26 jan 2016 06:00

26 jan 2016 06:00

Resursbrist för polisen

Fler behövs. Rikspolischef Dan Eliasson ber nu om ökade resurser av regeringen för att kunna anställa personal.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Terrorhot och ökat flyktingmottagande gör att det behövs fler poliser. De utökade resurserna ska exempelvis gå till nationella insatsstyrkans terrorbekämpning, men också till gränskontroller, att verkställa utvisningar och hålla ordning på asylboenden.

Men Rikspolisens vädjan kommer i elfte timmen. Polisfackets ordförande Lena Nitz säger till Sveriges Radio att det inte har funnits tillräckligt med poliser redan innan den här påfrestningen i höstas. Nitz konstaterar att polisen varit underfinansierade och underdimensionerade under en lång tid.

I en radiointervju med Dan Eliasson i P1-morgon (25/1) berättar han att det behövs mellan 1 500 och 2 500 fler poliser och mellan 1 000 och 1 600 civilanställda. Eliasson berättar i intervjun att särskilt asylboendena tar mycket resurser då det tar lång tid att åka ut till boendena då de ofta ligger i glesbygd och inte i städerna där polisens verksamhet är primärt baserad.

Eliasson säger att polisen har varit vid gränsen och inte funnits på plats vid stökiga områden.

När resurser går åt till polisens nya arbetsuppgifter lämnas andra uppgifter därhän. Poliser från hela Sverige åker till Malmö och Köpenhamn för att upprätthålla gränskontrollerna. Polisbristen drabbar inte enbart storstäderna utan poliser från hela landet åker ner för att hjälpa till.

Att polisens arbetsuppgifter har förändrats är ingen nyhet. Under en lång tid har utryckningarna till asylboenden tagit mycket resurser från polisen. Bråk och oroligheter har präglat asylboendena. Även terrorbekämpningen och gränskontrollerna har krävt stora personalinsatser.

Nu rapporteras om en hemsk tragedi. En ung kvinna som arbetade på ett asylboende har dödats. Samtidigt meddelar den Europeiska polismyndigheten Europol att Europa står inför den största risken på tio år att drabbas av ett allvarligt terroristdåd. Behovet av poliser är uppenbart.

Trots polisfackets vädjan – som nu också rikspolischefen ställer sig bakom – har regeringen inte tillfört medel för att säkra att polisen kan genomföra sina arbetsuppgifter. Regeringen har i stället valt att frångå målsättningen att det ska finnas 20 000 poliser i tjänst. Det finns förstås anledning att ifrågasätta om det är kvantitativa mål för polisen som behövs, om det inte är bättre att kräva att särskilda uppgifter blir gjorda, och fokusera på de kvalitativa målen.

Visst är de kvalitativa målen viktiga. Polisen måste ha rätt utbildning och arbeta effektivt. Civilanställda kan också bidra till ett bättre arbete. Men när Sveriges befolkning växer, spänningar uppstår på asylboenden och den organiserade kriminaliteten ökar behövs fler poliser som kan arbeta med dessa brott.

Inrikesminister Anders Ygeman kommenterar Rikspolischefens krav i Sveriges Radio. Han säger att om situationen fortsätter kan det efter ett tag kan bli nödvändigt att tillföra mer resurser. Men ett tag har redan gått. Polisen behöver kunna klara sitt uppdrag nu.

Anna Sandström/SNB

Terrorhot och ökat flyktingmottagande gör att det behövs fler poliser. De utökade resurserna ska exempelvis gå till nationella insatsstyrkans terrorbekämpning, men också till gränskontroller, att verkställa utvisningar och hålla ordning på asylboenden.

Men Rikspolisens vädjan kommer i elfte timmen. Polisfackets ordförande Lena Nitz säger till Sveriges Radio att det inte har funnits tillräckligt med poliser redan innan den här påfrestningen i höstas. Nitz konstaterar att polisen varit underfinansierade och underdimensionerade under en lång tid.

I en radiointervju med Dan Eliasson i P1-morgon (25/1) berättar han att det behövs mellan 1 500 och 2 500 fler poliser och mellan 1 000 och 1 600 civilanställda. Eliasson berättar i intervjun att särskilt asylboendena tar mycket resurser då det tar lång tid att åka ut till boendena då de ofta ligger i glesbygd och inte i städerna där polisens verksamhet är primärt baserad.

Eliasson säger att polisen har varit vid gränsen och inte funnits på plats vid stökiga områden.

När resurser går åt till polisens nya arbetsuppgifter lämnas andra uppgifter därhän. Poliser från hela Sverige åker till Malmö och Köpenhamn för att upprätthålla gränskontrollerna. Polisbristen drabbar inte enbart storstäderna utan poliser från hela landet åker ner för att hjälpa till.

Att polisens arbetsuppgifter har förändrats är ingen nyhet. Under en lång tid har utryckningarna till asylboenden tagit mycket resurser från polisen. Bråk och oroligheter har präglat asylboendena. Även terrorbekämpningen och gränskontrollerna har krävt stora personalinsatser.

Nu rapporteras om en hemsk tragedi. En ung kvinna som arbetade på ett asylboende har dödats. Samtidigt meddelar den Europeiska polismyndigheten Europol att Europa står inför den största risken på tio år att drabbas av ett allvarligt terroristdåd. Behovet av poliser är uppenbart.

Trots polisfackets vädjan – som nu också rikspolischefen ställer sig bakom – har regeringen inte tillfört medel för att säkra att polisen kan genomföra sina arbetsuppgifter. Regeringen har i stället valt att frångå målsättningen att det ska finnas 20 000 poliser i tjänst. Det finns förstås anledning att ifrågasätta om det är kvantitativa mål för polisen som behövs, om det inte är bättre att kräva att särskilda uppgifter blir gjorda, och fokusera på de kvalitativa målen.

Visst är de kvalitativa målen viktiga. Polisen måste ha rätt utbildning och arbeta effektivt. Civilanställda kan också bidra till ett bättre arbete. Men när Sveriges befolkning växer, spänningar uppstår på asylboenden och den organiserade kriminaliteten ökar behövs fler poliser som kan arbeta med dessa brott.

Inrikesminister Anders Ygeman kommenterar Rikspolischefens krav i Sveriges Radio. Han säger att om situationen fortsätter kan det efter ett tag kan bli nödvändigt att tillföra mer resurser. Men ett tag har redan gått. Polisen behöver kunna klara sitt uppdrag nu.

Anna Sandström/SNB