04 mar 2016 04:00

04 mar 2016 04:00

En synnerligen odramatisk korrigering

FLEMMING MOURITSEN

I måndags var det skottdagen. Det låter lite som om alla människor skulle få tokbryt och börja skjuta med pistoler och gevär så att kulorna viner runt öronen på oss.

Men tack och lov handlar det bara om den synnerligen odramatiska korrigeringen av en almanacka som inte helt stämmer med verkligheten.

Det här med skottdagen är på intet sätt ett modernt påfund utan den har funnits med oss ända sedan Julius Caesar införde den julianska kalendern i Romarriket år fyrtiosex före Kristus ... minst.

Något modernare är påfundet att töserna tydligen får fria till sina karlar under hela skottåret. Det var någonting som enligt traditionen Irlands skyddshelgon S:t Patrik hittade på. Men den lurken gick väl själv säker då han troligen i god katolsk tradition inte hade med kvinnor att göra... i alla fall inte officiellt.

Enligt en snarlik tradition är det bara på själva skottdagen som kvinnorna får fria till sina tilltänkta och i så fall så är det redan kört för de närmaste fyra åren tjejer. Men gräm er inte för mycket över det för han var säkert ändå inget att ha. Ni vet, vissa av oss karlar borde det vara skottpengar på.

Dock misstänker jag att jägarna anser att alla år är skottår, särskilt när vi närmar oss älgjakten. Då betyder inte skottdagen att man rättar till något fel i kalender utan att det är fritt fram att äntligen fälla sig sin fjortontaggare.

Annars har det inte varit mycket till skottår än, för snöskyffeln har knappt fått se dagens ljus. Ur den synvinkeln kan man säga att vi varit tämligen skottsäkra i år och det får väl ses som något bra. Även om de märkliga människor som vill uppleva vintersport i verkligheten och inte i tv-fåtöljen troligen inte håller med. (dagen efter att jag skrev dessa ord började det typiskt nog att snöa intensivt)

En kompis till mig råkade bli född den tjugonionde februari nån gång i början på sextiotalet. Det innebär att hon bara fyller år vart fjärde år, stackarn, men när det väl händer så är det med besked. Jag minns när hon fyllde tio. Det hände fyrtio år efter att hon föddes. Då bjöds det till barnkalas av guds nåde och det blev den roligaste tioårsfesten jag varit med om i vuxen ålder.

Nog är det lite synd om dem som bara hittar sin födelsedag i almanackan vart fjärde år, men i rimlighetens namn måste det väl ändå betyda att de åldras betydligt långsammare än vi andra som hals över huvud störtar oss genom livet mot ålderns höst.

När jag en gång i framtiden med råge har passerat åttio års ålder så ger min kamrat sig till att fylla tjugo och jag hoppas att hon då kommer att hålla ett tjugoårskalas som heter duga.

Om jag då fortfarande är i livet och dessutom blir inbjuden så kommer jag inte att tveka en sekund. Jag tackar ja och kommer som ett skott.

 

Hiss: Det är helt ok att bli äldre.

Diss: Vad håller jänkarna på med? Trump? Men vad f..?

Men tack och lov handlar det bara om den synnerligen odramatiska korrigeringen av en almanacka som inte helt stämmer med verkligheten.

Det här med skottdagen är på intet sätt ett modernt påfund utan den har funnits med oss ända sedan Julius Caesar införde den julianska kalendern i Romarriket år fyrtiosex före Kristus ... minst.

Något modernare är påfundet att töserna tydligen får fria till sina karlar under hela skottåret. Det var någonting som enligt traditionen Irlands skyddshelgon S:t Patrik hittade på. Men den lurken gick väl själv säker då han troligen i god katolsk tradition inte hade med kvinnor att göra... i alla fall inte officiellt.

Enligt en snarlik tradition är det bara på själva skottdagen som kvinnorna får fria till sina tilltänkta och i så fall så är det redan kört för de närmaste fyra åren tjejer. Men gräm er inte för mycket över det för han var säkert ändå inget att ha. Ni vet, vissa av oss karlar borde det vara skottpengar på.

Dock misstänker jag att jägarna anser att alla år är skottår, särskilt när vi närmar oss älgjakten. Då betyder inte skottdagen att man rättar till något fel i kalender utan att det är fritt fram att äntligen fälla sig sin fjortontaggare.

Annars har det inte varit mycket till skottår än, för snöskyffeln har knappt fått se dagens ljus. Ur den synvinkeln kan man säga att vi varit tämligen skottsäkra i år och det får väl ses som något bra. Även om de märkliga människor som vill uppleva vintersport i verkligheten och inte i tv-fåtöljen troligen inte håller med. (dagen efter att jag skrev dessa ord började det typiskt nog att snöa intensivt)

En kompis till mig råkade bli född den tjugonionde februari nån gång i början på sextiotalet. Det innebär att hon bara fyller år vart fjärde år, stackarn, men när det väl händer så är det med besked. Jag minns när hon fyllde tio. Det hände fyrtio år efter att hon föddes. Då bjöds det till barnkalas av guds nåde och det blev den roligaste tioårsfesten jag varit med om i vuxen ålder.

Nog är det lite synd om dem som bara hittar sin födelsedag i almanackan vart fjärde år, men i rimlighetens namn måste det väl ändå betyda att de åldras betydligt långsammare än vi andra som hals över huvud störtar oss genom livet mot ålderns höst.

När jag en gång i framtiden med råge har passerat åttio års ålder så ger min kamrat sig till att fylla tjugo och jag hoppas att hon då kommer att hålla ett tjugoårskalas som heter duga.

Om jag då fortfarande är i livet och dessutom blir inbjuden så kommer jag inte att tveka en sekund. Jag tackar ja och kommer som ett skott.

 

Hiss: Det är helt ok att bli äldre.

Diss: Vad håller jänkarna på med? Trump? Men vad f..?

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.