22 sep 2017 04:00

22 sep 2017 04:00

En dubbelt magisk upplevelse

FLEMMING MOURITSEN

Vi har trillat av verkligheten. Det alldeles normala har övergått till att vara främmande och svårt att ta till sig. Solen lyser i samma färg som tidigare men ändå på något plan helt annorlunda.

Det hela började med en spontan utflykt i söndags. Fästmön och jag for med bilen till Skara men då stället vi tänkt besöka var stängt drog vi vidare och hamnade i Lundsbrunn där vi gick en promenad bland de gamla charmiga husen i kurorten. Men sedan började magarna kurra och vi styrde kosan hemåt och det var då det hände.

Strax efter Varnhem innan den långa backen uppför Billingen visade sig en magnifik dubbel regnbåge. På väg fram mot den resonerade vi om vad forntidens folk kunde ha trott när de såg ett sådant fenomen utan att förstå något om hur den uppkom. Det måste ha varit en magisk, nästan religiös upplevelse.

Vår upplevelse blev även den nästan magisk när vi såg att regnbågen gick ända ner till marken framför träden vi närmade oss. Där stannade den kvar ända tills vi var i princip framme. Vi hade aldrig sett något liknande men plötsligt hade vi kört igenom regnbågen och den försvann som genom ett trollslag.

Det blev en stunds tystnad medan vi rullade vidare uppför Billingen men sedan började vi diskutera om vad som just hänt och kom fram till att regnbågen nog egentligen var en port in till en parallell verklighet och att vi nu befann oss i en annan dimension.

Vi såg oss förundrat runt i denna andra verklighet och förvånades över att den påminde så mycket om vår egen. Till och med när vi kom fram till det hus som var vårt i en annan dimension häpnade vi över hur likt vårt eget det var.

Vi ringde på men det var ingen hemma så vi provade vår nyckel och till vår förvåning fungerade den. Så vi gick in och gjorde oss hemmastadda i detta hus som ner till minsta pinal innehöll samma saker som vårt och här är vi ännu. Ingen har kommit tillbaka till huset och kastat ut oss så vi funderar över om även de som äger huset har passerat igenom en regnbåge och hamnat i ytterligare en annan dimension.

I detta märkliga tillstånd av onormalitet funderar vi på hur vi skall kunna komma tillbaka till vår egen värld, men har kommit fram till att så länge vi har varandra och tak över huvudet så klarar vi oss. Speciellt som de främmande katterna som bor här påminner väldigt mycket om våra egna.

 

Hiss: Människorna i vår nya verklighet är lika trevliga som de vi tidigare kände.

Diss: Jag begriper inte hur vi skall komma tillbaka. Regnbågen går inte att se när man kör mot solen.

Det hela började med en spontan utflykt i söndags. Fästmön och jag for med bilen till Skara men då stället vi tänkt besöka var stängt drog vi vidare och hamnade i Lundsbrunn där vi gick en promenad bland de gamla charmiga husen i kurorten. Men sedan började magarna kurra och vi styrde kosan hemåt och det var då det hände.

Strax efter Varnhem innan den långa backen uppför Billingen visade sig en magnifik dubbel regnbåge. På väg fram mot den resonerade vi om vad forntidens folk kunde ha trott när de såg ett sådant fenomen utan att förstå något om hur den uppkom. Det måste ha varit en magisk, nästan religiös upplevelse.

Vår upplevelse blev även den nästan magisk när vi såg att regnbågen gick ända ner till marken framför träden vi närmade oss. Där stannade den kvar ända tills vi var i princip framme. Vi hade aldrig sett något liknande men plötsligt hade vi kört igenom regnbågen och den försvann som genom ett trollslag.

Det blev en stunds tystnad medan vi rullade vidare uppför Billingen men sedan började vi diskutera om vad som just hänt och kom fram till att regnbågen nog egentligen var en port in till en parallell verklighet och att vi nu befann oss i en annan dimension.

Vi såg oss förundrat runt i denna andra verklighet och förvånades över att den påminde så mycket om vår egen. Till och med när vi kom fram till det hus som var vårt i en annan dimension häpnade vi över hur likt vårt eget det var.

Vi ringde på men det var ingen hemma så vi provade vår nyckel och till vår förvåning fungerade den. Så vi gick in och gjorde oss hemmastadda i detta hus som ner till minsta pinal innehöll samma saker som vårt och här är vi ännu. Ingen har kommit tillbaka till huset och kastat ut oss så vi funderar över om även de som äger huset har passerat igenom en regnbåge och hamnat i ytterligare en annan dimension.

I detta märkliga tillstånd av onormalitet funderar vi på hur vi skall kunna komma tillbaka till vår egen värld, men har kommit fram till att så länge vi har varandra och tak över huvudet så klarar vi oss. Speciellt som de främmande katterna som bor här påminner väldigt mycket om våra egna.

 

Hiss: Människorna i vår nya verklighet är lika trevliga som de vi tidigare kände.

Diss: Jag begriper inte hur vi skall komma tillbaka. Regnbågen går inte att se när man kör mot solen.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.