06 okt 2017 04:00

06 okt 2017 04:00

Jag är skeptisk till nästan allt som ändras

FLEMMING MOURITSEN

Jag tycker att det är svårt att tackla förändringar. Varför kan inte saker och ting få vara som de alltid har varit... eller i alla fall som de var när jag tyckte att saker och ting var som de borde vara?

Faktiskt vet jag inte om jag någonsin tyckt att allt var som det borde vara, även om jag i yngre år hade lättare att acceptera min omvärld utan att bry mig om att ifrågasätta några förändringar. Numera är jag skeptisk till nästan allt som ändras.

Visst finns det förändringar som är lätta att acceptera. Lagen som plötsligt dök upp och som ålade oss att alltid bära hjälm när vi åker moped till exempel. Den hade jag inga problem med. Nu kom den i och för sig när jag sedan länge slutat åka moped så den var rätt lätt att finna sig i. Och cykelhjälmstvånget för alla under femton år tyckte jag också om, för den kom långt efter det att jag fyllt femton och har inte stört mig nåt nämnvärt.

Däremot har jag mycket svårt att förlika mig med att så många tossar cyklar på vänster sida av vägen, unga som vuxna. Värst är det när jag ser föräldrar visa sina barn hur man skall cykla... på vänster sida.

En annan förändring som sker just nu är att alla människor skall ha fiber indraget i sina hus. Det ger jag inte ett vitten för. Jag är övertygad om att det där är en lika stor driv som milleniumbuggen, det görs en massa åtgärder som man i efterhand kommer att konstatera var fullständigt bortkastade. För inom fem år kommer nog bredbandet att komma till oss via luften istället och där står vi sedan med söndergrävda gator och en massa fibrer som ingen kommer att ha någon nytta av. Ha! (Ni kan håna mig om fem år om jag har fel)

Det som har fått igång mig att gnälla på det här sättet är en ny förändring i vår stad som jag stötte på för första gången strax innan jag satte mig att skriva denna text. Jag var på hemväg och såg skyltarna som anger att vi numera inte får köra i femtio på stadsgatorna längre. Nä nu skall vi ner till fyrtio kilometer i timmen.

Laglydig medborgare, eller ja... dansk, som jag är så sänkte jag genast ner hastigheten till den nya och rullade lugnt hemåt, en sträcka på någon styv kilometer. Men vid minst fyra tillfällen tittade jag till på hastighetsmätaren och såg att gammal vana tagit över och jag fann mig vara en lömsk lagbrytare som återigen for fram i en hänsynslös hastighet på femtio km/h.

Skamset slog jag vid varje tillfälle ner blicken, sänkte hastigheten och återgick till att vara en laglydig person igen. Men rutiner sitter hårt och jag riskerar nog att åka på en och annan hastighetsbot innan jag tagit till mig denna nyordning. Trots att jag vill vara en duktig pojke.

Däremot tror jag nog att jag inte hade haft några problem med nyordningen om man istället hade höjt hastigheten. Konstigt va?

 

Hiss: Att man gräver i gatorna överallt och förbättrar framkomligheten.

Diss: Att man gräver i gatorna överallt vilket gör att man inte kommer fram.

 

Jag tycker att det är svårt att tackla förändringar. Varför kan inte saker och ting få vara som de alltid har varit... eller i alla fall som de var när jag tyckte att saker och ting var som de borde vara?

Faktiskt vet jag inte om jag någonsin tyckt att allt var som det borde vara, även om jag i yngre år hade lättare att acceptera min omvärld utan att bry mig om att ifrågasätta några förändringar. Numera är jag skeptisk till nästan allt som ändras.

Visst finns det förändringar som är lätta att acceptera. Lagen som plötsligt dök upp och som ålade oss att alltid bära hjälm när vi åker moped till exempel. Den hade jag inga problem med. Nu kom den i och för sig när jag sedan länge slutat åka moped så den var rätt lätt att finna sig i. Och cykelhjälmstvånget för alla under femton år tyckte jag också om, för den kom långt efter det att jag fyllt femton och har inte stört mig nåt nämnvärt.

Däremot har jag mycket svårt att förlika mig med att så många tossar cyklar på vänster sida av vägen, unga som vuxna. Värst är det när jag ser föräldrar visa sina barn hur man skall cykla... på vänster sida.

En annan förändring som sker just nu är att alla människor skall ha fiber indraget i sina hus. Det ger jag inte ett vitten för. Jag är övertygad om att det där är en lika stor driv som milleniumbuggen, det görs en massa åtgärder som man i efterhand kommer att konstatera var fullständigt bortkastade. För inom fem år kommer nog bredbandet att komma till oss via luften istället och där står vi sedan med söndergrävda gator och en massa fibrer som ingen kommer att ha någon nytta av. Ha! (Ni kan håna mig om fem år om jag har fel)

Det som har fått igång mig att gnälla på det här sättet är en ny förändring i vår stad som jag stötte på för första gången strax innan jag satte mig att skriva denna text. Jag var på hemväg och såg skyltarna som anger att vi numera inte får köra i femtio på stadsgatorna längre. Nä nu skall vi ner till fyrtio kilometer i timmen.

Laglydig medborgare, eller ja... dansk, som jag är så sänkte jag genast ner hastigheten till den nya och rullade lugnt hemåt, en sträcka på någon styv kilometer. Men vid minst fyra tillfällen tittade jag till på hastighetsmätaren och såg att gammal vana tagit över och jag fann mig vara en lömsk lagbrytare som återigen for fram i en hänsynslös hastighet på femtio km/h.

Skamset slog jag vid varje tillfälle ner blicken, sänkte hastigheten och återgick till att vara en laglydig person igen. Men rutiner sitter hårt och jag riskerar nog att åka på en och annan hastighetsbot innan jag tagit till mig denna nyordning. Trots att jag vill vara en duktig pojke.

Däremot tror jag nog att jag inte hade haft några problem med nyordningen om man istället hade höjt hastigheten. Konstigt va?

 

Hiss: Att man gräver i gatorna överallt och förbättrar framkomligheten.

Diss: Att man gräver i gatorna överallt vilket gör att man inte kommer fram.

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.