04 feb 2016 06:00

04 feb 2016 06:00

Straffa näthatarna

LEDARE

I dagarna presenterades ett förslag om utökade straff för näthat av regeringens utredare, lagman Gudrun Antemar.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

De straffrättsliga bestämmelserna om olaga hot, ofredanden och ärekränkningar kom enligt Antemar till på 60-talet. Hon säger att det straffrättsliga skyddet behöver moderniseras.

Brotten som män och kvinnor blir utsatta för skiljer sig till viss del. När det gäller förtal handlar det för män ofta om att man blir utpekad som brottsling, och när det gäller kvinnor anspelar förtalen ofta på sexualitet.

Utredningen föreslår därför en ny straffbestämmelse: olaga integritetsintrång. Det innebär att det ska vara straffbart att sprida bilder eller uppgifter om någon som innebär skada för den som finns med på bilden. Bestämmelsen omfattar bland annat bilder och uppgifter om sexualliv, hälsotillstånd, brottsoffer och nakenbilder. Så kallad hämndporr, där någon sprider nakna filmer eller bilder på en person mot personens vilja, ska enligt utredningen i framtiden räknas som olaga integritetsintrång.

Antemar föreslår också att det i framtiden ska bli straffbart att hota med att lägga upp integritetskränkande filmer på nätet.

Av utredningen framgår att den som tillhandahåller en så kallad elektronisk anslagstavla, så som Facebook, Twitter, eller något annat kommentarsfält, ska få ett större ansvar. Många integritetskränkande filmer och videos läggs upp på så kallade elektroniska anslagstavlor. Enda sättet att få bort dem är att uppgifterna tas bort av den som ansvarar för anslagstavlan. Därför anser Antemar att straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas.

Det är ett gediget arbete som lagts ner för att kartlägga alla möjliga hål i lagstiftningen. Den tekniska utvecklingen går snabbare än vad politikerna hänger med. Det gör lagstiftningen ständigt släpande, samtidigt som integritetskränkningarna får allvarligare följder genom att de sprids till fler. Förtal och nakenbilder finns kvar långt efter att de lagts upp och kan därför påverka en drabbad livet ut.

De digitala anslagstavlorna behöver därför plocka bort inlägg som är olagliga. Men risken för att straffas för att publicera fel innehåll får inte bli för stor. Det kan leda till att internetportaler väljer att införa egna censurregler för att inte riskera att publicera något som strider mot en långtgående lag, vilket i förlängningen minskar möjligheten för alla att yttra sig och sprida material på internet.

Att folk inte straffas för brott de begår på internet har länge varit ett problem. Det beror dock inte främst på lagstiftningen. Vid anmälda brott har det inte funnits någon större vilja från polisen att utreda dem. Enligt Brottsförebyggande rådet lades 96 procent av alla anmälda hot och kräkningar ner av polis eller åklagare.

Det är positivt att utredningen vill täppa till de luckor som finns i lagstiftningen. Men vad som vore än bättre var om Polisen tog brotten på allvar. Om brotten inte utreds och leder till åtal är det ingen idé att införa fler straffbestämmelser.

Anna Sandström/SNB

De straffrättsliga bestämmelserna om olaga hot, ofredanden och ärekränkningar kom enligt Antemar till på 60-talet. Hon säger att det straffrättsliga skyddet behöver moderniseras.

Brotten som män och kvinnor blir utsatta för skiljer sig till viss del. När det gäller förtal handlar det för män ofta om att man blir utpekad som brottsling, och när det gäller kvinnor anspelar förtalen ofta på sexualitet.

Utredningen föreslår därför en ny straffbestämmelse: olaga integritetsintrång. Det innebär att det ska vara straffbart att sprida bilder eller uppgifter om någon som innebär skada för den som finns med på bilden. Bestämmelsen omfattar bland annat bilder och uppgifter om sexualliv, hälsotillstånd, brottsoffer och nakenbilder. Så kallad hämndporr, där någon sprider nakna filmer eller bilder på en person mot personens vilja, ska enligt utredningen i framtiden räknas som olaga integritetsintrång.

Antemar föreslår också att det i framtiden ska bli straffbart att hota med att lägga upp integritetskränkande filmer på nätet.

Av utredningen framgår att den som tillhandahåller en så kallad elektronisk anslagstavla, så som Facebook, Twitter, eller något annat kommentarsfält, ska få ett större ansvar. Många integritetskränkande filmer och videos läggs upp på så kallade elektroniska anslagstavlor. Enda sättet att få bort dem är att uppgifterna tas bort av den som ansvarar för anslagstavlan. Därför anser Antemar att straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas.

Det är ett gediget arbete som lagts ner för att kartlägga alla möjliga hål i lagstiftningen. Den tekniska utvecklingen går snabbare än vad politikerna hänger med. Det gör lagstiftningen ständigt släpande, samtidigt som integritetskränkningarna får allvarligare följder genom att de sprids till fler. Förtal och nakenbilder finns kvar långt efter att de lagts upp och kan därför påverka en drabbad livet ut.

De digitala anslagstavlorna behöver därför plocka bort inlägg som är olagliga. Men risken för att straffas för att publicera fel innehåll får inte bli för stor. Det kan leda till att internetportaler väljer att införa egna censurregler för att inte riskera att publicera något som strider mot en långtgående lag, vilket i förlängningen minskar möjligheten för alla att yttra sig och sprida material på internet.

Att folk inte straffas för brott de begår på internet har länge varit ett problem. Det beror dock inte främst på lagstiftningen. Vid anmälda brott har det inte funnits någon större vilja från polisen att utreda dem. Enligt Brottsförebyggande rådet lades 96 procent av alla anmälda hot och kräkningar ner av polis eller åklagare.

Det är positivt att utredningen vill täppa till de luckor som finns i lagstiftningen. Men vad som vore än bättre var om Polisen tog brotten på allvar. Om brotten inte utreds och leder till åtal är det ingen idé att införa fler straffbestämmelser.

Anna Sandström/SNB