05 sep 2017 04:00

05 sep 2017 04:00

Vi överlevde att byta vänster mot höger

ALF EHN

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Vänster blev höger och många trodde att domedagen var här.

Men så blev det inte och nu kör alla på ”rätt” sida.

För 50 år sedan vilade det något dystopiskt över bygden. Dagarna innan den 3 september, då bilar och andra fordon helt plötsligt skulle byta sida på vägen och börja köra på den högra, var det många som hade åsikter och farhågor.

En klasskompis - jag gick i tvåan i Norra Härene skola - började helt plötsligt storgråta. Alla blev förskräckta men när berättade att hans pappa sagt att hela landet skulle gå under på söndag, på grund av att INGENTING skulle fungera när den förhatliga högertrafiken, lugnade alla sig. Undantaget min klasskompis så klart, men vår fröken lyckades lugna honom.

Innan det heliga datumet hade vi barn samlat H-märken, som skulle påminna alla om sidbytet. Märkena var gula och svarta, men det fanns även de med ett orange inslag. De sistnämnda var sällsynta, jag kom över ett antal och vårdade dem ömt. Tyvärr försvann de i någon flytt.

Trots att det var söndag och den enda skollediga dagen - så gammal är jag - så gick jag upp tidigt på H-dagen. Vi såg svart-vita bilder i de extrainsatta tv-nyheterna på när fordon växlade sida. Allt verkade gå bra. När tv-sändningen var slut började vi lyssna på radion där klassikern CeGe Hammarlund ledde ett direktsänt program.

Hur många gånger vi hörde Telstars spela dängan ”Håll dig till höger, Svensson” kommer jag inte i håg.

När det blev kväll åkte hela familjen in till Lidköping för att se på effekterna. Min pappa suckade och konstaterade att ”det blir aldrig som förut”. Han hade helt rätt.

Vi parkerade bilen på en mindre gata och gick torget. Där hade man förut kunnat köra i båda riktningarna, nu blev trafiken enkelriktad. Dessutom åt ”fel” håll. Bara en sådan sak.

Men det blev inga trafikstockningar, krockar eller inga ihjälkörda människor. Åtminstone inte under vårt besök i Lidköping.

Det skulle nog fungera att köra på höger sida, trots allt.

Min gråtande klasskompis hade lugnat sig måndagen efter H-dagen.

Dagen kunder slutat illa för mig. När jag skulle cykla och innan jag åkte ut på landsvägen, tittade jag självklart åt fel håll. Nu kom ju bilarna från vänster. Av gammal vana tittade jag åt höger, och såg inte bilen som kom från andra hållet. Som tur var såg föraren mig.

Hiss:

Nu har Sverige ett fint läge att nå fotbolls-VM.

Diss:

Nu är hösten, med regn och rusk, här på allvar.

Vänster blev höger och många trodde att domedagen var här.

Men så blev det inte och nu kör alla på ”rätt” sida.

För 50 år sedan vilade det något dystopiskt över bygden. Dagarna innan den 3 september, då bilar och andra fordon helt plötsligt skulle byta sida på vägen och börja köra på den högra, var det många som hade åsikter och farhågor.

En klasskompis - jag gick i tvåan i Norra Härene skola - började helt plötsligt storgråta. Alla blev förskräckta men när berättade att hans pappa sagt att hela landet skulle gå under på söndag, på grund av att INGENTING skulle fungera när den förhatliga högertrafiken, lugnade alla sig. Undantaget min klasskompis så klart, men vår fröken lyckades lugna honom.

Innan det heliga datumet hade vi barn samlat H-märken, som skulle påminna alla om sidbytet. Märkena var gula och svarta, men det fanns även de med ett orange inslag. De sistnämnda var sällsynta, jag kom över ett antal och vårdade dem ömt. Tyvärr försvann de i någon flytt.

Trots att det var söndag och den enda skollediga dagen - så gammal är jag - så gick jag upp tidigt på H-dagen. Vi såg svart-vita bilder i de extrainsatta tv-nyheterna på när fordon växlade sida. Allt verkade gå bra. När tv-sändningen var slut började vi lyssna på radion där klassikern CeGe Hammarlund ledde ett direktsänt program.

Hur många gånger vi hörde Telstars spela dängan ”Håll dig till höger, Svensson” kommer jag inte i håg.

När det blev kväll åkte hela familjen in till Lidköping för att se på effekterna. Min pappa suckade och konstaterade att ”det blir aldrig som förut”. Han hade helt rätt.

Vi parkerade bilen på en mindre gata och gick torget. Där hade man förut kunnat köra i båda riktningarna, nu blev trafiken enkelriktad. Dessutom åt ”fel” håll. Bara en sådan sak.

Men det blev inga trafikstockningar, krockar eller inga ihjälkörda människor. Åtminstone inte under vårt besök i Lidköping.

Det skulle nog fungera att köra på höger sida, trots allt.

Min gråtande klasskompis hade lugnat sig måndagen efter H-dagen.

Dagen kunder slutat illa för mig. När jag skulle cykla och innan jag åkte ut på landsvägen, tittade jag självklart åt fel håll. Nu kom ju bilarna från vänster. Av gammal vana tittade jag åt höger, och såg inte bilen som kom från andra hållet. Som tur var såg föraren mig.

Hiss:

Nu har Sverige ett fint läge att nå fotbolls-VM.

Diss:

Nu är hösten, med regn och rusk, här på allvar.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.