Inget slår en påsk i de jämtländska skogarna

JOHANNA BEIJBOM

Så var påsken över. Själv har jag bara lite påskris med fjädrar i att städa bort, inga påskharar eller porslinsägg här inte.

När vi var små var det påskkärringar i nästan varje fönster. Sen hade vi självklart en och annan konstnärligt handgjord kyckling av oss barn från förskolan. De fanns i en miljon olika färger och en del av dem hade endast ett ben då det andra olyckligtvis lossnat.

Men mamma fick absolut inte slänga någon, utan om det var så att någon pippi var lite ostabil så fick den stöttas upp av en blomkruka eller en annan kyckling som hade turen att ha kvar båda benen. Det mest komiska i detta är att vi aldrig var hemma under påsken och kunde ta del av allt pynt.

Det åkte fram och sen drog hela familjen upp till Jämtland och snön och när vi kom hem så städade vi bort allt igen. Påskarna uppe bland fjäll och skog var helt underbara. Det var nästan alltid strålande sol och vi barn lekte ifrån morgon till sen kväll ute i snön.

På långfredagen hade vi alltid som tradition att delta i den årliga pimpelfisketävlingen som gick av stapeln på en utav isarna. Alla byborna tog sina skotrar, matsäckar och spön för att spendera en heldag ute i det vilda. Vi ungar ifrån Skövde var ju helt saliga över att få åka på dessa stora maskiner, vi skratta så vi tjöt när pappa eller Kenneth gasade lite extra i svängarna och ibland band vi ett snöre längst bak på skotern och åkte pulka efter.

Fisketävlingen var alltid på blodigt allvar bland de vuxna karlarna och vi barn orkade kanske sitta still en tjugo minuter innan vi sprang in i skogen och byggde kojor istället. De bjöds på ärtsoppa och punsch och vi barn fick grilla korv och marshmallows över öppen eld. Mammorna satt oftast tjötandes i en solstol och drack kaffe.

Vi njöt alla på vårt sätt helt enkelt. På påskafton var det alltid äggletande på morgonen ute i trädgården. Sen pågick det en byteshandel i någon timme bland godiset innan vi blev helt nöjda. Vi barn ifrån Skövde var vana vid att klä ut oss och gå och knacka dörr för att sedan komma hem med en hel korg full av godsaker. Vi ville ju inte bryta traditionen hemifrån så vi tillsammans med jämtlandsbarnen sminkade oss i rosiga kinder och fräknar, tog på oss förkläden och hucklen för att sedan ge oss ut för att påska.

Kruxet var att de hade bara en endaste granne inom ett rimligt gångavstånd och den stackarn hade ju självklart inget godis hemma.

Så det var bara att vända och gå hem igen helt tomhänta.

Dagarna däruppe var bland de bästa på hela året och vi somnade alltid helt utslagna och väderbitna efter alla timmar utomhus. När man sedan åkte hem till Skövde igen så längtade man redan till nästa år.

Nu i helgen har hela familjen varit samlad på hemmaplan och vi har njutit av ledighet, god mat och vänner, vi har med andra ord haft det riktigt härligt.

Men trots allt det så kommer det aldrig någonsin slå en påsk uppe i de jämtländska skogarna.

 

Hiss: Högtider som samlar alla

Diss: Att jag aldrig bara nöjer mig med en rimlig mängd godis.

 

19 apr 2017 04:00

19 apr 2017 04:00