regeringen trots det bygger höghastighetstågen kommer det att innebära att andra nödvändiga satsningar på både vägar och järnvägar under lång tid får stå tillbaka. Det hotar både jobb och företag i Skaraborg och i resten av landet. Att istället bygga ut befintligt järnvägsnät med fler spår, nya spår och fler mötesspår är betydligt mer ekonomiskt och skapar i närtid stora tillväxtmöjligheter.

Behoven i Skaraborg är stora. En satsning på Västra stambanan skulle innebära förbättringar för både person- och godstrafiken i Skaraborg och i Sverige. En utbyggnad av Västra stambanan och den befintliga järnvägen skapar tillväxt omgående, är mer lönsamt och mer kostnadseffektivt än att satsa på nya höghastighetsbanor. Genom att bara byta signalsystemen som gör att tågtätheten kan ökas på befintliga banor skulle man kunna öka effektiviteten med över 20 procent.

Sammanfattningsvis är det bara att konstatera att höghastighetståg i Sverige tyvärr varken är lönsamt eller miljöförbättrande. En utbyggnad av befintliga järnvägar och vägar för att klara behoven skulle däremot vara mycket välkommet. Det görs dessutom till betydligt lägre summa. Alla stora infrastrukturprojekt bygger på kompromisser och prioriteringar. De befintliga behoven, vem som finansierar vilka delar samt samhällsnyttan vägs alltid in. Det har säkert även skett när det gäller sträckningen av höghastighetstågens räls. Skaraborg och Sverige har större nytta av en satsning på västra stambanan och en utbyggnad av befintliga järnvägar än ett dyrt snabbtåg.

Sten Bergheden (M)

riksdagsledamot Skaraborg

Trafikutskottet

Moderaterna säger nej till höghastighetståg eftersom projektet har blivit för dyrt. Vi är för få invånare i Sverige för att tågen ska bli ekonomiskt försvarbara och tidsvinsterna jämfört med flyget motiverar inte resenärer att byta från flyg till tåg. När det gäller miljönyttan är en utbyggnad av höghastighetståg mycket tveksam. Betydligt större vinster för miljön gör vi om vi istället elektrifierar större vägar och satsar på mer miljövänligt flygbränsle.

Höghastighetståg i Sverige löper stor risk att bli ett ekonomiskt slukhål. Landets tre största städer är i förhållande till europiska storstäder mycket små. Trots mångdubbelt fler invånare är det många höghastighetsbanor i Europa som har ekonomiska problem. Befolkningsunderlaget är helt enkelt för litet för att det ska gå ihop. Ett europeiskt exempel är AVE som är namnet på de spanska höghastighetstågen. Sträckan Madrid–Barcelona, två städer som har 3,1 miljoner respektive 1,6 miljoner invånare, stod klar 2008 och går med underskott på grund av att befolkningsunderlaget är för litet. När en linje mellan två städer av den storleken inte bär sig ekonomiskt har jag svårt att se att det skulle gå att få någon lönsamhet i Sverige. Det är fler personer som stiger av och på vid T-centralen i Stockholm på en dag, än som pendlar mellan Stockholm och Göteborg på ett år.

Om regeringen trots det bygger höghastighetstågen kommer det att innebära att andra nödvändiga satsningar på både vägar och järnvägar under lång tid får stå tillbaka. Det hotar både jobb och företag i Skaraborg och i resten av landet. Att istället bygga ut befintligt järnvägsnät med fler spår, nya spår och fler mötesspår är betydligt mer ekonomiskt och skapar i närtid stora tillväxtmöjligheter.

Behoven i Skaraborg är stora. En satsning på Västra stambanan skulle innebära förbättringar för både person- och godstrafiken i Skaraborg och i Sverige. En utbyggnad av Västra stambanan och den befintliga järnvägen skapar tillväxt omgående, är mer lönsamt och mer kostnadseffektivt än att satsa på nya höghastighetsbanor. Genom att bara byta signalsystemen som gör att tågtätheten kan ökas på befintliga banor skulle man kunna öka effektiviteten med över 20 procent.

Sammanfattningsvis är det bara att konstatera att höghastighetståg i Sverige tyvärr varken är lönsamt eller miljöförbättrande. En utbyggnad av befintliga järnvägar och vägar för att klara behoven skulle däremot vara mycket välkommet. Det görs dessutom till betydligt lägre summa. Alla stora infrastrukturprojekt bygger på kompromisser och prioriteringar. De befintliga behoven, vem som finansierar vilka delar samt samhällsnyttan vägs alltid in. Det har säkert även skett när det gäller sträckningen av höghastighetstågens räls. Skaraborg och Sverige har större nytta av en satsning på västra stambanan och en utbyggnad av befintliga järnvägar än ett dyrt snabbtåg.

Sten Bergheden (M)

riksdagsledamot Skaraborg

Trafikutskottet