31 dec 2015 06:00

31 dec 2015 06:00

Folkhögskolan växer tills den spricker

LEDARE

I en debattartikel i Expressen (28/12) skriver moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra, om vikten av att nyanlända snabbt lär sig svenska. Hon pekar särskilt på folkhögskolorna som en outnyttjad resurs för att erbjuda invandrare språkintroduktion samt för att läsa in gymnasiekompetens.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

När de första folkhögskolorna i Sverige grundades 1868 var det framför allt i syfte att ge bönder kompetens att hantera sitt ökade politiska inflytande. Åren innan hade ståndsriksdagen avskaffats och mer makt hade flyttats till kommunerna. Att utbilda bondsönerna i mötesteknik och samhällskunskap var nödvändigt för en fungerande, lokal demokrati.

Men i takt med att folkhögskolorna allt mer övertogs av arbetarrörelsen, växte en misstänksamhet fram inom borgerligheten. Säkerligen odlades det mycket klasskampsretorik på de socialdemokratiska folkhögskolorna. Men det odlades även bildning och kunskapstörst, som borde ha glatt varje borgerligt sinnad.

Kinberg Batras förslag ligger väl i linje med regeringens folkbildningssatsning i höstbudgeten. Pengar avsätts för att öka antalet utbildningsplatser på folkhögskolor med flera tusen. Dessutom ska deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin kunna få en upp till två år lång yrkesutbildning på folkhögskola.

Tidigare har Socialdemokraterna föreslagit att åldersgränsen för folkhögskolestudier, för närvarande 18 år, avskaffas. Då skulle ungdomar kunna börja på folkhögskola direkt efter avslutad grundskola. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Folkhögskolan har varit ett viktigt komplement i svensk utbildning. För många har folkhögskoletiden varit, inte bara en tid för kunskapsinhämtning, utan också en chans att stärka sin självkänsla. Många har kommit till folkhögskolan med minnen av en misslyckad skolgång på grund av mobbning, sjukdom eller något annat.

Folkhögskolans annorlunda pedagogik och vuxna atmosfär har gjort det möjligt för många att lämna långtidsarbetslöshet eller sjukskrivning och få en ny start i livet. En del söker sig till folkhögskolorna för att ta del av deras profilutbildningar inom exempelvis musik eller konsthantverk. Andra kommer dit för en specifik yrkesutbildning, så som kantor eller teckenspråkstolk. Det är knappast dessa utbildningar som regeringen tänker sig att de i jobb- och utvecklingsgarantin ska gå.

Risken är att man nu påbörjar en förändring, där det som har varit skolornas unika själ, ersätts av ett strömlinjeformat språk- och utbildningsprogram.

För att få fram jobb eller utbildning till dem som kommit till Sverige under hösten krävs att man utforskar alla möjligheter. Men om folkhögskolor både ska agera SFI, utbilda personer inom bristyrken samt erbjuda gymnasieplatser åt 15-åringar, är de snart inga folkhögskolor längre.

Låt folkhögskolorna finnas kvar som ett komplement, inte som en universallösning.

Jonatan Lönnqvist

När de första folkhögskolorna i Sverige grundades 1868 var det framför allt i syfte att ge bönder kompetens att hantera sitt ökade politiska inflytande. Åren innan hade ståndsriksdagen avskaffats och mer makt hade flyttats till kommunerna. Att utbilda bondsönerna i mötesteknik och samhällskunskap var nödvändigt för en fungerande, lokal demokrati.

Men i takt med att folkhögskolorna allt mer övertogs av arbetarrörelsen, växte en misstänksamhet fram inom borgerligheten. Säkerligen odlades det mycket klasskampsretorik på de socialdemokratiska folkhögskolorna. Men det odlades även bildning och kunskapstörst, som borde ha glatt varje borgerligt sinnad.

Kinberg Batras förslag ligger väl i linje med regeringens folkbildningssatsning i höstbudgeten. Pengar avsätts för att öka antalet utbildningsplatser på folkhögskolor med flera tusen. Dessutom ska deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin kunna få en upp till två år lång yrkesutbildning på folkhögskola.

Tidigare har Socialdemokraterna föreslagit att åldersgränsen för folkhögskolestudier, för närvarande 18 år, avskaffas. Då skulle ungdomar kunna börja på folkhögskola direkt efter avslutad grundskola. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Folkhögskolan har varit ett viktigt komplement i svensk utbildning. För många har folkhögskoletiden varit, inte bara en tid för kunskapsinhämtning, utan också en chans att stärka sin självkänsla. Många har kommit till folkhögskolan med minnen av en misslyckad skolgång på grund av mobbning, sjukdom eller något annat.

Folkhögskolans annorlunda pedagogik och vuxna atmosfär har gjort det möjligt för många att lämna långtidsarbetslöshet eller sjukskrivning och få en ny start i livet. En del söker sig till folkhögskolorna för att ta del av deras profilutbildningar inom exempelvis musik eller konsthantverk. Andra kommer dit för en specifik yrkesutbildning, så som kantor eller teckenspråkstolk. Det är knappast dessa utbildningar som regeringen tänker sig att de i jobb- och utvecklingsgarantin ska gå.

Risken är att man nu påbörjar en förändring, där det som har varit skolornas unika själ, ersätts av ett strömlinjeformat språk- och utbildningsprogram.

För att få fram jobb eller utbildning till dem som kommit till Sverige under hösten krävs att man utforskar alla möjligheter. Men om folkhögskolor både ska agera SFI, utbilda personer inom bristyrken samt erbjuda gymnasieplatser åt 15-åringar, är de snart inga folkhögskolor längre.

Låt folkhögskolorna finnas kvar som ett komplement, inte som en universallösning.

Jonatan Lönnqvist