13 jun 2017 06:00

13 jun 2017 06:00

77 dagar senare kom nästa tavla till galleriet

KRÖNIKA

Saker och ting har en förmåga att upprepas.
Ibland snabbt, ibland långsamt.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Pratar vi målvaktstavlor modell grövre under VM-kvalmatcher mot Friends arena i Stockholm så gick det väldigt snabbt.

Vi vrider tillbaka klockan tills slutet av mars. Sverige mötte Vitryssland, eller Belarus som det numera kallas. Den vitryske målvakten Andrej Gorbunov skulle bara plocka upp ett löst skott från Emil Forsberg. Vinterns svenske succéman i den tuffa tyska Bundesliga fick dålig träff, lädret rullade i princip rakt mot Gobunov, men vitryssen släppte in bollen mellan sina armar och sedan benen.

Sakta lade sig bollen tillrätta i nätet; 2–0 till Sverige och matchen var i praktiken avgjord.

Som gammal målvakt tyckte jag synd om Gorbunov och bestämde mig för att skriva en krönika. Det är verkligen inte ofta så grova målvaktstavlor inträffar i VM-kvalsammanhang.

I fredags – 77 dagar senare – var det dags igen. Sverige mötte ett stjärnfyllt Frankrike. Fransmännen verkade klart nöjda med 1–1 och agerade märkligt under slutet.

Allra märkligast agerade målvakten Hugo Lloris, som till vardags är en välbetald sista utpost i engelska Tottenham. Han fick ett bakåtpass då bara sekunder återstod, och skulle bara sparka upp bollen på planen igen; gärna långt och helst till en lagkamrat.

Allt gick fel.

Märkbart stressad av en jagande Sebastian Larsson sparkade Lloris iväg bollen, utmed marken och kort. Resten känner ni till, Ola Toivonens iskalla avslut var kliniskt och skickligt utfört.

Jag fick återigen tycka synd om en målvakt som klantat sig mot Sverige. Det hade känts bättre om avgörandet varit ett stenhårt skott i krysset av Toivonen, utan chans för Lloris. Nu blev det annorlunda och fransmannen blev en syndaback, även om en snedspark i en fotbollsmatch egentligen är en trivial händelse i en värld där så mycket elände inträffar.

Som jag skrev under slutet av mars gjorde jag flera tavlor under min blygsamma karriär.

Det hör liksom till.

Det är tjusningen, även om det kan diskuteras, med att vara målvakt. Hjälterollen är möjlig men det är lika stor risk/chans att bli syndabock.

Lloris, som efter matchen, var beundransvärt ödmjuk och inte skyllde på något:

”Det är fotboll. Jag håller huvudet högt. Jag har gjort misstag förut”, sa han till tidningen L'Équipe,

Så sant, så klokt.

 

 

Hiss:

Nu kan vi börja tro på blågult spel i Rysslands-VM nästa år.

 

Diss:

Den norska tv-serien Frikänd, som i övrigt höll hög klass, avslutades på ett uruselt sätt.

 

Pratar vi målvaktstavlor modell grövre under VM-kvalmatcher mot Friends arena i Stockholm så gick det väldigt snabbt.

Vi vrider tillbaka klockan tills slutet av mars. Sverige mötte Vitryssland, eller Belarus som det numera kallas. Den vitryske målvakten Andrej Gorbunov skulle bara plocka upp ett löst skott från Emil Forsberg. Vinterns svenske succéman i den tuffa tyska Bundesliga fick dålig träff, lädret rullade i princip rakt mot Gobunov, men vitryssen släppte in bollen mellan sina armar och sedan benen.

Sakta lade sig bollen tillrätta i nätet; 2–0 till Sverige och matchen var i praktiken avgjord.

Som gammal målvakt tyckte jag synd om Gorbunov och bestämde mig för att skriva en krönika. Det är verkligen inte ofta så grova målvaktstavlor inträffar i VM-kvalsammanhang.

I fredags – 77 dagar senare – var det dags igen. Sverige mötte ett stjärnfyllt Frankrike. Fransmännen verkade klart nöjda med 1–1 och agerade märkligt under slutet.

Allra märkligast agerade målvakten Hugo Lloris, som till vardags är en välbetald sista utpost i engelska Tottenham. Han fick ett bakåtpass då bara sekunder återstod, och skulle bara sparka upp bollen på planen igen; gärna långt och helst till en lagkamrat.

Allt gick fel.

Märkbart stressad av en jagande Sebastian Larsson sparkade Lloris iväg bollen, utmed marken och kort. Resten känner ni till, Ola Toivonens iskalla avslut var kliniskt och skickligt utfört.

Jag fick återigen tycka synd om en målvakt som klantat sig mot Sverige. Det hade känts bättre om avgörandet varit ett stenhårt skott i krysset av Toivonen, utan chans för Lloris. Nu blev det annorlunda och fransmannen blev en syndaback, även om en snedspark i en fotbollsmatch egentligen är en trivial händelse i en värld där så mycket elände inträffar.

Som jag skrev under slutet av mars gjorde jag flera tavlor under min blygsamma karriär.

Det hör liksom till.

Det är tjusningen, även om det kan diskuteras, med att vara målvakt. Hjälterollen är möjlig men det är lika stor risk/chans att bli syndabock.

Lloris, som efter matchen, var beundransvärt ödmjuk och inte skyllde på något:

”Det är fotboll. Jag håller huvudet högt. Jag har gjort misstag förut”, sa han till tidningen L'Équipe,

Så sant, så klokt.

 

 

Hiss:

Nu kan vi börja tro på blågult spel i Rysslands-VM nästa år.

 

Diss:

Den norska tv-serien Frikänd, som i övrigt höll hög klass, avslutades på ett uruselt sätt.

 

  • Alf Ehn

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.