11 mar 2017 04:00

11 mar 2017 04:00

Södra Ryd är inte Skövdes egen no go-zon

KARIN LÅNGSTRÖM

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Självklart hade Västtrafik all rätt i världen, fackligt, mänskligt, att stänga av busstrafiken till Södra Ryd förra helgen. Ingen busschaufför eller någon annan medmänniska ska behöva leva med stressen att kanske bli utsatt för stenkastning eller andra våldshandlingar.

De uteblivna bussarna höll naturligtvis liv i debatten om våra särskilt utsatta områden i Sverige och hur kriminalitet och social oro ska stävjas. Rydsbor vittnade om att de bott i området i flera år och aldrig upplevt något negativt. Andra bekräftade att de aldrig skulle åka buss sena kvällar och helger. Samtidigt är samtalen om hur tryggheten ska ökas i Södra Ryd inte ny. Det är ständigt nya projekt och nya eldsjälar, samtidigt som de gamla invanda nätverken med skola, kyrka och socialtjänst tuffar på.

När bussarna slutade gå var det en del som uppfattade det som mer än en vanlig arbetsmiljöåtgärd. Det är en symbolisk handling att stänga ner samhällsservice, oavsett om det gäller banker, närlivsaffärer, skolor eller bussbolag. När beskedet från Västtrafik kom var det dessutom oklart när bussarna skulle komma igång. Skulle folk kunna ta sig till sina jobb på måndagen?

Jag kan också tycka att vi som samhälle inte ska ge upp för lätt. Hade jag varit bussåkande rydsbo skulle jag varit vansinnig över att jag som skötsam resenär i kollektivet skulle drabbas av konsekvenserna av något som några stenkastare gjort sig skyldiga till, samtidigt som jag nog ännu mer skulle känna empati för de som oskyddade jobbar med servicen. Naturligtvis skulle busschaufförerna få mer stöd i form av polis och vakter utan att de först skulle behöva lägga ner arbetet.

Å ena sidan är det bra att mer resurser sätts in. Å andra sidan måste vi nog försöka begripa att vi aldrig kan få oss garanterat en hundraprocentig säkerhet. Ett fullständigt tillstånd av harmoni och balans kommer vi inte att uppleva i denna världen. Men vi får som samhälle inte ge upp ambitionen att skapa trygga områden, annars sviker vi de människor som är som mest utsatta. En del familjer har inget annat val än att tränga ihop sig i stadens billigaste lägenheter.

Så fler insatser är bra, oavsett om det handlar om att öka tryggheten för blåljuspersonal, busschaufförer eller vanligt folk. Det är bra att högstadieskolan kommer igång, att centrum görs än mer trevligt rent estetiskt och att fler bostäder byggs. Södra Ryd är inte Skövdes egen no go-zon utan alla kreativa idéer bör uppmuntras.

Hiss: Engagerade människor i utsatta områden

Diss: Destruktiva mönster som skapar utsatthet

Självklart hade Västtrafik all rätt i världen, fackligt, mänskligt, att stänga av busstrafiken till Södra Ryd förra helgen. Ingen busschaufför eller någon annan medmänniska ska behöva leva med stressen att kanske bli utsatt för stenkastning eller andra våldshandlingar.

De uteblivna bussarna höll naturligtvis liv i debatten om våra särskilt utsatta områden i Sverige och hur kriminalitet och social oro ska stävjas. Rydsbor vittnade om att de bott i området i flera år och aldrig upplevt något negativt. Andra bekräftade att de aldrig skulle åka buss sena kvällar och helger. Samtidigt är samtalen om hur tryggheten ska ökas i Södra Ryd inte ny. Det är ständigt nya projekt och nya eldsjälar, samtidigt som de gamla invanda nätverken med skola, kyrka och socialtjänst tuffar på.

När bussarna slutade gå var det en del som uppfattade det som mer än en vanlig arbetsmiljöåtgärd. Det är en symbolisk handling att stänga ner samhällsservice, oavsett om det gäller banker, närlivsaffärer, skolor eller bussbolag. När beskedet från Västtrafik kom var det dessutom oklart när bussarna skulle komma igång. Skulle folk kunna ta sig till sina jobb på måndagen?

Jag kan också tycka att vi som samhälle inte ska ge upp för lätt. Hade jag varit bussåkande rydsbo skulle jag varit vansinnig över att jag som skötsam resenär i kollektivet skulle drabbas av konsekvenserna av något som några stenkastare gjort sig skyldiga till, samtidigt som jag nog ännu mer skulle känna empati för de som oskyddade jobbar med servicen. Naturligtvis skulle busschaufförerna få mer stöd i form av polis och vakter utan att de först skulle behöva lägga ner arbetet.

Å ena sidan är det bra att mer resurser sätts in. Å andra sidan måste vi nog försöka begripa att vi aldrig kan få oss garanterat en hundraprocentig säkerhet. Ett fullständigt tillstånd av harmoni och balans kommer vi inte att uppleva i denna världen. Men vi får som samhälle inte ge upp ambitionen att skapa trygga områden, annars sviker vi de människor som är som mest utsatta. En del familjer har inget annat val än att tränga ihop sig i stadens billigaste lägenheter.

Så fler insatser är bra, oavsett om det handlar om att öka tryggheten för blåljuspersonal, busschaufförer eller vanligt folk. Det är bra att högstadieskolan kommer igång, att centrum görs än mer trevligt rent estetiskt och att fler bostäder byggs. Södra Ryd är inte Skövdes egen no go-zon utan alla kreativa idéer bör uppmuntras.

Hiss: Engagerade människor i utsatta områden

Diss: Destruktiva mönster som skapar utsatthet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.