04 jan 2017 06:00

04 jan 2017 06:00

Vem ska ta ansvar för unga på nätet?

DEBATT

Sveriges skolor får svidande kritik. Det stod klart när Skolinspektionen nyligen granskade skolornas arbete mot nätkränkningar.

Enligt rapporten brister det förebyggande arbetet kraftigt och kränkningar på nätet förekommer ofta utan skolpersonalens kännedom.

Resultatet speglar flera andra rapporter. En Novusundersökning vi gjort med över 1 200 elever i årskurs 4-9 visar till exempel att tre av tio har fått något kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet det senaste året. En kartläggning av Sveriges Radio visar att hela 28 procent av Sveriges högstadieelever inte duschar efter idrotten av rädsla för att bli fotograferade eller retade. Skolinspektionens slutsats är tydlig: Skolorna behöver hitta nya metoder för att jobba mot nätkränkningar.

Att skolan har ett formellt ansvar är tydligt. Enligt lag är den skyldig att aktivt förebygga nätmobbning, men vilka förväntningar är egentligen rimliga att ha på skolan? Vi tror att nätleverantörer behöver ta ett större ansvar och hjälpa skolorna med detta.

Efter många samtal med lärare, barn och experter vet vi att många skolor verkligen kämpar med de här problemen. Dels är det svårt att upptäcka kränkningar på platser där personalen inte är naturligt närvarande, dels kan nätkränkningar utanför skoltid få effekter i klassrummen och tvärtom, vilket gör det svårt att dra gränsen mellan skolans och till exempel föräldrarnas ansvar.

Vi förstår att många skolor har valt att helt sonika förbjuda mobiler. Självklart kan ett förbud gynna ordning och arbetsro, men nätmobbning och otrygghet är problem av mer komplicerad karaktär som kräver ett långsiktigt värdegrundsarbete. Mobilförbud får problemen att försvinna.

Istället bör vi ägna oss åt det ibland kanske allra svåraste: dialog. Sju av tio elever vill, enligt vår undersökning, prata mer i skolan om livet på nätet. Nästan en av fyra uppger att deras lärare aldrig har frågat hur man till exempel ska bete sig mot varandra online, vad man får och inte får göra eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter. Här har vi vuxna, som själva inte har vuxit upp med internet, ett stort ansvar. Det gäller både skolpersonal, föräldrar och i allra högsta grad operatörer. Genom att visa intresse och förståelse blir vi mer närvarande på den digitala skolgården och kan vara ett stöd även där.

Dialog låter abstrakt, men ingen skola behöver stå handfallen – det finns en uppsjö av konkreta verktyg från såväl myndigheter som organisationer. Ett exempel är Vuxenläxan, ett kostnadsfritt material framtaget med elever och lärare i syfte att förebygga nätkränkningar och främja fler samtal om livet på nätet – både hemma och i klassrummet. Vuxenläxan är ingen silverkula, men kan tjäna som en pusselbit.

Det finns inga genvägar när det gäller nätmobbning, men heller inga ursäkter. Det är skolans skyldighet att ta tag i de här frågorna, men för att arbetet ska få effekt måste vi vara fler som hjälps åt.

Kristina Axén Olin

Ordförande Surfa Lugnt som hjälpt till att ta fram Vuxenläxan

Christian Gerecht

Högstadielärare som hjälpt till att ta fram Vuxenläxan

Lina Sundqvist

Ansvarig för kundtrygghet och Vuxenläxan på Telenor

Enligt rapporten brister det förebyggande arbetet kraftigt och kränkningar på nätet förekommer ofta utan skolpersonalens kännedom.

Resultatet speglar flera andra rapporter. En Novusundersökning vi gjort med över 1 200 elever i årskurs 4-9 visar till exempel att tre av tio har fått något kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet det senaste året. En kartläggning av Sveriges Radio visar att hela 28 procent av Sveriges högstadieelever inte duschar efter idrotten av rädsla för att bli fotograferade eller retade. Skolinspektionens slutsats är tydlig: Skolorna behöver hitta nya metoder för att jobba mot nätkränkningar.

Att skolan har ett formellt ansvar är tydligt. Enligt lag är den skyldig att aktivt förebygga nätmobbning, men vilka förväntningar är egentligen rimliga att ha på skolan? Vi tror att nätleverantörer behöver ta ett större ansvar och hjälpa skolorna med detta.

Efter många samtal med lärare, barn och experter vet vi att många skolor verkligen kämpar med de här problemen. Dels är det svårt att upptäcka kränkningar på platser där personalen inte är naturligt närvarande, dels kan nätkränkningar utanför skoltid få effekter i klassrummen och tvärtom, vilket gör det svårt att dra gränsen mellan skolans och till exempel föräldrarnas ansvar.

Vi förstår att många skolor har valt att helt sonika förbjuda mobiler. Självklart kan ett förbud gynna ordning och arbetsro, men nätmobbning och otrygghet är problem av mer komplicerad karaktär som kräver ett långsiktigt värdegrundsarbete. Mobilförbud får problemen att försvinna.

Istället bör vi ägna oss åt det ibland kanske allra svåraste: dialog. Sju av tio elever vill, enligt vår undersökning, prata mer i skolan om livet på nätet. Nästan en av fyra uppger att deras lärare aldrig har frågat hur man till exempel ska bete sig mot varandra online, vad man får och inte får göra eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter. Här har vi vuxna, som själva inte har vuxit upp med internet, ett stort ansvar. Det gäller både skolpersonal, föräldrar och i allra högsta grad operatörer. Genom att visa intresse och förståelse blir vi mer närvarande på den digitala skolgården och kan vara ett stöd även där.

Dialog låter abstrakt, men ingen skola behöver stå handfallen – det finns en uppsjö av konkreta verktyg från såväl myndigheter som organisationer. Ett exempel är Vuxenläxan, ett kostnadsfritt material framtaget med elever och lärare i syfte att förebygga nätkränkningar och främja fler samtal om livet på nätet – både hemma och i klassrummet. Vuxenläxan är ingen silverkula, men kan tjäna som en pusselbit.

Det finns inga genvägar när det gäller nätmobbning, men heller inga ursäkter. Det är skolans skyldighet att ta tag i de här frågorna, men för att arbetet ska få effekt måste vi vara fler som hjälps åt.

Kristina Axén Olin

Ordförande Surfa Lugnt som hjälpt till att ta fram Vuxenläxan

Christian Gerecht

Högstadielärare som hjälpt till att ta fram Vuxenläxan

Lina Sundqvist

Ansvarig för kundtrygghet och Vuxenläxan på Telenor

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.