03 feb 2016 06:00

03 feb 2016 06:00

Om polisen inte svarar

LEDARE

Polis, räddningstjänst, centrala statliga myndigheter, kommuner och landsting litar alla på radiokommunikationssystemet Rakel för sin säkra kommunikation. När Rakel nyligen kraschade i Göteborg fick larmcentralen ta till mobiltelefoner och delar av kollektivtrafiken stod stilla

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ansvarar för driften av Rakel. För att stärka Sveriges krisberedskap beslutade riskdagen år 2003 om utbyggnad av kommunikationssystemet. I dag är cirka 500 organisationer kopplade till nätet, varav de största brukarna är Polisen, Kriminalvården och Tullverket.

Rakel har fördelar som att täckningen är bättre än det vanliga mobilnätet och att samtalen är krypterade. Systemet ska också vara mer driftsäkert, förhoppningsvis är haveriet i Göteborg ett undantag.

Anledningen till att Rakel låg nere i Göteborgsområdet var att en uppgradering av systemet inte gick enligt plan. Men störningarna i systemet och effekterna det fick på allt från spårvagnstrafik till polisens arbete visar på känsligheten i samhällets krisberedskapsfunktioner.

I Göteborg påpekar både polis och räddningstjänst att de trots allt kunde fullfölja sina åtaganden och att allmänheten inte var utsatta för fara, även om kommunikationen blev svårare. När Rakel låg nere fick mobiltelefoner användas istället.

Det är problematiskt att säkerhetsmyndigheter använder det vanliga mobilnätet. Finns inte något annat val ska de självfallet göra det. Men myndigheter och organisationer som har i uppdrag att ansvara för medborgarnas skydd måste kunna kommunicera säkert och utan att informationen kan fångas upp av andra.

Problemet med Rakel är inte en kortare driftsstörning på en isolerad plats, utan att nätet inte har hållit jämna steg med användarnas krav på dataöverföring. När Rakel inte klarar mobil bredbandshastighet har polis och räddningstjänst svårt att ta digitaliseringens fördelar med sig ut på fältet. Myndighetsarbetet kan effektiviseras genom att i telefonen sända högupplösta bilder, videor eller göra sökningar i databaser. Avsaknaden av att kunna göra det inom nuvarande systemet har i vissa fall lett till att poliser använt sina privata telefoner i myndighetsutövningen eller att arbetet försvårats.

Det finns en möjlighet för MSB att åtgärda problemet med Rakel utan att kommunikationen går över till det vanliga mobilnätet. När de marksända tv-kanalerna flyttas nästa år uppstår ett ledigt radioutrymme som är lämpligt för 4G eller mobilt bredband. Samtidigt vill mobiloperatörerna åt samma radioutrymme och invänder att polis och räddningstjänst lika gärna kan gå på deras nät. Men då riskeras säkerheten eftersom information lätt kan lämna riket på operatörers utländska servrar.

Människor förlitar sig på att kunna ringa till SOS Alarm för att få hjälp vid fara. Fungerar inte systemet kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Haveriet i Göteborg påminner om vikten av kommunikation. Beslutsfattare får ta det som en uppmaning att lösa problemen med Rakel.

 

Edvard Hollertz/SNB

 

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ansvarar för driften av Rakel. För att stärka Sveriges krisberedskap beslutade riskdagen år 2003 om utbyggnad av kommunikationssystemet. I dag är cirka 500 organisationer kopplade till nätet, varav de största brukarna är Polisen, Kriminalvården och Tullverket.

Rakel har fördelar som att täckningen är bättre än det vanliga mobilnätet och att samtalen är krypterade. Systemet ska också vara mer driftsäkert, förhoppningsvis är haveriet i Göteborg ett undantag.

Anledningen till att Rakel låg nere i Göteborgsområdet var att en uppgradering av systemet inte gick enligt plan. Men störningarna i systemet och effekterna det fick på allt från spårvagnstrafik till polisens arbete visar på känsligheten i samhällets krisberedskapsfunktioner.

I Göteborg påpekar både polis och räddningstjänst att de trots allt kunde fullfölja sina åtaganden och att allmänheten inte var utsatta för fara, även om kommunikationen blev svårare. När Rakel låg nere fick mobiltelefoner användas istället.

Det är problematiskt att säkerhetsmyndigheter använder det vanliga mobilnätet. Finns inte något annat val ska de självfallet göra det. Men myndigheter och organisationer som har i uppdrag att ansvara för medborgarnas skydd måste kunna kommunicera säkert och utan att informationen kan fångas upp av andra.

Problemet med Rakel är inte en kortare driftsstörning på en isolerad plats, utan att nätet inte har hållit jämna steg med användarnas krav på dataöverföring. När Rakel inte klarar mobil bredbandshastighet har polis och räddningstjänst svårt att ta digitaliseringens fördelar med sig ut på fältet. Myndighetsarbetet kan effektiviseras genom att i telefonen sända högupplösta bilder, videor eller göra sökningar i databaser. Avsaknaden av att kunna göra det inom nuvarande systemet har i vissa fall lett till att poliser använt sina privata telefoner i myndighetsutövningen eller att arbetet försvårats.

Det finns en möjlighet för MSB att åtgärda problemet med Rakel utan att kommunikationen går över till det vanliga mobilnätet. När de marksända tv-kanalerna flyttas nästa år uppstår ett ledigt radioutrymme som är lämpligt för 4G eller mobilt bredband. Samtidigt vill mobiloperatörerna åt samma radioutrymme och invänder att polis och räddningstjänst lika gärna kan gå på deras nät. Men då riskeras säkerheten eftersom information lätt kan lämna riket på operatörers utländska servrar.

Människor förlitar sig på att kunna ringa till SOS Alarm för att få hjälp vid fara. Fungerar inte systemet kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Haveriet i Göteborg påminner om vikten av kommunikation. Beslutsfattare får ta det som en uppmaning att lösa problemen med Rakel.

 

Edvard Hollertz/SNB