20 nov 2015 06:00

20 nov 2015 06:00

Höjd beredskap i exceptionellt läge

Beredskap. Den svenska beredskapen har höjts till nivå 4, ”högt hot”. Men redan innan Säpo gjorde den höjningen befann vi oss i ett exceptionellt läge.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Beredskapsnivå 3 kallas ”förhöjt hot” och har varit den nivå vi befunnit oss på sedan 2010. Det innebär att det finns skäl att tro att grupper har både avsikt och förmåga att genomföra attentat inom Sveriges gränser. Det är alltså på den nivån vi legat i fem år.

Den nuvarande beredskapen, ”högt hot”, kom efter att en person anhållits i sin frånvaro för att ha förberett terrorbrott. Det finns alltså just nu konkreta planer på att genomföra dåd i Sverige. Enligt källor till Aftonbladet har han dessutom ett tiotal medhjälpare som nyligen rest till Sverige.

För många har det räckt med att kliva utanför dörren för att märka av det höjda säkerhetsläget. Ridande poliser har patrullerat, ordningspolis har markerat sin närvaro på platser där mycket folk samlas, som shoppinggallerior och centralstationer, runt om i landet. Det ger ett dubbelt intryck. När säkerhetsläget är allvarligt måste Polisen naturligtvis synas. Samtidigt är det en ständig påminnelse om riskerna för ett möjligt attentat. Där ingen risk finns, finns heller inget behov av polis.

Budskapet till allmänheten, bland annat från Stefan Löfven, är att vi ska fortsätta leva våra liv som vanligt. Den höjda beredskapsnivån är främst riktad till myndigheterna, att de ska höja sin beredskap. Det är helt rätt, att stänga in sig själv av rädsla kommer endast att spä på den. Att låta terroristerna sätta spelreglerna för samhället kan aldrig accepteras.

Samtidigt finns de som inte har något val. Alla judiska församlingar ställde in sin verksamhet efter beredskapshöjningen. Det var inte första gången svenska judar fick vidta åtgärder icke-judar knappt ens hört talas om. Efter attackerna mot Charlie Hebdo stod poliser med automatvapen och skyddade judiska friskolor. Vissa svenskar är alltså mer utsatta än andra.

För att skydda oss alla är det viktigt att Säpo, Polisen och andra myndigheter får rätt resurser. På onsdagen presenterade Stefan Löfven ett antal åtgärder för hårdare tag mot terrorn. Det handlar om att se till så att krypterad kommunikation, exempelvis via Skype, ska kunna övervakas, att onödiga hinder mot kameraövervakning tas bort och kontrollen av biometrisk data i pass inom Schengen skärps. Förslagen innefattar också att förbjuda terrorresor, finansiering och träning. De borgerliga partierna och Vänsterpartiet bjuds in till samtal med regeringen om fler och tuffare åtgärder.

När den misstänkte terroristen, och hans tiotal medhjälpare, är gripna kommer beredskapsnivån troligen att nedgraderas. I stället för att leva under ”högt hot”, kommer Sverige att befinna sig i ”förhöjt hot”. I fem år har detta varit det normala. Det är dags att vidta åtgärder för att det ska bli onormalt igen. Regeringens åtgärder är ett steg på vägen, men de kommer alldeles för sent.

Henrik Hall/SNB

Beredskapsnivå 3 kallas ”förhöjt hot” och har varit den nivå vi befunnit oss på sedan 2010. Det innebär att det finns skäl att tro att grupper har både avsikt och förmåga att genomföra attentat inom Sveriges gränser. Det är alltså på den nivån vi legat i fem år.

Den nuvarande beredskapen, ”högt hot”, kom efter att en person anhållits i sin frånvaro för att ha förberett terrorbrott. Det finns alltså just nu konkreta planer på att genomföra dåd i Sverige. Enligt källor till Aftonbladet har han dessutom ett tiotal medhjälpare som nyligen rest till Sverige.

För många har det räckt med att kliva utanför dörren för att märka av det höjda säkerhetsläget. Ridande poliser har patrullerat, ordningspolis har markerat sin närvaro på platser där mycket folk samlas, som shoppinggallerior och centralstationer, runt om i landet. Det ger ett dubbelt intryck. När säkerhetsläget är allvarligt måste Polisen naturligtvis synas. Samtidigt är det en ständig påminnelse om riskerna för ett möjligt attentat. Där ingen risk finns, finns heller inget behov av polis.

Budskapet till allmänheten, bland annat från Stefan Löfven, är att vi ska fortsätta leva våra liv som vanligt. Den höjda beredskapsnivån är främst riktad till myndigheterna, att de ska höja sin beredskap. Det är helt rätt, att stänga in sig själv av rädsla kommer endast att spä på den. Att låta terroristerna sätta spelreglerna för samhället kan aldrig accepteras.

Samtidigt finns de som inte har något val. Alla judiska församlingar ställde in sin verksamhet efter beredskapshöjningen. Det var inte första gången svenska judar fick vidta åtgärder icke-judar knappt ens hört talas om. Efter attackerna mot Charlie Hebdo stod poliser med automatvapen och skyddade judiska friskolor. Vissa svenskar är alltså mer utsatta än andra.

För att skydda oss alla är det viktigt att Säpo, Polisen och andra myndigheter får rätt resurser. På onsdagen presenterade Stefan Löfven ett antal åtgärder för hårdare tag mot terrorn. Det handlar om att se till så att krypterad kommunikation, exempelvis via Skype, ska kunna övervakas, att onödiga hinder mot kameraövervakning tas bort och kontrollen av biometrisk data i pass inom Schengen skärps. Förslagen innefattar också att förbjuda terrorresor, finansiering och träning. De borgerliga partierna och Vänsterpartiet bjuds in till samtal med regeringen om fler och tuffare åtgärder.

När den misstänkte terroristen, och hans tiotal medhjälpare, är gripna kommer beredskapsnivån troligen att nedgraderas. I stället för att leva under ”högt hot”, kommer Sverige att befinna sig i ”förhöjt hot”. I fem år har detta varit det normala. Det är dags att vidta åtgärder för att det ska bli onormalt igen. Regeringens åtgärder är ett steg på vägen, men de kommer alldeles för sent.

Henrik Hall/SNB