12 sep 2017 06:00

12 sep 2017 06:00

Skövde – staden vid de stora dagbrotten

Debatt

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Många städer lockar besökare och turister med slogans om ortens natursköna läge. Till exempel ”Lidköping vid Vänern”, ”Hjo – trästaden vid Vättern”, ”Mariestad – Vänerns pärla”, ”Stockholm – staden mellan broarna”.

Skövde har en stor tillgång som man med rätta gärna marknadsför, nämligen berget Billingen med sina naturreservat och vandringsstråk.

Kommunen har emellertid beslutat att ge mark- och exploateringschefen i uppdrag att förhandla fram ett nytt avtal med Skanska om att utöka dagbrottet i Billingsryd med brytning ända fram till sista december 2031. Skanska ges också ansvaret för en ny anslutningsväg genom Ryds ängar. Förutom att dagbrottet utökas både norrut och söderut så måste Åsenbäcken flyttas inne i dagbrottet. Åsenbäcken är det enda större flödet till Karstorpssjön, som utgör huvuddelen av Aspö vattenskyddsområde, som i sin tur är Skövdes reservvattentäkt.

Det norra vägalternativet kommer att gå i en brant, kilometerlång utförslöpa från bergsbranten ner till Rånnavägen. Rakt över det ytliga, starkt vattenförande kalkstenslagret och genom den känsliga naturen och geologin och det gamla kulturlandskapet med sina ängar, åkrar och raviner. Vägen skär av, förutom Åsenbäcken, åtminstone två mindre vattenflöden och fem vandringsleder, häribland den mycket populära familjeleden som startar innanför den första parkeringsplatsen vid Rånnavägen. På flera ställen måste därför föräldrar, barn och andra besökare ta sig över den nya vägen där fullastade lastbilar med släp kommer att rusa nerför.

Tydligen ser kommunledningen Ryds ängar som en belastning. I skötselplanen för Rånna-Ryds naturreservat framgår tydligt vad som åligger kommunen och vad som åligger länsstyrelsen. Förvaltare och ansvarig för skötseln av den aktuella delen av reservatet är Skövde kommun.

Människor som följt områdets utveckling under många år menar att resultatet av kommunens skötsel är en närmast katastrofal igenväxning i delar där planen föreskriver regelbunden röjning. I det som förr var blommande ängsmarker täcks nu stora ytor av svårgenomträngliga snår och buskage. I kommunens eget kulturmiljöprogram framförs liknande kritik, den del av Ryds kulturmarker som ligger inom naturreservatet ger ett igenväxande intryck. Programmet rekommenderar därför att reservatet skall hävdas mera och att det gamla kulturlandskapet skall lyftas fram bättre. Med sitt stadsnära väl tillgängliga läge skulle detta kunna ha en stor pedagogisk betydelse.

Kommunens intresse för naturvård tycks emellertid ringa. Större verkar dock intresset vara för att vika ner sig för den internationella stenindustrin i form Heidelbergkoncernen, Cementa och Skanska.

Ryktet går nu att Skövdes nya turistslogan skall bli: ”Skövde – staden vid de stora dagbrotten”. Men först ska vännerna Skövde kommun och Skanska klara sig förbi alla hinder i Miljöbalken.

Jonny Fagerström

Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Många städer lockar besökare och turister med slogans om ortens natursköna läge. Till exempel ”Lidköping vid Vänern”, ”Hjo – trästaden vid Vättern”, ”Mariestad – Vänerns pärla”, ”Stockholm – staden mellan broarna”.

Skövde har en stor tillgång som man med rätta gärna marknadsför, nämligen berget Billingen med sina naturreservat och vandringsstråk.

Kommunen har emellertid beslutat att ge mark- och exploateringschefen i uppdrag att förhandla fram ett nytt avtal med Skanska om att utöka dagbrottet i Billingsryd med brytning ända fram till sista december 2031. Skanska ges också ansvaret för en ny anslutningsväg genom Ryds ängar. Förutom att dagbrottet utökas både norrut och söderut så måste Åsenbäcken flyttas inne i dagbrottet. Åsenbäcken är det enda större flödet till Karstorpssjön, som utgör huvuddelen av Aspö vattenskyddsområde, som i sin tur är Skövdes reservvattentäkt.

Det norra vägalternativet kommer att gå i en brant, kilometerlång utförslöpa från bergsbranten ner till Rånnavägen. Rakt över det ytliga, starkt vattenförande kalkstenslagret och genom den känsliga naturen och geologin och det gamla kulturlandskapet med sina ängar, åkrar och raviner. Vägen skär av, förutom Åsenbäcken, åtminstone två mindre vattenflöden och fem vandringsleder, häribland den mycket populära familjeleden som startar innanför den första parkeringsplatsen vid Rånnavägen. På flera ställen måste därför föräldrar, barn och andra besökare ta sig över den nya vägen där fullastade lastbilar med släp kommer att rusa nerför.

Tydligen ser kommunledningen Ryds ängar som en belastning. I skötselplanen för Rånna-Ryds naturreservat framgår tydligt vad som åligger kommunen och vad som åligger länsstyrelsen. Förvaltare och ansvarig för skötseln av den aktuella delen av reservatet är Skövde kommun.

Människor som följt områdets utveckling under många år menar att resultatet av kommunens skötsel är en närmast katastrofal igenväxning i delar där planen föreskriver regelbunden röjning. I det som förr var blommande ängsmarker täcks nu stora ytor av svårgenomträngliga snår och buskage. I kommunens eget kulturmiljöprogram framförs liknande kritik, den del av Ryds kulturmarker som ligger inom naturreservatet ger ett igenväxande intryck. Programmet rekommenderar därför att reservatet skall hävdas mera och att det gamla kulturlandskapet skall lyftas fram bättre. Med sitt stadsnära väl tillgängliga läge skulle detta kunna ha en stor pedagogisk betydelse.

Kommunens intresse för naturvård tycks emellertid ringa. Större verkar dock intresset vara för att vika ner sig för den internationella stenindustrin i form Heidelbergkoncernen, Cementa och Skanska.

Ryktet går nu att Skövdes nya turistslogan skall bli: ”Skövde – staden vid de stora dagbrotten”. Men först ska vännerna Skövde kommun och Skanska klara sig förbi alla hinder i Miljöbalken.

Jonny Fagerström

Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.