18 aug 2017 11:00

18 aug 2017 11:00

Jag borde vara vuxnare och bättre än så

FLEMMING MOURITSEN

Jag skäms lite grann. Jag har nämligen suttit under friidrotts-VM och skrattat gott framför tv-n åt sådant jag inte borde skratta åt. Jag borde faktiskt både vara vuxnare och bättre än så. Men man är ju bara människa.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Jag har skrattat åt andras namn.

Jag vet, ingen (ja, äsch, de flesta) väljer inte sitt namn utan blir tilldelade dem av föräldrar och efternamnet kommer från familjen. Men i alla fall, ibland går det inte att låta bli att flina lite.

Som till exempel när en holländsk löpare presenterades och han visade sig heta Sintnicolaas i efternamn. Jag skrattade så jag nästan dog och fästmön tittade undrande på mig och frågade vad som var så roligt? Jag sa till henne att sint på holländska är samma som saint på engelska och bad henne titta igen.

-Du menar inte att han heter jultomten? frågade hon.

Jag nickade för jag skrattade så jag inte kunde svara.

Pinsamt barnsligt, jag vet.

Men så dök en engelsk höjdhoppare upp och då bara dog jag. Han hette Grabarz och jag vet inte vad jag skall skriva nu för vad jag än skriver så blir jag troligen polisanmäld. Antingen av honom själv om han av någon oförklarlig anledning skulle höra talas om den här krönikan, eller också av någon läsare som skulle tagit illa upp över hur ämnet hade utvecklat sig.

Så jag skriver ingenting om herr Grabarz utan låter det vara upp till läsarnas engelskkunskaper och fria fantasier vilka associationer ni drabbas av när ni funderar över hans namn. Själv fick jag många tankar.

Men det är fel att skratta åt folks namn, jag vet det. Själv fick jag höra glåpord från skolkamrater i småskolan för att jag heter Flemming. Det var på den tiden man var vettförskrämd över allt som hade med flickor att göra och de ropade:

-Flemming klänning, Flemming klänning.! Jag påpekade att det inte rimmade men det gick inte in deras små skallar så jag struntade i dem och snart dog det ut. Men de försökte i alla fall att mobba mig grundat på mitt namn och det borde ha lärt mig att veta bättre, men tyvärr...

För några år sedan slog jag upp mina namndelar i en gammal bok om namn och deras betydelse och det visade sig att Flemming Mouritsen tydligen betyder: Man från Flandern som är son till en man som ser ut som om han kommer från Mauretanien. Det ni!

Sen finns det namn som passar in på sin bärare på ett sätt som nästan är kusligt. Namnet Bolt kan översättas från engelska till svenska med orden åskvigg eller rusning och det har de senaste tio åren stämt in bra på gamle Usain.

Vi kommer att sakna honom.

 

Hiss: Kulturarbetscentrums satsning på kulturkvällar på Rosa husets bakgård. Bra initiativ som kommer igen nästa sommar.

 

Diss: Sommaren drar sig mot sitt slut. Det är alltid traumatiskt. Men skön har den varit... och torr... och blåsig.

 

Jag har skrattat åt andras namn.

Jag vet, ingen (ja, äsch, de flesta) väljer inte sitt namn utan blir tilldelade dem av föräldrar och efternamnet kommer från familjen. Men i alla fall, ibland går det inte att låta bli att flina lite.

Som till exempel när en holländsk löpare presenterades och han visade sig heta Sintnicolaas i efternamn. Jag skrattade så jag nästan dog och fästmön tittade undrande på mig och frågade vad som var så roligt? Jag sa till henne att sint på holländska är samma som saint på engelska och bad henne titta igen.

-Du menar inte att han heter jultomten? frågade hon.

Jag nickade för jag skrattade så jag inte kunde svara.

Pinsamt barnsligt, jag vet.

Men så dök en engelsk höjdhoppare upp och då bara dog jag. Han hette Grabarz och jag vet inte vad jag skall skriva nu för vad jag än skriver så blir jag troligen polisanmäld. Antingen av honom själv om han av någon oförklarlig anledning skulle höra talas om den här krönikan, eller också av någon läsare som skulle tagit illa upp över hur ämnet hade utvecklat sig.

Så jag skriver ingenting om herr Grabarz utan låter det vara upp till läsarnas engelskkunskaper och fria fantasier vilka associationer ni drabbas av när ni funderar över hans namn. Själv fick jag många tankar.

Men det är fel att skratta åt folks namn, jag vet det. Själv fick jag höra glåpord från skolkamrater i småskolan för att jag heter Flemming. Det var på den tiden man var vettförskrämd över allt som hade med flickor att göra och de ropade:

-Flemming klänning, Flemming klänning.! Jag påpekade att det inte rimmade men det gick inte in deras små skallar så jag struntade i dem och snart dog det ut. Men de försökte i alla fall att mobba mig grundat på mitt namn och det borde ha lärt mig att veta bättre, men tyvärr...

För några år sedan slog jag upp mina namndelar i en gammal bok om namn och deras betydelse och det visade sig att Flemming Mouritsen tydligen betyder: Man från Flandern som är son till en man som ser ut som om han kommer från Mauretanien. Det ni!

Sen finns det namn som passar in på sin bärare på ett sätt som nästan är kusligt. Namnet Bolt kan översättas från engelska till svenska med orden åskvigg eller rusning och det har de senaste tio åren stämt in bra på gamle Usain.

Vi kommer att sakna honom.

 

Hiss: Kulturarbetscentrums satsning på kulturkvällar på Rosa husets bakgård. Bra initiativ som kommer igen nästa sommar.

 

Diss: Sommaren drar sig mot sitt slut. Det är alltid traumatiskt. Men skön har den varit... och torr... och blåsig.

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.