02 okt 2015 06:00

02 okt 2015 06:00

Programmering och integrering

Mirakelkur. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en it- och digitaliseringsstrategi för skolan. Som det ser ut idag har svenska skolelever en mycket god tillgång till datorer och internet i skolan, men tyvärr har tillgången på datorer och surfplattor alltför ofta kommit att betraktas som en mirakelkur.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

En genomsnittlig skoldag använder svenska elever internet i 39 minuter vilket kan jämföras med OECD-snittet som är 25 minuter. Digitala verktyg är bra, men det förutsätter också en medveten tanke från lärarhåll om hur de ska användas. I exempelvis matematik visade Pisa-studien att de elever som använder dator i matematikundervisningen presterade sämre än de som inte gör det.

Som en del av strategin ingår att få in programmering i undervisningen. Det är ett bra förslag, förutsatt att det kan integreras på ett naturligt sätt och inte bara blir ett pliktskyldigt tillägg.

Att införa programmering i skolan kommer förutsätta en massiv fortbildningsinsats av befintliga lärare. Att rekrytera nya lärare är knappast något alternativ givet dagens brist på legitimerade lärare. Även om man skulle ge dispens för legitimationskravet finns det knappast ett överflöd av personer med kunskap i programmering som vill gå in i skolans värld.

Dagen efter att regeringen presenterat sin digitaliseringssatsning redovisade Skolverket sammanställd statistik för det gångna skolåret. Den visar att det i våras var 14 000 elever som gick ut grundskolan utan att bli behöriga till gymnasiet. Det motsvarar 14,4 procent och var en ökning från 13,1 procent föregående läsår.

Samtidigt var det fler elever som fick höga betyg (A och B) så det vi ser är ökade skillnader i betyg mellan de bästa och sämsta eleverna. Utvecklingen skiljer sig även åt på skolnivå där hälften av skolorna försämrar sina resultat och hälften förbättras eller ligger konstant.

På Skolverkets hemsida finns statistik tillgänglig kommun för kommun och skola för skola. Resultaten skiljer sig stort mellan olika kommuner men särskilt skrämmande blir siffrorna när man tittar på enskilda skolor där inte ens hälften av eleverna klarar godkänt. Det handlar om skolor i så kallade utanförskapsområden där andelen invandrade elever är stort.

Det är i sig inget förvånande. Att komma till Sverige under skolåren och lära sig ett nytt språk samtidigt som man kanske fått lite eller ingen utbildning i sitt hemland är en enorm utmaning. Därför är det glädjande att resultaten går i rätt riktning för dem som kommer till Sverige och börjar i svenska skolan senast i årskurs 5. Elever som går in i den svenska skolan efter ordinarie skolålder behöver stöd och på många skolor hittar man pedagoger som är specialister på just detta.

Därför är det konstigt att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en intervju i SvD (30/9) säger att mottagningen av nyanlända elever borde fördelas jämnare mellan olika skolor i en kommun. Det vore bättre att titta på vilka skolor som har fungerande förberedelseklasser och satsa mer pengar på dem.

Jonatan Lönnqvist/SNB

En genomsnittlig skoldag använder svenska elever internet i 39 minuter vilket kan jämföras med OECD-snittet som är 25 minuter. Digitala verktyg är bra, men det förutsätter också en medveten tanke från lärarhåll om hur de ska användas. I exempelvis matematik visade Pisa-studien att de elever som använder dator i matematikundervisningen presterade sämre än de som inte gör det.

Som en del av strategin ingår att få in programmering i undervisningen. Det är ett bra förslag, förutsatt att det kan integreras på ett naturligt sätt och inte bara blir ett pliktskyldigt tillägg.

Att införa programmering i skolan kommer förutsätta en massiv fortbildningsinsats av befintliga lärare. Att rekrytera nya lärare är knappast något alternativ givet dagens brist på legitimerade lärare. Även om man skulle ge dispens för legitimationskravet finns det knappast ett överflöd av personer med kunskap i programmering som vill gå in i skolans värld.

Dagen efter att regeringen presenterat sin digitaliseringssatsning redovisade Skolverket sammanställd statistik för det gångna skolåret. Den visar att det i våras var 14 000 elever som gick ut grundskolan utan att bli behöriga till gymnasiet. Det motsvarar 14,4 procent och var en ökning från 13,1 procent föregående läsår.

Samtidigt var det fler elever som fick höga betyg (A och B) så det vi ser är ökade skillnader i betyg mellan de bästa och sämsta eleverna. Utvecklingen skiljer sig även åt på skolnivå där hälften av skolorna försämrar sina resultat och hälften förbättras eller ligger konstant.

På Skolverkets hemsida finns statistik tillgänglig kommun för kommun och skola för skola. Resultaten skiljer sig stort mellan olika kommuner men särskilt skrämmande blir siffrorna när man tittar på enskilda skolor där inte ens hälften av eleverna klarar godkänt. Det handlar om skolor i så kallade utanförskapsområden där andelen invandrade elever är stort.

Det är i sig inget förvånande. Att komma till Sverige under skolåren och lära sig ett nytt språk samtidigt som man kanske fått lite eller ingen utbildning i sitt hemland är en enorm utmaning. Därför är det glädjande att resultaten går i rätt riktning för dem som kommer till Sverige och börjar i svenska skolan senast i årskurs 5. Elever som går in i den svenska skolan efter ordinarie skolålder behöver stöd och på många skolor hittar man pedagoger som är specialister på just detta.

Därför är det konstigt att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en intervju i SvD (30/9) säger att mottagningen av nyanlända elever borde fördelas jämnare mellan olika skolor i en kommun. Det vore bättre att titta på vilka skolor som har fungerande förberedelseklasser och satsa mer pengar på dem.

Jonatan Lönnqvist/SNB

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.