12 mar 2016 04:00

12 mar 2016 04:00

Påsken som fest inför vårens ankomst

KARIN LÅNGSTRÖM

Just nu pågår påskvandringar i S:ta Helena kyrka. Det innebär att alla barn i årskurs 3, de delar av Skövde kommun som är Skövde församling, inbjuds att följa med under de sista dagarna av Jesu liv.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Kulisser är arrangerade, frivilliga och anställda i kyrkan samt elever från Kavelbro och Hermods är med som skådespelare. På ett enkelt men dramatiskt sätt får eleverna en inblick i vad påsken i kristen tradition betyder. De får ikläda sig tidstypiska dräkter, de får dela både oro och glädje tillsammans med folket i Jerusalem.

Det finns flera anledningar till att Svenska kyrkan gör det här. Naturligtvis har kyrkan ett uppdrag att berätta om kristen tro. Men när skolelever inbjuds och faktiskt kommer (det är inte självklart överallt) finns det ytterligare vinster att göra - för skolorna. Med hjälp av upplevelsebaserat lärande får eleverna ta till sig kunskap om en av de traditioner som är bärande i vårt samhälle. Tillsammans med andra former av skolsamlingar där vi fokuserar på livsfrågor och värdegrundsfrågor kan lärarna få stöd av oss som dagligen arbetar med dessa tankar - och alltihop helt i enlighet med läroplanen.

Jag funderar mycket på moderaternas förslag att förbjuda religiösa friskolor. I min analys (som verkligen är preliminär) menar jag att mycket av den utdragna och sega debatten om kyrka och skola beror på att skiljelinjen mellan att leva i en tradition och att tillgodogöra sig kunskap om en tradition ibland är diffus. Och allt annat vore konstigt, eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle med religionsfrihet som bas.

Hos en del debattörer kan en nästan ana en kulturfobi. Det finns föräldrar som blir chockade när barnen kommer hem med adventskalendrar de fått vid studiebesök i kyrkan, men som i nästa andetag själva monterar adventsljusstakar och hänger upp betlehemsstjärnan i fönstret. Barnen lever i en postkristen (efterkristen eller sekulariserad) miljö hemma vilket innebär att de religiösa attributen finns där, utan att föräldrarna menar att de är religiöst laddade symboler. Men när barnen får tillgång till kunskap om kulturen/traditionen/religionen blir det kaos i hjärnan för föräldrarna: gärna ljus och stjärnor, men bara om det är den kommersiella julmarknaden som är avsändare, inte kyrkan.

Så kommer det sig att det vid borgerliga (icke-religiösa) begravningar sjungs psalmer som Blott en dag, ett ögonblick i sänder samt Härlig är jorden, härlig är Guds himmel. Det finns folk som inte vet att Den blomstertid nu kommer är en psalm som finns med i psalmboken.

Fenomenet är inte lika starkt när det kommer till påsken. Som kristen kan jag själv tycka att det är tämligen långsökt att förknippa ägg med uppståndelse. Mer och mer får påsken ikläda sig rollen som fest inför vårens ankomst - men där finns en koppling till påskens traditionella betydelse: från död till liv, från mörker till ljus, från kyla till värme.

Religionsfriheten är en av de absolut viktigaste friheterna. Och jag anar att moderaternas förslag om att förbjuda religiösa friskolor egentligen inte har majoritetsreligionen kristendom som avskräckande exempel, såvida det inte har med mer diffusa sekter att göra. Det skulle i vilket fall inte skada med lite mer kunskap om andra religioner också. Det går nämligen att ta till sig kunskap om en företeelse, utan att uppslukas och tvångsanslutas till den.

 

Hiss: Takdropp. Det går framåt och jag är obotligt optimistisk: imorgon bitti behöver jag nog inte skrapa några bilrutor!

Diss: Murar i ändarna på bullerstaketen på Vadsboleden. Inte blev det vackrare precis.

Kulisser är arrangerade, frivilliga och anställda i kyrkan samt elever från Kavelbro och Hermods är med som skådespelare. På ett enkelt men dramatiskt sätt får eleverna en inblick i vad påsken i kristen tradition betyder. De får ikläda sig tidstypiska dräkter, de får dela både oro och glädje tillsammans med folket i Jerusalem.

Det finns flera anledningar till att Svenska kyrkan gör det här. Naturligtvis har kyrkan ett uppdrag att berätta om kristen tro. Men när skolelever inbjuds och faktiskt kommer (det är inte självklart överallt) finns det ytterligare vinster att göra - för skolorna. Med hjälp av upplevelsebaserat lärande får eleverna ta till sig kunskap om en av de traditioner som är bärande i vårt samhälle. Tillsammans med andra former av skolsamlingar där vi fokuserar på livsfrågor och värdegrundsfrågor kan lärarna få stöd av oss som dagligen arbetar med dessa tankar - och alltihop helt i enlighet med läroplanen.

Jag funderar mycket på moderaternas förslag att förbjuda religiösa friskolor. I min analys (som verkligen är preliminär) menar jag att mycket av den utdragna och sega debatten om kyrka och skola beror på att skiljelinjen mellan att leva i en tradition och att tillgodogöra sig kunskap om en tradition ibland är diffus. Och allt annat vore konstigt, eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle med religionsfrihet som bas.

Hos en del debattörer kan en nästan ana en kulturfobi. Det finns föräldrar som blir chockade när barnen kommer hem med adventskalendrar de fått vid studiebesök i kyrkan, men som i nästa andetag själva monterar adventsljusstakar och hänger upp betlehemsstjärnan i fönstret. Barnen lever i en postkristen (efterkristen eller sekulariserad) miljö hemma vilket innebär att de religiösa attributen finns där, utan att föräldrarna menar att de är religiöst laddade symboler. Men när barnen får tillgång till kunskap om kulturen/traditionen/religionen blir det kaos i hjärnan för föräldrarna: gärna ljus och stjärnor, men bara om det är den kommersiella julmarknaden som är avsändare, inte kyrkan.

Så kommer det sig att det vid borgerliga (icke-religiösa) begravningar sjungs psalmer som Blott en dag, ett ögonblick i sänder samt Härlig är jorden, härlig är Guds himmel. Det finns folk som inte vet att Den blomstertid nu kommer är en psalm som finns med i psalmboken.

Fenomenet är inte lika starkt när det kommer till påsken. Som kristen kan jag själv tycka att det är tämligen långsökt att förknippa ägg med uppståndelse. Mer och mer får påsken ikläda sig rollen som fest inför vårens ankomst - men där finns en koppling till påskens traditionella betydelse: från död till liv, från mörker till ljus, från kyla till värme.

Religionsfriheten är en av de absolut viktigaste friheterna. Och jag anar att moderaternas förslag om att förbjuda religiösa friskolor egentligen inte har majoritetsreligionen kristendom som avskräckande exempel, såvida det inte har med mer diffusa sekter att göra. Det skulle i vilket fall inte skada med lite mer kunskap om andra religioner också. Det går nämligen att ta till sig kunskap om en företeelse, utan att uppslukas och tvångsanslutas till den.

 

Hiss: Takdropp. Det går framåt och jag är obotligt optimistisk: imorgon bitti behöver jag nog inte skrapa några bilrutor!

Diss: Murar i ändarna på bullerstaketen på Vadsboleden. Inte blev det vackrare precis.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.