Dilemmat med stora koalitioner

LINUS HELLMAN

Till skillnad från grannlandet Tyskland verkar storkoalitioner inte vara melodin i Österrike. I maj kollapsade regeringen i Wien efter långvariga slitningar mellan socialdemokrater och kristdemokrater. På söndag är det därför dags för väljarna att ånyo säga sitt i ett nyval. Det politiska stjärnskottet Sebastian Kurz, 31 år, som är ny ledare för kristdemokraterna är favorit till att bli ny förbundskansler. Han jämförs redan med Frankrikes president Emmanuel Macron.

Parlamentsvalen har avlöst varandra på den europeiska kontinenten det här året. På söndag riktas blickarna mot Alperna när Österrike går till val. För ett år sedan stod landet också i fokus. Då tvingades österrikarna till valurnorna två gånger för att utse en ny president sedan landets författningsdomstol ogiltigförklarat det första valet i maj. Den gröna kandidaten segrade då med ytterst liten majoritet över den högerpopulistiske motkandidaten. När valet sedan gjordes om ett drygt halvår senare i december blev segern desto klarare för den förstnämnde. Då höll omvärlden andan, ty Österrike kunde ha blivit det första landet i Västeuropa där en högerextrem kandidat tillträtt som statschef.

Presidentämbetet i Österrike har främst ceremoniella uppgifter men på söndag handlar det om val till parlamentet. Egentligen skulle valet ha hållits först till hösten nästa år men ett nyval blev nödvändigt sedan regeringen imploderat i maj efter en längre tids handlingsförlamning. De två regerande partierna, Socialdemokraterna, SPÖ, och det konservativa och kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet, ÖVP, har snarare blockerat varandra än fört utvecklingen framåt.

I våras tillträdde utrikesministern och stjärnskottet Sebastian Kurz som ny ledare för ÖVP. Kurz är landets yngste partiledare, yngste utrikesminister och han kan nu med sina blott 31 år även bli landets yngste förbundskansler. Kurz, som beskrivs som ett politiskt underbarn, har fått stor handlingsfrihet att utforma partiets politik och opinionssiffrorna har ökat sedan han tillträdde.

Trots att han själv har suttit i regeringen sedan 2013 och att hans parti har varit vid makten de senaste 30 åren jämförs och betraktas han som en ny Emmanuel Macron som kom utifrån med sin rörelse och vann det franska presidentvalet i våras.

Det tycks finnas en stor längtan efter något nytt i Österrike och svaret på denna längtan ser ut att bli Sebastian Kurz. Det är ett namn som vi lär få anledning att lägga på minnet. Även om han ser ut att gå mot seger är inget parti i närheten av att få egen majoritet.

Frågan är därför hur en ny regering kan formas efter valet? Det kan mycket väl bli så att landets högerpopulistiska och EU-fientliga frihetsparti, FPÖ, vars kandidat alltså inte var långt ifrån att bli president förra året, kan få stort inflytande på politiken i en ny regering om det nu inte blir en ny storkoalition.

Det är intressant med storkoalitioner. I tider med splittrade parlament där populistiska krafter attraherar väljare har det blivit svårare att styra och regeringar har förblivit svaga eller har kommit och gått i flera länder. Hur länderna hanterar denna situation skiljer sig åt. Det är bara att jämföra med grannlandet Tyskland. Angela Merkel vann nyligen valet men hon tänker inte ge något inflytande till det högerextrema partiet som där firade framgångar.

Valrörelsen i Österrike har kretsat mycket kring invandring. I samband med flyktingkrisen tog Österrike emot många asylsökanden och landet har haft problem med integration och flyktingmottagande. Det är ju för övrigt frågor och problem som flera andra europeiska länder har att hantera.

Det höjs emellanåt röster för att de stora etablerade partierna ska gå samman och bilda regering tillsammans för att utestänga extrema och populistiska partier ifrån inflytande. Problemet är att hur man än gör så tenderar dessa partier ändå att förbli stora eller växa.

Storkoalitioner leder som illustrerats inte heller alltid till att skapa starka och handlingskraftiga regeringar.

Risken med storkoalitioner är också att konflikterna suddas ut och vem ska väljarna då ställa till svars och rösta på i valen om man vill ha förändring?

12 okt 2017 04:00

12 okt 2017 04:00