29 dec 2015 06:00

29 dec 2015 06:00

Över alla gränser

GRÄNSER. ”Ja, det känns ju lite absurt att komma hit och diskutera gränshinder när man i regeringen diskuterar om man ska stänga bron”, sa Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, när hon nyligen besökte ett seminarium i riksdagen.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Och lite märkligt blev det nog, när temat på seminariet som anordnats av Nordiska rådets svenska delegation var just problemen med olika gränshinder i Norden.

Gränshandel och gränspendling har blivit en självklarhet för många. Varje dag arbetspendlar drygt 18 000 personer över den svensk-danska gränsen. Det är alltså ett inte obetydligt antal som skulle drabbas hårt om bron stängdes.

Men även över den svensk-norska såväl som svensk-finska gränsen pågår en febril aktivitet. 70 000 svenskar pendlar dagligen över gränser i Norden. 280 000 bor i ett annat nordiskt land och varje månad flyttar ytterligare 5 000 personer till något av våra nordiska grannländer.

Gränshandeln skapar också många jobb. I orter nära Norge eller Finland har stora köpcentrum växt fram och bara i Töcksfors i Årjängs kommun växte gränshandeln med 68 procent under förra året. Norrmän handlar främst i Värmland, norra Bohuslän och Jämtland. Danskar åker gärna till Helsingborg och Malmö, medan finländare och ryssar åker till Haparanda.

Den rödgröna regeringen har länge haft problem med hanteringen av flyktingkrisen. Samtidigt som många kommuner meddelat att de inte klarar av att ta emot fler flyktingar måste Socialdemokraterna förhandla med Miljöpartiet, som inte vill begränsa invandringen alls.

När regeringen till sist agerade blev det med förslaget att vid behov få stänga Öresundsbron. Förslaget väckte hård kritik, vilket visar att gränshinder är en allvarlig sak. För Gränshinderrådet, det nordiska samarbetsorgan som bland annat har i uppgift att bryta ned gränshinder och förhindra att nya uppstår, skulle förslaget innebära ett rejält bakslag.

Under riksdagsseminariet poängterade samtidigt Sveriges representant i rådet, Annika Hahn-Englund, att det fortfarande finns alldeles för många gränshinder som sällan uppmärksammas. De nationella kraven på personnummer, regler för a-kassa och olika typer av krångliga skatteinbetalningar ställer till det för gränspendlarna.

Regeringens hantering av den akuta Öresundsfrågan visar på en oförståelse för gränspendlingens villkor och betydelse. Sent omsider har den backat från förslaget att få stänga bron. Det är bra, men nu måste regeringen gå vidare och finna vägar för att hantera flyktingkrisen utan att riskera gränspendlingen och gränshandeln.

På lång sikt måste de kvarvarande gränshindren elimineras. För även om de inte syns, varken i Skåne, Värmland eller Norrbotten, så finns de där och förhindrar de många möjligheter till nya möten och nya jobb som gränshandeln skapar.

Den folkkäre sångaren Thore Skogman, som i över 30 år bodde i just Årjängs kommun, tyckte att gränser bara skapar onödiga hinder mellan människor. ”Över alla gränser, över alla gränser. Om vi bara vill, kan varann vi nå och varann förstå”, skrev han i en ofta citerad visa. Och visst har han rätt. Gränshinder ska rivas ned, inte byggas upp.

Victoria Nilsson/SNB

Och lite märkligt blev det nog, när temat på seminariet som anordnats av Nordiska rådets svenska delegation var just problemen med olika gränshinder i Norden.

Gränshandel och gränspendling har blivit en självklarhet för många. Varje dag arbetspendlar drygt 18 000 personer över den svensk-danska gränsen. Det är alltså ett inte obetydligt antal som skulle drabbas hårt om bron stängdes.

Men även över den svensk-norska såväl som svensk-finska gränsen pågår en febril aktivitet. 70 000 svenskar pendlar dagligen över gränser i Norden. 280 000 bor i ett annat nordiskt land och varje månad flyttar ytterligare 5 000 personer till något av våra nordiska grannländer.

Gränshandeln skapar också många jobb. I orter nära Norge eller Finland har stora köpcentrum växt fram och bara i Töcksfors i Årjängs kommun växte gränshandeln med 68 procent under förra året. Norrmän handlar främst i Värmland, norra Bohuslän och Jämtland. Danskar åker gärna till Helsingborg och Malmö, medan finländare och ryssar åker till Haparanda.

Den rödgröna regeringen har länge haft problem med hanteringen av flyktingkrisen. Samtidigt som många kommuner meddelat att de inte klarar av att ta emot fler flyktingar måste Socialdemokraterna förhandla med Miljöpartiet, som inte vill begränsa invandringen alls.

När regeringen till sist agerade blev det med förslaget att vid behov få stänga Öresundsbron. Förslaget väckte hård kritik, vilket visar att gränshinder är en allvarlig sak. För Gränshinderrådet, det nordiska samarbetsorgan som bland annat har i uppgift att bryta ned gränshinder och förhindra att nya uppstår, skulle förslaget innebära ett rejält bakslag.

Under riksdagsseminariet poängterade samtidigt Sveriges representant i rådet, Annika Hahn-Englund, att det fortfarande finns alldeles för många gränshinder som sällan uppmärksammas. De nationella kraven på personnummer, regler för a-kassa och olika typer av krångliga skatteinbetalningar ställer till det för gränspendlarna.

Regeringens hantering av den akuta Öresundsfrågan visar på en oförståelse för gränspendlingens villkor och betydelse. Sent omsider har den backat från förslaget att få stänga bron. Det är bra, men nu måste regeringen gå vidare och finna vägar för att hantera flyktingkrisen utan att riskera gränspendlingen och gränshandeln.

På lång sikt måste de kvarvarande gränshindren elimineras. För även om de inte syns, varken i Skåne, Värmland eller Norrbotten, så finns de där och förhindrar de många möjligheter till nya möten och nya jobb som gränshandeln skapar.

Den folkkäre sångaren Thore Skogman, som i över 30 år bodde i just Årjängs kommun, tyckte att gränser bara skapar onödiga hinder mellan människor. ”Över alla gränser, över alla gränser. Om vi bara vill, kan varann vi nå och varann förstå”, skrev han i en ofta citerad visa. Och visst har han rätt. Gränshinder ska rivas ned, inte byggas upp.

Victoria Nilsson/SNB