17 mar 2016 04:00

17 mar 2016 04:00

Några ord kring omtvistade Livets brunn

KRÖNIKA

Att vara eller inte vara. Livets brunns framtida öde kan närmast liknas vid en pjäs av William Shakespeare. Att rusta upp Hertig Johans torg är välkommet men detaljerna i det förslag som vann kommunens upphandling är allt annat än tillfredsställande. Det krävs mer än något vattenspel och tal om att statyn Våldet är otidsenlig för att kassera ett monument som har en central plats i Skövdebornas tillvaro.

Det är alltid härligt med frågor som engagerar människor. Ett fungerande demokratiskt samhälle mår bra av debatt och diskussion. Ett kritiskt förhållningssätt hos människor är uppfriskande och berikande för ett samhälle. Nyligen beslutade kommunen vilken arkitekt som hade vunnit upphandlingen för ombyggnationen av Hertig Johans torg för mångmiljonbelopp. Förslaget har lett till upprördhet och irritation vilket inte kan ha undgått någon och det av lätt insedda skäl.

Det är Stockholmsbaserade arkitektfirman Land Arkitektur AB som ska utforma nya Hertig Johans torg och gata och enligt deras föreslag ska Livets brunn försvinna. De vill riva fontänen och återanvända delar av den på ett nytt sätt.

Att bevara eller bygga nytt. Det är den ständiga frågan när förändringar kommer på tal. Vårt samhälle är fullt av nybyggnationer som har slagit väl ut men de avskräckande exemplen är också många. Därför är det alltid känsligt med omfattande ingrepp i den befintliga miljön. Det ska alltid vägas mot vad som kommer istället och vilka bevekelsegrunder som föreligger för att förändra.

Konstverket Livets brunn invigdes 1950 och är Skövdes mest kända offentliga utsmyckning. Den har varit föremål för debatt under årens lopp för att en av statyerna har uppfattats som kvinnoförnedrande. En av de fyra skulpturerna, Våldet, består av en naken krigsherre med en piska i handen som står över en hukande och naken kvinna.

Skulptören Ivar Johnsson (1885–1970), som upplevt två världskrig, har förklarat att mannen symboliserar våldet och kvinnan mänskligheten som skyddar sig.

Tolkningen ligger som vanligt alltid i betraktarens öga. Det är så det ska vara när det gäller konst och även arkitekten som ska göra om torget har sin inställning klar.

”Dessutom symboliserar skulpturgruppen, som vi uppfattar det, en syn på kvinna och man som är daterad”, heter det i den anlitade arkitektens allmänna beskrivning.

Jag värjer mig starkt emot den här typen av argument för att ta bort en staty. Vi kan ju inte skriva om historien bara för att vi nu i efterhand uppfattar det som utspelades sig förr i tiden som otidsenligt. Dessutom får vi ta bort väldigt mycket som vi inte tycker om för att tillfredsställa några proffstyckare och allehanda förståsigpåares mål om ett idealsamhälle.

Jag är helt övertygad om att det går att göra något bra av torget men det förslag som har presenterats och som nu bearbetas med kommunen imponerar verkligen inte.

Livets Brunn är en central mötesplats för många. Inga jämförelser i övrigt men alla städer har sina utsedda mötesplatser. Vi ses vid Piccadilly Circus, som människorna i London skulle säga. Vi ses vid Rialtobron, som människorna i Venedig skulle säga.

Livets brunn har en central plats i Skövde men är absolut ingen helig ko. Det ska dock till något väldigt bra för att kassera konstverket eller flytta det till en mer avlägsen plats.

Personligen efterlyser jag fler restauranger, serveringar, kaffer eller hur vi än väljer att definiera det omkring och på torget så att det blir än mer levande. Därför är den cafépaviljong som fanns med i förslaget ett intressant inslag i satsningen. Torget behöver ett ansiktslyft men ett vattenspel känns inte som en värdig ersättare till Livets brunn.

Snart vet vi hur det slutligen blir och senhösten 2016 börjar ombyggnationen som har en prislapp på 30 miljoner kronor.

Jag tycker att alltihop kokar ner till några textrader ifrån William Shakespeares klassiska teaterpjäs Hamlet.

Att vara eller inte vara.

Det är det som är frågan.

Hamlet är en tragedi men låt oss hoppas att resultatet av förändringarna på torget får ett lyckligare utfall.

Det är alltid härligt med frågor som engagerar människor. Ett fungerande demokratiskt samhälle mår bra av debatt och diskussion. Ett kritiskt förhållningssätt hos människor är uppfriskande och berikande för ett samhälle. Nyligen beslutade kommunen vilken arkitekt som hade vunnit upphandlingen för ombyggnationen av Hertig Johans torg för mångmiljonbelopp. Förslaget har lett till upprördhet och irritation vilket inte kan ha undgått någon och det av lätt insedda skäl.

Det är Stockholmsbaserade arkitektfirman Land Arkitektur AB som ska utforma nya Hertig Johans torg och gata och enligt deras föreslag ska Livets brunn försvinna. De vill riva fontänen och återanvända delar av den på ett nytt sätt.

Att bevara eller bygga nytt. Det är den ständiga frågan när förändringar kommer på tal. Vårt samhälle är fullt av nybyggnationer som har slagit väl ut men de avskräckande exemplen är också många. Därför är det alltid känsligt med omfattande ingrepp i den befintliga miljön. Det ska alltid vägas mot vad som kommer istället och vilka bevekelsegrunder som föreligger för att förändra.

Konstverket Livets brunn invigdes 1950 och är Skövdes mest kända offentliga utsmyckning. Den har varit föremål för debatt under årens lopp för att en av statyerna har uppfattats som kvinnoförnedrande. En av de fyra skulpturerna, Våldet, består av en naken krigsherre med en piska i handen som står över en hukande och naken kvinna.

Skulptören Ivar Johnsson (1885–1970), som upplevt två världskrig, har förklarat att mannen symboliserar våldet och kvinnan mänskligheten som skyddar sig.

Tolkningen ligger som vanligt alltid i betraktarens öga. Det är så det ska vara när det gäller konst och även arkitekten som ska göra om torget har sin inställning klar.

”Dessutom symboliserar skulpturgruppen, som vi uppfattar det, en syn på kvinna och man som är daterad”, heter det i den anlitade arkitektens allmänna beskrivning.

Jag värjer mig starkt emot den här typen av argument för att ta bort en staty. Vi kan ju inte skriva om historien bara för att vi nu i efterhand uppfattar det som utspelades sig förr i tiden som otidsenligt. Dessutom får vi ta bort väldigt mycket som vi inte tycker om för att tillfredsställa några proffstyckare och allehanda förståsigpåares mål om ett idealsamhälle.

Jag är helt övertygad om att det går att göra något bra av torget men det förslag som har presenterats och som nu bearbetas med kommunen imponerar verkligen inte.

Livets Brunn är en central mötesplats för många. Inga jämförelser i övrigt men alla städer har sina utsedda mötesplatser. Vi ses vid Piccadilly Circus, som människorna i London skulle säga. Vi ses vid Rialtobron, som människorna i Venedig skulle säga.

Livets brunn har en central plats i Skövde men är absolut ingen helig ko. Det ska dock till något väldigt bra för att kassera konstverket eller flytta det till en mer avlägsen plats.

Personligen efterlyser jag fler restauranger, serveringar, kaffer eller hur vi än väljer att definiera det omkring och på torget så att det blir än mer levande. Därför är den cafépaviljong som fanns med i förslaget ett intressant inslag i satsningen. Torget behöver ett ansiktslyft men ett vattenspel känns inte som en värdig ersättare till Livets brunn.

Snart vet vi hur det slutligen blir och senhösten 2016 börjar ombyggnationen som har en prislapp på 30 miljoner kronor.

Jag tycker att alltihop kokar ner till några textrader ifrån William Shakespeares klassiska teaterpjäs Hamlet.

Att vara eller inte vara.

Det är det som är frågan.

Hamlet är en tragedi men låt oss hoppas att resultatet av förändringarna på torget får ett lyckligare utfall.

  • Linus Hellman

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.