23 jun 2017 04:00

23 jun 2017 04:00

Mitt uppror mot den förlorade timmen

FLEMMING MOURITSEN

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det börjar bli lite besvärligt nu. Hittills har jag lyckats hålla mig under radarn och inte dragit på mig myndigheternas uppmärksamhet, men det känns som om det bara är en tidsfråga nu innan jag åker dit. Jag har nämligen gjort uppror mot systemet.

Det är inget man gör ostraffat om myndigheterna kommer på en så jag tar en risk nu när jag berättar det så här öppet i detta forum, men jag känner på mig att jag kan lita på att ni som läser mina krönikor inte skvallrar på mig.

Några av er kanske minns att jag blev lite upprörd i höstas när sommartiden övergick till vintertid och jag upptäckte att jag inte fått tillbaka min egen timme. Istället fick jag en timme som tillhört en tant i Enköping och hon ville inte byta tillbaka. Så där satt jag med en begagnad och främmande tanttimme och visste inte vad jag skulle göra med den.

Nu löste det sig för några månader sedan när jag hamnade i en situation där jag ändå var tvungen att sitta och vänta i en styv timme och då passade jag på att göra slut på den främmande timmen. Det funkade den fint till. Men detta med att myndigheterna inte förmår att lämna tillbaka timmarna till rätt person på hösten fick mig att fundera. Och resultatet blev att jag gjorde uppror.

Natten mellan den 25 och 26 mars när alla i Sverige var kallade att lämna ifrån sig var sin timme så höll jag mig undan. Jag gömde mig i en garderob hemma och kom inte ut förrän fram på söndagsförmiddagen.

Så jag har min timme kvar.

Jag var mycket nöjd med mitt beslut, även om jag inte riktigt vet vad straffet är om man blir påkommen med detta brott. Men jag vårdar min timme ömt och kommer inte godvilligt att lämna ifrån mig den även om myndigheterna skulle skicka ut en samling biffiga karlar i svarta kostymer för att kräva in den.

Med lite tur kan jag hålla mig undan ända tills alla ni andra får tillbaka er timme och då skulle jag vara jättenöjd, för i så fall har jag dragit myndigheterna vid näsan utan att de ens märkt det.

Fast det är inte utan att det kostar på. Att jag behållit min timme betyder ju att jag ligger en timme efter alla er andra. Om jag stämmer möte med någon så har personen oftast ledsnat och gått sin väg när jag väl kommer dit. Och jag får aldrig se nyheterna på tv längre för när jag sätter mig för att titta på Rapport så hamnar jag som idag mitt inne i Midsommar med Niklas och vänner... och vem tusan vill se det?

I övrigt är jag nöjd med mitt lilla uppror, om det nu inte vore för ett litet orosmoln. Tänk om myndigheterna klantar till det igen och tvingar på mig någon annans timme när hösten kommer utan att jag får möjlighet att säga ifrån. I så fall skulle jag bli tvungen att befinna mig en timme före alla er andra hela vinterhalvåret och det vet jag inte om jag skulle reda ut.

Hiss: Midsommar, det är en underbar högtid med god mat och dryck bland goda vänner.

Diss: Midsommar, om den goda drycken intas så pass ivrigt att (oftast) karlarna spårar ur och fördärvar glädjen.

Det börjar bli lite besvärligt nu. Hittills har jag lyckats hålla mig under radarn och inte dragit på mig myndigheternas uppmärksamhet, men det känns som om det bara är en tidsfråga nu innan jag åker dit. Jag har nämligen gjort uppror mot systemet.

Det är inget man gör ostraffat om myndigheterna kommer på en så jag tar en risk nu när jag berättar det så här öppet i detta forum, men jag känner på mig att jag kan lita på att ni som läser mina krönikor inte skvallrar på mig.

Några av er kanske minns att jag blev lite upprörd i höstas när sommartiden övergick till vintertid och jag upptäckte att jag inte fått tillbaka min egen timme. Istället fick jag en timme som tillhört en tant i Enköping och hon ville inte byta tillbaka. Så där satt jag med en begagnad och främmande tanttimme och visste inte vad jag skulle göra med den.

Nu löste det sig för några månader sedan när jag hamnade i en situation där jag ändå var tvungen att sitta och vänta i en styv timme och då passade jag på att göra slut på den främmande timmen. Det funkade den fint till. Men detta med att myndigheterna inte förmår att lämna tillbaka timmarna till rätt person på hösten fick mig att fundera. Och resultatet blev att jag gjorde uppror.

Natten mellan den 25 och 26 mars när alla i Sverige var kallade att lämna ifrån sig var sin timme så höll jag mig undan. Jag gömde mig i en garderob hemma och kom inte ut förrän fram på söndagsförmiddagen.

Så jag har min timme kvar.

Jag var mycket nöjd med mitt beslut, även om jag inte riktigt vet vad straffet är om man blir påkommen med detta brott. Men jag vårdar min timme ömt och kommer inte godvilligt att lämna ifrån mig den även om myndigheterna skulle skicka ut en samling biffiga karlar i svarta kostymer för att kräva in den.

Med lite tur kan jag hålla mig undan ända tills alla ni andra får tillbaka er timme och då skulle jag vara jättenöjd, för i så fall har jag dragit myndigheterna vid näsan utan att de ens märkt det.

Fast det är inte utan att det kostar på. Att jag behållit min timme betyder ju att jag ligger en timme efter alla er andra. Om jag stämmer möte med någon så har personen oftast ledsnat och gått sin väg när jag väl kommer dit. Och jag får aldrig se nyheterna på tv längre för när jag sätter mig för att titta på Rapport så hamnar jag som idag mitt inne i Midsommar med Niklas och vänner... och vem tusan vill se det?

I övrigt är jag nöjd med mitt lilla uppror, om det nu inte vore för ett litet orosmoln. Tänk om myndigheterna klantar till det igen och tvingar på mig någon annans timme när hösten kommer utan att jag får möjlighet att säga ifrån. I så fall skulle jag bli tvungen att befinna mig en timme före alla er andra hela vinterhalvåret och det vet jag inte om jag skulle reda ut.

Hiss: Midsommar, det är en underbar högtid med god mat och dryck bland goda vänner.

Diss: Midsommar, om den goda drycken intas så pass ivrigt att (oftast) karlarna spårar ur och fördärvar glädjen.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.