30 sep 2017 04:00

30 sep 2017 04:00

Gör inte skillnad på människor

KRÖNIKA: KARIN LÅNGSTRÖM

Jag konstaterade häromdagen att Skövde pridefestival börjar bli rätt etablerat nu. Många föreningar och organisationer deltar, färgglada flaggor är hissade och en rad olika programpunkter planeras och genomförs.

En del frågar sig naturligtvis fortfarande varför en pridefestival anordnas. Lagstiftningen i vårt land förändras till det bättre för gruppen hbtq-personer och därmed för hela samhället, men normsystemet hänger inte alltid med lagstiftningen. Särskilt besvärligt blir det i grupper där den traditionella man-kvinna/kvinnor/-barnstrukturen är förhärskande. Än mer normbrytande är transpersonerna eller andra som inte följer normen när det gäller könsuttryck. Vi behöver inte blicka längre än till våra förorter för att se de förtryckande mönster som i en del länder tar sig uttryck i fängelse- eller dödsstraff. Allas lika värde är verkligen ingen norm i vår värld.

Forskning visar att hbtq-personer, och särskilt transpersoner, i högre utsträckning lider av psykisk ohälsa än andra. Ett sätt att stärka dessa är att visa solidaritet. Och jag tror att när solidaritet visas tillsammans med en viss grupp människor, så gynnar det dela samhället. Jordens temperatur stiger ett par grader och det värmer alla.

En pridefestival handlar om solidaritet, om spridande av kunskap och fakta, att uppmärksamma mänskliga rättigheter. Det är klart att det generellt sett är, eller borde vara, lättare att komma ut som homosexuell nu än för trettio år sen, men för den människa som står i begrepp att berätta för familj och vänner spelar det kanske ingen roll. Varje liv är unikt, varje situation är speciell och det finns fortfarande människor som inte minst av religiösa skäl tycker att allt annat än parrelation mellan en man och en kvinna är fel.

Här har kyrkorna ett stort ansvar. I en tid då kyrkan är tämligen marginaliserad kan en kanske tycka att det inte spelar någon roll vad präster och pastorer predikar i frågan. Men det gör skillnad för den som det gäller. I Gamla Testamentet finns fördömanden åt många olika håll. Reglerna för familjebildning är strikta, och behövde kanske vara det i en tid då ett mångfaldigt barnafödande var enda sättet att garantera sin pensionsförsäkring. Men i dag är det andra tider och att Svenska kyrkan firar regnbågsmässa och deltar i prideparader handlar till dels om att ta ansvar för det förtryck som kyrkorna genom tiderna har utsatt människor för, människor som egentligen skulle stå under kyrkans beskydd.

Det handlar, som så mycket annat, om bibeltolkning och urval. Vilka bibelord vi lyfter fram och hur vi lämnar andra. Ett centralt ord ur Jakobs brev är ”Gör inte skillnad på människor.” Pride handlar om att värna alla människors lika värde. Att inte fördöma utan om att upprätta.

 

Hiss: Solidaritet i alla former

Diss: Förtryck och nazistdemonstrationer

En del frågar sig naturligtvis fortfarande varför en pridefestival anordnas. Lagstiftningen i vårt land förändras till det bättre för gruppen hbtq-personer och därmed för hela samhället, men normsystemet hänger inte alltid med lagstiftningen. Särskilt besvärligt blir det i grupper där den traditionella man-kvinna/kvinnor/-barnstrukturen är förhärskande. Än mer normbrytande är transpersonerna eller andra som inte följer normen när det gäller könsuttryck. Vi behöver inte blicka längre än till våra förorter för att se de förtryckande mönster som i en del länder tar sig uttryck i fängelse- eller dödsstraff. Allas lika värde är verkligen ingen norm i vår värld.

Forskning visar att hbtq-personer, och särskilt transpersoner, i högre utsträckning lider av psykisk ohälsa än andra. Ett sätt att stärka dessa är att visa solidaritet. Och jag tror att när solidaritet visas tillsammans med en viss grupp människor, så gynnar det dela samhället. Jordens temperatur stiger ett par grader och det värmer alla.

En pridefestival handlar om solidaritet, om spridande av kunskap och fakta, att uppmärksamma mänskliga rättigheter. Det är klart att det generellt sett är, eller borde vara, lättare att komma ut som homosexuell nu än för trettio år sen, men för den människa som står i begrepp att berätta för familj och vänner spelar det kanske ingen roll. Varje liv är unikt, varje situation är speciell och det finns fortfarande människor som inte minst av religiösa skäl tycker att allt annat än parrelation mellan en man och en kvinna är fel.

Här har kyrkorna ett stort ansvar. I en tid då kyrkan är tämligen marginaliserad kan en kanske tycka att det inte spelar någon roll vad präster och pastorer predikar i frågan. Men det gör skillnad för den som det gäller. I Gamla Testamentet finns fördömanden åt många olika håll. Reglerna för familjebildning är strikta, och behövde kanske vara det i en tid då ett mångfaldigt barnafödande var enda sättet att garantera sin pensionsförsäkring. Men i dag är det andra tider och att Svenska kyrkan firar regnbågsmässa och deltar i prideparader handlar till dels om att ta ansvar för det förtryck som kyrkorna genom tiderna har utsatt människor för, människor som egentligen skulle stå under kyrkans beskydd.

Det handlar, som så mycket annat, om bibeltolkning och urval. Vilka bibelord vi lyfter fram och hur vi lämnar andra. Ett centralt ord ur Jakobs brev är ”Gör inte skillnad på människor.” Pride handlar om att värna alla människors lika värde. Att inte fördöma utan om att upprätta.

 

Hiss: Solidaritet i alla former

Diss: Förtryck och nazistdemonstrationer

  • KARIN LÅNGSTRÖM

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.