07 mar 2016 04:00

07 mar 2016 04:00

En helt ny fas i livet börjar

ALEXANDER MILTON

Biggie Smalls, Thomas Tåget och Nyårslöftena

Jag brukar i regel inte skriva om mig själv. Jag känner mig inte riktigt ödmjuk nog att hantera det ansvaret. Men nu har jag trots allt påbörjat min krönika med två meningar vars första ord är jag, så jag låter detta bli ett undantag.

På sistone har jag gått och funderat på hur väl jag känner mig själv. Ibland ifrågasätter man sin egen karaktär med drömmande frågor som vad är mitt syfte i livet eller var ser jag mig själv om tio år eller hur tillför jag något till samhället utöver en massa disk. Närmare bestämt har jag funderat på om jag skulle känna igen mig själv för ett år sedan. Vilka ambitioner fanns då? Vilken av livets många vägar färdades jag längs när snön senast föll?

Frågan gör mig nervös och får mig att känna mig ganska djup. Jag hade nog ärligt talat inte känt igen mig själv för tolv månader sedan. På kort tid har mycket hänt. Det enda som är sig likt är katten vid min sida, den fluffiga flickan i mitt liv. Jag bor någon annanstans, äter annorlunda, underhåller och sysselsätter mig annorlunda, träffar andra människor. Det känns i hur jag sover om nätterna och hur jag sträcker på mig när jag traskar omkring om dagarna.

Och allt känns bra. En lyx, som jag ser det, att uppleva vardagen som tillfredsställande. Allt känns bra.

När 2015 fyllde år en kall vinternatt för att ersättas av 2016 lät jag mig drabbas av inte ett, men två nyårslöften, mest för dumhetens skull. Mitt första mål var att markant minska min konsumtion av hiphop remixad ihop med ledmotivet från Thomas Tåget, för min egen mentala hälsas skull. Mitt andra mål var att bli VD innan jag fyller 22. Konkret och enkelt.

Vem den där slyngeln med mitt namn än var för ett år sedan har vi tagit farväl för gott. Hans efterträdare är Milton - läraren, ledaren, entreprenören. Stora ord för en liten pojke, men livet är för kort för att låta någon annan visa vägen.

Härom kvällen höll vi ett konstituerande styrelsemöte inför bildandet av vårt aktiebolag där vi kommer ingå för att tillsammans utveckla datorspel under den nästkommande tiden. Jag valdes till verkställande direktör. En helt ny fas i livet börjar nu. Man kan säga att en glänta i livets skog har uppenbarat sig, för att inte förglömma hur djup jag kan vara.

Allt som allt finner jag ro i att jag lyckats leva upp till hälften av mina nyårslöften, och hade jag fått välja vilken av dem jag skulle sabba så kommer jag fortfarande hellre på mig själv med att stirra på Biggie Smalls ansikte redigerat på ett blått lokomotiv.

Stay far from timid. Only make moves when your heart is in it. Live the phrase Sky's The Limit.

Hiss: Äntligen hemmastadd i nya lägenheten

Diss: Förkylningstider

Biggie Smalls, Thomas Tåget och Nyårslöftena

Jag brukar i regel inte skriva om mig själv. Jag känner mig inte riktigt ödmjuk nog att hantera det ansvaret. Men nu har jag trots allt påbörjat min krönika med två meningar vars första ord är jag, så jag låter detta bli ett undantag.

På sistone har jag gått och funderat på hur väl jag känner mig själv. Ibland ifrågasätter man sin egen karaktär med drömmande frågor som vad är mitt syfte i livet eller var ser jag mig själv om tio år eller hur tillför jag något till samhället utöver en massa disk. Närmare bestämt har jag funderat på om jag skulle känna igen mig själv för ett år sedan. Vilka ambitioner fanns då? Vilken av livets många vägar färdades jag längs när snön senast föll?

Frågan gör mig nervös och får mig att känna mig ganska djup. Jag hade nog ärligt talat inte känt igen mig själv för tolv månader sedan. På kort tid har mycket hänt. Det enda som är sig likt är katten vid min sida, den fluffiga flickan i mitt liv. Jag bor någon annanstans, äter annorlunda, underhåller och sysselsätter mig annorlunda, träffar andra människor. Det känns i hur jag sover om nätterna och hur jag sträcker på mig när jag traskar omkring om dagarna.

Och allt känns bra. En lyx, som jag ser det, att uppleva vardagen som tillfredsställande. Allt känns bra.

När 2015 fyllde år en kall vinternatt för att ersättas av 2016 lät jag mig drabbas av inte ett, men två nyårslöften, mest för dumhetens skull. Mitt första mål var att markant minska min konsumtion av hiphop remixad ihop med ledmotivet från Thomas Tåget, för min egen mentala hälsas skull. Mitt andra mål var att bli VD innan jag fyller 22. Konkret och enkelt.

Vem den där slyngeln med mitt namn än var för ett år sedan har vi tagit farväl för gott. Hans efterträdare är Milton - läraren, ledaren, entreprenören. Stora ord för en liten pojke, men livet är för kort för att låta någon annan visa vägen.

Härom kvällen höll vi ett konstituerande styrelsemöte inför bildandet av vårt aktiebolag där vi kommer ingå för att tillsammans utveckla datorspel under den nästkommande tiden. Jag valdes till verkställande direktör. En helt ny fas i livet börjar nu. Man kan säga att en glänta i livets skog har uppenbarat sig, för att inte förglömma hur djup jag kan vara.

Allt som allt finner jag ro i att jag lyckats leva upp till hälften av mina nyårslöften, och hade jag fått välja vilken av dem jag skulle sabba så kommer jag fortfarande hellre på mig själv med att stirra på Biggie Smalls ansikte redigerat på ett blått lokomotiv.

Stay far from timid. Only make moves when your heart is in it. Live the phrase Sky's The Limit.

Hiss: Äntligen hemmastadd i nya lägenheten

Diss: Förkylningstider

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.