27 feb 2017 06:00

27 feb 2017 06:00

Vi behöver en färdplan till Nato

Debatt:

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Vi moderater är tydliga. Sverige måste stärka den sammantagna försvarsförmågan, både genom ett svenskt Nato-medlemskap och genom ett stärkt svenskt försvar.

Säkerhetsläget i Östersjöområdet kommer att fortsätta försämras. Enligt Försvarsmakten är fyra områden centrala: Ryssland fortsätter att stärka sin militära förmåga; nya tekniska system för långdistansbekämpning kommer att placeras ut i Östersjöområdet; Sverige kommer att påverkas vid en eventuell konflikt i närområdet samt att hotet från hybridkrigföringen kommer att öka.

Det är inte vi i Sverige eller inom Nato som agerar mot Ryssland. Vi reagerar däremot på den ryska upprustningen och det nya agerandet inklusive annekteringen av Krim, provokationer samt cyber- och propagandaangrepp. Ett närområde där konflikt har blivit vardag och nya kärnvapen placeras ut kräver svenska motåtgärder.

Arbetet med att höja försvarsförmågan och bygga upp totalförsvaret måste börja omgående. När omvärldsläget försämras kan Sverige inte hoppas på att stå utanför en eventuell konflikt i närområdet. Sverige behöver skapa säkerhet tillsammans med andra och frågan om ett svenskt Nato-medlemskap är mer aktuell än någonsin.

Sverige behöver stärka sin försvarsförmåga och skapa säkerhet tillsammans med andra. En alltmer osäker värld kräver mer samarbete, inte mindre.

Vi har inte råd med låsningar i en tid av oro och osäkerhet. Det råder i dag ett nytt säkerhetspolitiskt normalläge, i Europa där konfrontationslinjen mellan Ryssland och Nato förskjutits till Östersjöregionen. Regeringen har ett ansvar för Sveriges säkerhet. I det ansvaret ingår att på allvar överväga ett svenskt Nato-medlemskap. Bringéus utredning kan nu utgöra grunden för en seriös och öppen svensk debatt baserad på fakta och inte traditioner.

Omvärldsläget är osäkert och Nato nödvändigt. Trots stora utmaningar har organisationen visat att den svarat upp när Rysslands använt våld för att flytta gränser i östra Europa.

Nato är grundfundamentet på vilket den europeiska säkerhetsstrukturen vilar. Ytterst är det endast detta samarbete som har förmågan att säkra de europeiska ländernas territoriella integritet.

Ett medlemskap är fortsatt det bästa alternativet för att stärka Sveriges och närområdets säkerhet. Först och främst skulle vårt land omfattas av Natos försvarsgarantier i artikel 5 vilken innebär att staterna ser en attack på en medlem som en attack på alla. Detta skulle avsevärt höja tröskeln för ett angrepp mot Sverige. Dessutom skulle vi, vid ett svenskt inträde, också få ett verkligt inflytande i den organisation som Europa är beroende av och som Sverige sedan mer än 20 år har ett djupt samarbete med.

Dessutom skulle ett svenskt medlemskap innebära en ökad tydlighet gentemot våra grannländer i närområdet. Sverige skulle därmed medverka till ökad säkerhet och stabilitet i Östersjöregionen och minska risken för konflikt och konfrontation.

Vi måste fortsätta satsa på att stärka vår egen försvarsförmåga samtidigt som vi ser över våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.

Sverige behöver både stärkt försvarsförmåga och skapa säkerhet tillsammans med andra. Vi ser därför behovet av medlemskap och vill ha fördjupad debatt om det nödvändiga i en färdplan mot Nato.

Det vore ett naturligt nästa steg i svensk säkerhetspolitik. En alltmer osäker värld kräver mer samarbete, inte mindre.

Karin Enström (M)

Utrikespolitisk talesperson

Hans Wallmark (M)

Försvarspolitisk talesperson

Cecilia Widegren (M)

Socialpolitisk talespersonriksdagsledamot Skaraborg

Vi moderater är tydliga. Sverige måste stärka den sammantagna försvarsförmågan, både genom ett svenskt Nato-medlemskap och genom ett stärkt svenskt försvar.

Säkerhetsläget i Östersjöområdet kommer att fortsätta försämras. Enligt Försvarsmakten är fyra områden centrala: Ryssland fortsätter att stärka sin militära förmåga; nya tekniska system för långdistansbekämpning kommer att placeras ut i Östersjöområdet; Sverige kommer att påverkas vid en eventuell konflikt i närområdet samt att hotet från hybridkrigföringen kommer att öka.

Det är inte vi i Sverige eller inom Nato som agerar mot Ryssland. Vi reagerar däremot på den ryska upprustningen och det nya agerandet inklusive annekteringen av Krim, provokationer samt cyber- och propagandaangrepp. Ett närområde där konflikt har blivit vardag och nya kärnvapen placeras ut kräver svenska motåtgärder.

Arbetet med att höja försvarsförmågan och bygga upp totalförsvaret måste börja omgående. När omvärldsläget försämras kan Sverige inte hoppas på att stå utanför en eventuell konflikt i närområdet. Sverige behöver skapa säkerhet tillsammans med andra och frågan om ett svenskt Nato-medlemskap är mer aktuell än någonsin.

Sverige behöver stärka sin försvarsförmåga och skapa säkerhet tillsammans med andra. En alltmer osäker värld kräver mer samarbete, inte mindre.

Vi har inte råd med låsningar i en tid av oro och osäkerhet. Det råder i dag ett nytt säkerhetspolitiskt normalläge, i Europa där konfrontationslinjen mellan Ryssland och Nato förskjutits till Östersjöregionen. Regeringen har ett ansvar för Sveriges säkerhet. I det ansvaret ingår att på allvar överväga ett svenskt Nato-medlemskap. Bringéus utredning kan nu utgöra grunden för en seriös och öppen svensk debatt baserad på fakta och inte traditioner.

Omvärldsläget är osäkert och Nato nödvändigt. Trots stora utmaningar har organisationen visat att den svarat upp när Rysslands använt våld för att flytta gränser i östra Europa.

Nato är grundfundamentet på vilket den europeiska säkerhetsstrukturen vilar. Ytterst är det endast detta samarbete som har förmågan att säkra de europeiska ländernas territoriella integritet.

Ett medlemskap är fortsatt det bästa alternativet för att stärka Sveriges och närområdets säkerhet. Först och främst skulle vårt land omfattas av Natos försvarsgarantier i artikel 5 vilken innebär att staterna ser en attack på en medlem som en attack på alla. Detta skulle avsevärt höja tröskeln för ett angrepp mot Sverige. Dessutom skulle vi, vid ett svenskt inträde, också få ett verkligt inflytande i den organisation som Europa är beroende av och som Sverige sedan mer än 20 år har ett djupt samarbete med.

Dessutom skulle ett svenskt medlemskap innebära en ökad tydlighet gentemot våra grannländer i närområdet. Sverige skulle därmed medverka till ökad säkerhet och stabilitet i Östersjöregionen och minska risken för konflikt och konfrontation.

Vi måste fortsätta satsa på att stärka vår egen försvarsförmåga samtidigt som vi ser över våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.

Sverige behöver både stärkt försvarsförmåga och skapa säkerhet tillsammans med andra. Vi ser därför behovet av medlemskap och vill ha fördjupad debatt om det nödvändiga i en färdplan mot Nato.

Det vore ett naturligt nästa steg i svensk säkerhetspolitik. En alltmer osäker värld kräver mer samarbete, inte mindre.

Karin Enström (M)

Utrikespolitisk talesperson

Hans Wallmark (M)

Försvarspolitisk talesperson

Cecilia Widegren (M)

Socialpolitisk talespersonriksdagsledamot Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.