23 feb 2017 04:00

23 feb 2017 04:00

En magisk lördag på Olympiastadion

LINUS HELLMAN

Fredag och dimman när planet lyfter från Göteborg är tjock. En timma senare möts jag av en molnrik himmel med en askgrå lyster när planet tar mark. Regnstänk avtecknar sig på min jacka när jag letar efter en taxi som ska ta mig till hotellet. Det är inte de mest optimala yttre förhållandena i Berlin just den här helgen men det är ändå alltid något speciellt med den tyska huvudstaden. Berlin förblir en av mina favoritstäder och lördagens Bundesligafotboll på Olympiastadion var magiskt.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det var andra gången på bara några månader som jag bevistade Berlin som utgjorde epicentrum under det kalla kriget och var symbolen för en delad värld. Bara ett stenkast ifrån mitt hotell i Berlin vid Potsdamer Platz ligger Checkpoint Charlie. Världens kanske mest kända gränspassage som skiljde friheten från förtrycket där väst stod mot öst. Historien gör sig påmind både här och var på olika sätt i den här staden.

Berlin är en av mina favoritstäder som jag då och då kommer tillbaka till och helgens besök blir inte mitt sista. Berlin är ännu en stad där gammalt möter nytt vilket fascinerar mig. Trots att Berlin vid första anblicken ger ett mycket fult intryck så döljer sig något vackert under fasaden som är inbjudande. Det är en liberal atmosfär över det mesta och närheten till olika platser i den innersta stadskärnan underlättar också för spontanitet.

Berlin är under ständig utveckling och har mycket att erbjuda. Kulturutbudet är stort, nattlivet omfattande och möjligheterna till förströelse stora. Att spendera en eftermiddag på fashionabla varuhuset Kaufhaus des Westens där man kan njuta av både mat och dryck efter en shoppingrunda är verkligen en höjdare. Likafullt att hitta någon av alla restauranger eller barer som finns att tillgå för att dinera med klassiskt tyska maträtter eller god dryck är en fullträff.

Den stora höjdpunkten i helgen var emellertid fotbollsmatchen på Olympiastadion på klassiska lördagstiden för Bundesligafotboll klockan 15.30. I höstas var jag på samma arena och såg Hertha Berlin mot Hamburg SV. Nu tog Berlinlaget emot storklubben FC Bayern München och det slog ännu högre. Det var en stor upplevelse inför nästan 75 000 åskådare och nästintill fullsatta läktare.

Att gå på fotboll någon gång är ett måste i Berlin. Att ta tunnelbanan genom alla dessa hållplatser mot Ruhleben för att kliva av vid Olympiastadion före match är något extra. Väl där vandrar folk i led mot arenan, för att där samlas och samspråka om sina förhoppningar inför matchen med såväl öl, en klassisk Berliner, som bratwurst. Det är genuint folkligt och stämningen är på topp.

På läktarna bjuder respektive fans till så mycket det bara går för att hjälpa sitt lag till seger. Det smäller högt när lagen kommer in på arenan till tonerna av Hertha Berlins egen hymn ”Nur nach hause”. När hemmafansen också sjunger med får man närmast ståpäls. Det är en magisk upplevelse. I den första halvleken tar Hertha Berlin ledningen och då exploderar arenan och den ena sidan, ”Ostkurve”, i synnerhet när de blåvita hemmasupportrarna får glädjefnatt.

Efter den sedvanliga ölen tillsammans med korv och bröd i paus är det dags för den andra halvleken. Hertha Berlin har fått segerförhoppningar som bara ökar ju längre matchen lider. De ser ut att kunna välta topplaget men på stopptid kvitterar Bayern München på matchens sista spark. Det är som att sticka hål på en ballong när all entusiasms byts ut i besvikelse i hemmalägret.

Hertha Berlin kan dock trösta sig med att ha svarat för en riktigt stark laginsats mot ett av Europas bästa lag. Det är också en känsla som börjar infinna sig hos de flesta supportrarna när de vandrar samma väg tillbaka till tunnelbanan för att ta sig hemåt i februarimörkret som börjar lägga sig.

Vi går vidare genom kvällen och kvar i minnet finns en match med ett galet slut som inte vill släppa taget om tankarna.

Snart väntar annat i centrala Berlin som aldrig gör mig besviken.

Som sagt. Det är något speciellt med den tyska huvudstaden.

Det var andra gången på bara några månader som jag bevistade Berlin som utgjorde epicentrum under det kalla kriget och var symbolen för en delad värld. Bara ett stenkast ifrån mitt hotell i Berlin vid Potsdamer Platz ligger Checkpoint Charlie. Världens kanske mest kända gränspassage som skiljde friheten från förtrycket där väst stod mot öst. Historien gör sig påmind både här och var på olika sätt i den här staden.

Berlin är en av mina favoritstäder som jag då och då kommer tillbaka till och helgens besök blir inte mitt sista. Berlin är ännu en stad där gammalt möter nytt vilket fascinerar mig. Trots att Berlin vid första anblicken ger ett mycket fult intryck så döljer sig något vackert under fasaden som är inbjudande. Det är en liberal atmosfär över det mesta och närheten till olika platser i den innersta stadskärnan underlättar också för spontanitet.

Berlin är under ständig utveckling och har mycket att erbjuda. Kulturutbudet är stort, nattlivet omfattande och möjligheterna till förströelse stora. Att spendera en eftermiddag på fashionabla varuhuset Kaufhaus des Westens där man kan njuta av både mat och dryck efter en shoppingrunda är verkligen en höjdare. Likafullt att hitta någon av alla restauranger eller barer som finns att tillgå för att dinera med klassiskt tyska maträtter eller god dryck är en fullträff.

Den stora höjdpunkten i helgen var emellertid fotbollsmatchen på Olympiastadion på klassiska lördagstiden för Bundesligafotboll klockan 15.30. I höstas var jag på samma arena och såg Hertha Berlin mot Hamburg SV. Nu tog Berlinlaget emot storklubben FC Bayern München och det slog ännu högre. Det var en stor upplevelse inför nästan 75 000 åskådare och nästintill fullsatta läktare.

Att gå på fotboll någon gång är ett måste i Berlin. Att ta tunnelbanan genom alla dessa hållplatser mot Ruhleben för att kliva av vid Olympiastadion före match är något extra. Väl där vandrar folk i led mot arenan, för att där samlas och samspråka om sina förhoppningar inför matchen med såväl öl, en klassisk Berliner, som bratwurst. Det är genuint folkligt och stämningen är på topp.

På läktarna bjuder respektive fans till så mycket det bara går för att hjälpa sitt lag till seger. Det smäller högt när lagen kommer in på arenan till tonerna av Hertha Berlins egen hymn ”Nur nach hause”. När hemmafansen också sjunger med får man närmast ståpäls. Det är en magisk upplevelse. I den första halvleken tar Hertha Berlin ledningen och då exploderar arenan och den ena sidan, ”Ostkurve”, i synnerhet när de blåvita hemmasupportrarna får glädjefnatt.

Efter den sedvanliga ölen tillsammans med korv och bröd i paus är det dags för den andra halvleken. Hertha Berlin har fått segerförhoppningar som bara ökar ju längre matchen lider. De ser ut att kunna välta topplaget men på stopptid kvitterar Bayern München på matchens sista spark. Det är som att sticka hål på en ballong när all entusiasms byts ut i besvikelse i hemmalägret.

Hertha Berlin kan dock trösta sig med att ha svarat för en riktigt stark laginsats mot ett av Europas bästa lag. Det är också en känsla som börjar infinna sig hos de flesta supportrarna när de vandrar samma väg tillbaka till tunnelbanan för att ta sig hemåt i februarimörkret som börjar lägga sig.

Vi går vidare genom kvällen och kvar i minnet finns en match med ett galet slut som inte vill släppa taget om tankarna.

Snart väntar annat i centrala Berlin som aldrig gör mig besviken.

Som sagt. Det är något speciellt med den tyska huvudstaden.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.