06 sep 2017 04:00

06 sep 2017 04:00

Med Carolafläkt under ett rosa konfettiregn

KRÖNIKA

I två veckors tid har jag levt som i en liten bubbla, en alldeles galen men samtidigt helt underbar bubbla.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

För några månader sedan blev jag kontaktad av produktionsbolaget 2Entertain som gör alltifrån Tomas Ledins show på Cirkus, Danny Saucedos show på Hamburger Börs och bland annat Jill Johnssons sommarturné som jag faktiskt själv var publik på när hon kom hit till Skövde. Sen sätter de upp shower lite runt om i landet med showartister från världens alla hörn och kanter, och där kommer jag in i bilden. Jag fick ett samtal och en förfrågan om att vara en av sex solister i en enormt stor showproduktion under en enda kväll i Scandinavium för ett världsomfattande företag. Det pirrade till rejält i magen och kände att detta var något som jag verkligen skulle vilja vara en del av så jag tackade Ja. I somras fick jag allt låtmaterial skickat till mig och det var mycket musik jag kände igen men också en del nya grejer plus att jag skulle göra öppningsnumret helt själv i Scandinavium med en alldeles nyskriven låt inför detta.

Jag började genast plugga in alla texter men insåg rätt snabbt att försöka sig på det hemma i soffan var inte alls någon bra idé då den var alldeles för bekväm och skön, så jag tog på mig träningsskorna och satte i hörlurarna i öronen och traskade ut på långa promenader.

Detta gjorde jag flera gånger i veckan och jag insåg att det var ett väldigt bra sätt för mig att få in saker i mitt huvud. Nöta, nöta och nöta.

Så för 2,5 vecka sedan packade jag min väska för att bege mig till Göteborg och mer eller mindre bosätta mig där för ett tag. Jag älskar ju nya utmaningar och att testa mig själv i olika situationer.

Den första helt galna utmaningen var framförallt att ta mig fram med bil inne i Göteborg. Den stackars tjejen på GPS:en blev alldeles virrig i hjärnan och det slutade med att det enda hon upprepade var –Gör en U-sväng, gör en U-sväng. Jag märkte till slut att jag mer eller mindre satt och hade en hetsig diskussion med henne om att de varken fanns möjlighet att vända och att hon borde förstå att detta är fruktansvärt stressande situation då hon bara tjatade på mig.

Men till slut kom jag fram till Dansforum på Performing Arts School där alla repetitioner skulle hållas. Att träffa alla i produktionen för första gången var oerhört spännande. Sen gick allt i ett. Ifrån tidig morgon till sen eftermiddag dagarna i ända så sjöng och dansade vi för fullt. Inte nog med att vi skulle vara sex solister, det skulle även vara över 30 dansare på varje nummer och inhyrda klättrare/akrobater som skulle hoppa ifrån Scandinaviums tak ner på scenen. Vi gick in i arenan några dagar innan för att repa de sista timmarna på rätt plats.

Scenen var gigantisk med tre stora balkonger där vi skulle komma ut och göra entré på olika nummer, det fanns även flera in och utgångar på scenen med olika lönndörrar. Otroligt häftigt. I ett nummer hade jag cirka 15 sekunder på mig att ta mig ifrån den långa catwalken, in backstage, slänga på mig en stor kappa för att sedan samla mig och inta scenen ifrån andra sidan. Det var hög puls där kan jag tala om. Men med några rep så satt det tillslut på sekunden.

När jag sedan stod där på öppningsnumret framför tusentals människor i publiken med två stora Carolafläktar i håret och i ett rosa konfettiregn utan dess like så var det ett riktigt nypa sig själv i armen ögonblick. Kan meddela att alla timmars slit i danslokalen och på scenen var värt precis allt. Gud vilken fantastiskt rolig upplevelse. Nu är jag hemma igen, med massa nyfunna vänner, blåsor på fötterna, en ny erfarenhet rikare och framförallt med ett roligt minne för livet.

 

Hiss: Att våga utmana sig själv

Diss: När GPS:en stressar en mer än något annat i livet

 

För några månader sedan blev jag kontaktad av produktionsbolaget 2Entertain som gör alltifrån Tomas Ledins show på Cirkus, Danny Saucedos show på Hamburger Börs och bland annat Jill Johnssons sommarturné som jag faktiskt själv var publik på när hon kom hit till Skövde. Sen sätter de upp shower lite runt om i landet med showartister från världens alla hörn och kanter, och där kommer jag in i bilden. Jag fick ett samtal och en förfrågan om att vara en av sex solister i en enormt stor showproduktion under en enda kväll i Scandinavium för ett världsomfattande företag. Det pirrade till rejält i magen och kände att detta var något som jag verkligen skulle vilja vara en del av så jag tackade Ja. I somras fick jag allt låtmaterial skickat till mig och det var mycket musik jag kände igen men också en del nya grejer plus att jag skulle göra öppningsnumret helt själv i Scandinavium med en alldeles nyskriven låt inför detta.

Jag började genast plugga in alla texter men insåg rätt snabbt att försöka sig på det hemma i soffan var inte alls någon bra idé då den var alldeles för bekväm och skön, så jag tog på mig träningsskorna och satte i hörlurarna i öronen och traskade ut på långa promenader.

Detta gjorde jag flera gånger i veckan och jag insåg att det var ett väldigt bra sätt för mig att få in saker i mitt huvud. Nöta, nöta och nöta.

Så för 2,5 vecka sedan packade jag min väska för att bege mig till Göteborg och mer eller mindre bosätta mig där för ett tag. Jag älskar ju nya utmaningar och att testa mig själv i olika situationer.

Den första helt galna utmaningen var framförallt att ta mig fram med bil inne i Göteborg. Den stackars tjejen på GPS:en blev alldeles virrig i hjärnan och det slutade med att det enda hon upprepade var –Gör en U-sväng, gör en U-sväng. Jag märkte till slut att jag mer eller mindre satt och hade en hetsig diskussion med henne om att de varken fanns möjlighet att vända och att hon borde förstå att detta är fruktansvärt stressande situation då hon bara tjatade på mig.

Men till slut kom jag fram till Dansforum på Performing Arts School där alla repetitioner skulle hållas. Att träffa alla i produktionen för första gången var oerhört spännande. Sen gick allt i ett. Ifrån tidig morgon till sen eftermiddag dagarna i ända så sjöng och dansade vi för fullt. Inte nog med att vi skulle vara sex solister, det skulle även vara över 30 dansare på varje nummer och inhyrda klättrare/akrobater som skulle hoppa ifrån Scandinaviums tak ner på scenen. Vi gick in i arenan några dagar innan för att repa de sista timmarna på rätt plats.

Scenen var gigantisk med tre stora balkonger där vi skulle komma ut och göra entré på olika nummer, det fanns även flera in och utgångar på scenen med olika lönndörrar. Otroligt häftigt. I ett nummer hade jag cirka 15 sekunder på mig att ta mig ifrån den långa catwalken, in backstage, slänga på mig en stor kappa för att sedan samla mig och inta scenen ifrån andra sidan. Det var hög puls där kan jag tala om. Men med några rep så satt det tillslut på sekunden.

När jag sedan stod där på öppningsnumret framför tusentals människor i publiken med två stora Carolafläktar i håret och i ett rosa konfettiregn utan dess like så var det ett riktigt nypa sig själv i armen ögonblick. Kan meddela att alla timmars slit i danslokalen och på scenen var värt precis allt. Gud vilken fantastiskt rolig upplevelse. Nu är jag hemma igen, med massa nyfunna vänner, blåsor på fötterna, en ny erfarenhet rikare och framförallt med ett roligt minne för livet.

 

Hiss: Att våga utmana sig själv

Diss: När GPS:en stressar en mer än något annat i livet

 

  • Johanna Beijbom

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.