28 dec 2015 06:00

28 dec 2015 06:00

Ett radiokalas till nyår kanske?

KRÖNIKA

Jag såg en skojig reklam för bananer. Den var inte direkt från i går utan från den tiden då man hade radiokalas.

”För traktering vid radion lämpar sig ingenting bättre än bananer. De äro lätta att hantera men framför allt förorsakar deras skalning och förtäring inga biljud, som inverka störande på underhållningen. Vid radiokalas får man inte glömma bananer.”

Precis likadant ska det vara med radiokaka, har jag läst mig till. Den kan ätas ljudlöst. Så jag bestämde mig för att ställa till med radiokalas. Nu var det bara ett krux, eller kanske två. Jag hittade visserligen ett recept på radiokaka men i affären jag brukar handla i hittade jag inget kokosfett.

– Det har vi bara till jul, sade en dam i kassan och här hade jag ju kunnat kolla i en annan affär, men det gjorde jag inte.

Det andra kruxet var att det var svårt att samla improfolket jag tänkt bjuda. Alla har ju så mycket för sig hela tiden. Allra svårast var det för Martin. Det visade sig att han gått radiokurs och det var ju extra passande på ett radiokalas. Så med anledning av dessa två krux har kalaset inte blivit av. Än.

Men plötsligt blev det ju jul. I affären tronade kokosfettet i hyllan så jag slog till på ett. Man kan ju göra radiokaka även om man inte ska ha radiokalas just då. Kakan i sig går ganska snabbt att göra (även om det tog längre tid än de tio minuter som stod i receptet), men man kan inte göra den om någon kommer över på språngfika för den ska stå många timmar i kylen.

För den som är intresserad av att göra en radiokaka så här i mellandagarna eller bara undrar vad det är i den mer än 250 gram kokosfett så kan jag berätta att det är 200 gram choklad. Det stod blockchoklad, men det tycker jag inte är så gott så jag valde apelsinkrokant i stället (med risken att det blir jättesött). Kokosfett och choklad ska man smälta, jag valde att göra det i ett vattenbad. (Och det var säkert därför som det tog mycket mer än tio minuter att göra kakan).

Den andra halvan av smeten består av två ägg och tre deciliter florsocker som man ska vispa fluffigt. När kokosfettchoklad-smeten har svalnat en smula (det orkade jag inte vänta jättelänge på) så vänder man ner den i äggsocker-smeten. Då har man en smet (rätt så självklart, vet inte varför jag skrev det).

Smeten ska bo i en brödform, modell avlång (har man ingen sådan går det säkert jättebra med annan form också). Den kläs med bakplåtspapper. Förutom smet och form behöver man 25 mariekex.

Man varvar sedan smet och kex i fem lager i formen. Därefter ställer man formen i kylen och så får man vänta fem timmar innan man kan äta en mycket klassisk, och som det sägs, snygg kaka. Eller varför inte ställa till med radiokalas på nyår.


Hiss

Kyrkorgeln, härmed utsedd av mig till pampigaste instrumentet.

Diss

Att jag inte spelar ett endaste instrument. Jag är för lat för att öva.

”För traktering vid radion lämpar sig ingenting bättre än bananer. De äro lätta att hantera men framför allt förorsakar deras skalning och förtäring inga biljud, som inverka störande på underhållningen. Vid radiokalas får man inte glömma bananer.”

Precis likadant ska det vara med radiokaka, har jag läst mig till. Den kan ätas ljudlöst. Så jag bestämde mig för att ställa till med radiokalas. Nu var det bara ett krux, eller kanske två. Jag hittade visserligen ett recept på radiokaka men i affären jag brukar handla i hittade jag inget kokosfett.

– Det har vi bara till jul, sade en dam i kassan och här hade jag ju kunnat kolla i en annan affär, men det gjorde jag inte.

Det andra kruxet var att det var svårt att samla improfolket jag tänkt bjuda. Alla har ju så mycket för sig hela tiden. Allra svårast var det för Martin. Det visade sig att han gått radiokurs och det var ju extra passande på ett radiokalas. Så med anledning av dessa två krux har kalaset inte blivit av. Än.

Men plötsligt blev det ju jul. I affären tronade kokosfettet i hyllan så jag slog till på ett. Man kan ju göra radiokaka även om man inte ska ha radiokalas just då. Kakan i sig går ganska snabbt att göra (även om det tog längre tid än de tio minuter som stod i receptet), men man kan inte göra den om någon kommer över på språngfika för den ska stå många timmar i kylen.

För den som är intresserad av att göra en radiokaka så här i mellandagarna eller bara undrar vad det är i den mer än 250 gram kokosfett så kan jag berätta att det är 200 gram choklad. Det stod blockchoklad, men det tycker jag inte är så gott så jag valde apelsinkrokant i stället (med risken att det blir jättesött). Kokosfett och choklad ska man smälta, jag valde att göra det i ett vattenbad. (Och det var säkert därför som det tog mycket mer än tio minuter att göra kakan).

Den andra halvan av smeten består av två ägg och tre deciliter florsocker som man ska vispa fluffigt. När kokosfettchoklad-smeten har svalnat en smula (det orkade jag inte vänta jättelänge på) så vänder man ner den i äggsocker-smeten. Då har man en smet (rätt så självklart, vet inte varför jag skrev det).

Smeten ska bo i en brödform, modell avlång (har man ingen sådan går det säkert jättebra med annan form också). Den kläs med bakplåtspapper. Förutom smet och form behöver man 25 mariekex.

Man varvar sedan smet och kex i fem lager i formen. Därefter ställer man formen i kylen och så får man vänta fem timmar innan man kan äta en mycket klassisk, och som det sägs, snygg kaka. Eller varför inte ställa till med radiokalas på nyår.


Hiss

Kyrkorgeln, härmed utsedd av mig till pampigaste instrumentet.

Diss

Att jag inte spelar ett endaste instrument. Jag är för lat för att öva.

  • PETRA LUNDGREN

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.